The Message

Psalm 81

An Asaph Psalm

11-5 A song to our strong God!
    a shout to the God of Jacob!
Anthems from the choir, music from the band,
    sweet sounds from lute and harp,
Trumpets and trombones and horns:
    it’s festival day, a feast to God!
A day decreed by God,
    solemnly ordered by the God of Jacob.
He commanded Joseph to keep this day
    so we’d never forget what he did in Egypt.

I hear this most gentle whisper from One
I never guessed would speak to me:

6-7 “I took the world off your shoulders,
    freed you from a life of hard labor.
You called to me in your pain;
    I got you out of a bad place.
I answered you from where the thunder hides,
    I proved you at Meribah Fountain.

8-10 “Listen, dear ones—get this straight;
    O Israel, don’t take this lightly.
Don’t take up with strange gods,
    don’t worship the latest in gods.
I’m God, your God, the very God
    who rescued you from doom in Egypt,
Then fed you all you could eat,
    filled your hungry stomachs.

11-12 “But my people didn’t listen,
    Israel paid no attention;
So I let go of the reins and told them, ‘Run!
    Do it your own way!’

13-16 “Oh, dear people, will you listen to me now?
    Israel, will you follow my map?
I’ll make short work of your enemies,
    give your foes the back of my hand.
I’ll send the God-haters cringing like dogs,
    never to be heard from again.
You’ll feast on my fresh-baked bread
    spread with butter and rock-pure honey.”

Swedish Contemporary Bible

Psalms 81

En högtidssång

1För körledaren, enligt gittit. Av Asaf.

2Jubla högt inför Gud, vår styrka!

Höj glädjerop till Jakobs Gud!

3Stäm upp musik och slå på trummor,

spela på ljuvliga lyror och harpor!

4Stöt i horn vid nymånadsfester

och vid fullmåne på vår högtidsdag.

5För det är en föreskrift för Israel,

en bestämmelse av Jakobs Gud.

6Han bestämde det till en förordning åt Josef

när han drog ut ur Egyptens land.

Jag hörde ett språk som jag inte förstod.[a]

7”Jag lyfte bördan från hans axlar,

och hans händer befriades från korgen.

8Du ropade i din nöd,

och jag räddade dig.

Jag svarade från åskmolnet,

och jag prövade dig vid Merivas vatten. Séla

9Hör mitt folk, jag vill varna dig!

Israel, om du bara ville lyssna!

10Hos dig får inte finnas någon främmande gud,

och du får inte tillbe någon utländsk gud.

11Jag är Herren, din Gud,

som förde dig ut ur Egypten.

Öppna din mun, och jag kommer att fylla den.

12Men mitt folk lyssnade inte på mig.

Israel vill inte ha med mig att göra.

13Därför lät jag dem gå sina egna hårdhjärtade vägar

och leva som de själva ville.

14Om mitt folk ändå ville lyssna på mig,

ack, om Israel ville följa min väg!

15Då skulle jag snabbt besegra deras fiender

och ingripa mot deras ovänner.

16De som hatar Herren skulle tvingas krypa inför honom

och deras straff vara för evigt.[b]

17Men mitt folk skulle jag låta äta det finaste vete

och mätta dem med honung ur klippan.”

Notas al pie

  1. 81:6 Vad som åsyftas är inte känt.
  2. 81:16 I stället för straff står det i grundtexten ordagrant tid. Hur tid och för evigt i detta sammanhang bör förstås är osäkert; här utgår tolkningen ifrån att den senare delen av versen är parallell till den första. En möjlig tolkning är att det syftar på fiendens underkastelse, Hes 22:3.