The Message

Psalm 68

A David Psalm

11-4 Up with God!
    Down with his enemies!
        Adversaries, run for the hills!
Gone like a puff of smoke,
    like a blob of wax in the fire—
        one look at God and the wicked vanish.
When the righteous see God in action
    they’ll laugh, they’ll sing,
        they’ll laugh and sing for joy.
Sing hymns to God;
    all heaven, sing out;
        clear the way for the coming of Cloud-Rider.
Enjoy God,
    cheer when you see him!

5-6 Father of orphans,
    champion of widows,
        is God in his holy house.
God makes homes for the homeless,
    leads prisoners to freedom,
        but leaves rebels to rot in hell.

7-10 God, when you took the lead with your people,
    when you marched out into the wild,
Earth shook, sky broke out in a sweat;
    God was on the march.
Even Sinai trembled at the sight of God on the move,
    at the sight of Israel’s God.
You pour out rain in buckets, O God;
    thorn and cactus become an oasis
For your people to camp in and enjoy.
    You set them up in business;
    they went from rags to riches.

11-14 The Lord gave the word;
    thousands called out the good news:
“Kings of the armies
    are on the run, on the run!”
While housewives, safe and sound back home,
    divide up the plunder,
    the plunder of Canaanite silver and gold.
On that day that Shaddai scattered the kings,
    snow fell on Black Mountain.

15-16 You huge mountains, Bashan mountains,
    mighty mountains, dragon mountains.
All you mountains not chosen,
    sulk now, and feel sorry for yourselves,
For this is the mountain God has chosen to live on;
    he’ll rule from this mountain forever.

17-18 The chariots of God, twice ten thousand,
    and thousands more besides,
The Lord in the lead, riding down Sinai—
    straight to the Holy Place!
You climbed to the High Place, captives in tow,
    your arms full of booty from rebels,
And now you sit there in state,
    God, sovereign God!

19-23 Blessed be the Lord—
    day after day he carries us along.
He’s our Savior, our God, oh yes!
    He’s God-for-us, he’s God-who-saves-us.
Lord God knows all
    death’s ins and outs.
What’s more, he made heads roll,
    split the skulls of the enemy
As he marched out of heaven,
    saying, “I tied up the Dragon in knots,
    put a muzzle on the Deep Blue Sea.”
You can wade through your enemies’ blood,
    and your dogs taste of your enemies from your boots.

24-31 See God on parade
    to the sanctuary, my God,
    my King on the march!
Singers out front, the band behind,
    maidens in the middle with castanets.
The whole choir blesses God.
    Like a fountain of praise, Israel blesses God.
Look—little Benjamin’s out
    front and leading
Princes of Judah in their royal robes,
    princes of Zebulon, princes of Naphtali.
Parade your power, O God,
    the power, O God, that made us what we are.
Your temple, High God, is Jerusalem;
    kings bring gifts to you.
Rebuke that old crocodile, Egypt,
    with her herd of wild bulls and calves,
Rapacious in her lust for silver,
    crushing peoples, spoiling for a fight.
Let Egyptian traders bring blue cloth
    and Cush come running to God, her hands outstretched.

32-34 Sing, O kings of the earth!
    Sing praises to the Lord!
There he is: Sky-Rider,
    striding the ancient skies.
Listen—he’s calling in thunder,
    rumbling, rolling thunder.
Call out “Bravo!” to God,
    the High God of Israel.
His splendor and strength
    rise huge as thunderheads.

35 A terrible beauty, O God,
    streams from your sanctuary.
It’s Israel’s strong God! He gives
    power and might to his people!
O you, his people—bless God!

Swedish Contemporary Bible

Psalms 68

Guds ära och makt

1För körledaren. Av David. En psalm, en sång.

2Gud reser sig och hans fiender skingras,

de som hatar honom flyr från honom.

3Liksom rök förs bort av vinden

blåses de bort av dig,

som smält vax i eld

utplånas de onda inför Gud.

4Men de rättfärdiga gläds inför Gud,

de fröjdar sig och jublar av glädje.

5Sjung till Gud, sjung lovsång till hans namn!

Hylla honom som rider på molnen[a]!

Herren är hans namn!

Gläd er inför honom!

6En far för de faderlösa,

en änkornas försvarare är Gud i sin heliga boning,

7en Gud som ger de ensamma ett hem

och för ut fångarna i frihet.

Men de upproriska får bo i öknen.

8Gud, när du drog ut i spetsen för ditt folk

och marscherade med det genom öknen,[b]séla,

9då darrade jorden, och från himlen strömmade regnet ner,

inför Gud, Sinais Gud, inför Israels Gud.

10Du sände regn i överflöd, Gud,

för att din uttorkade arvedel skulle blomstra igen.

11Din skara[c] fick slå sig ner där,

i din godhet tog du dig an de fattiga.

12Herren har gett sina befallningar,

stor är härskaran av kvinnor som förkunnar det.

13Kungar och härar flyr, de flyr,

och husfrun delar bytet i lägret.

14Ska ni då ligga stilla bland fållorna[d]?

Duvans vingar är täckta med silver,

dess fjädrar med skimrande guld.

15När den Väldige skingrade kungarna,

föll det snö på Salmon.

16Ett Guds berg är Bashan,

ett berg med höga toppar är Bashan.

17Varför ser ni, höga toppar, med avund på det berg,

där Gud har valt att bo,

där Herren ska bo i evighet?

18Guds vagnar var tiotusentals, tusen och åter tusen,

Herren är bland dem i Sinais helighet.

19Du steg upp i höjden och tog fångar,

du fick gåvor bland människorna,

ja, till och med bland de upproriska människor,

för att du, Herre Gud, skulle bo där.[e]

20Välsignad är Herren!

Dag efter dag bär han vår börda.

Gud är vår räddning. Séla

21Gud är för oss en Gud som frälser.

Herren, vår Herre, räddar oss från döden.

22Men sina fiender kommer Gud att krossa,

det håriga huvudet på den som går vidare i synd.

23Herren säger: ”Från Bashan ska jag hämta dem,

jag ska hämta dem från havets djup,

24så att du kan vada i blod,

och dina hundar får slicka i sig sin del.”

25Gud, de ser ditt triumftåg,

min Gud och kung, i helgedomen.

26Sångarna går först,

och framför musikanterna går flickor

som spelar på tamburiner.

27Lova Gud i församlingarna!

Prisa Herren, Israels källa!

28Där är Benjamins lilla stam,

som leder dem,

där går skaran av Juda furstar,

Sebulons furstar, Naftalis furstar.

29Visa din makt, Gud!

Visa din styrka så som du gjort förut för oss!

30För ditt tempels skull i Jerusalem

kommer kungarna till dig med sina gåvor.

31Tillrättavisa odjuret i vassen,

tjurhjorden och folkens kalvar.

Trampa ner dem med deras silvertackor,[f]

skingra de folk som gillar krig.

32De kommer med koppar från Egypten,

Kush skyndar sig att sträcka ut sina händer mot Gud.[g]

33Sjung till Gud, alla riken på jorden!

Sjung lovsånger till Herren, séla,

34till honom som rider på de uråldriga himlarna

och vars mäktiga stämma dundrar från skyn.

35Ge Gud makten!

Hans majestät är över Israel,

hans styrka i skyarna.

36Fruktansvärd är du, Gud, i din helgedom.

Israels Gud ger styrka och makt åt sitt folk.

Lovad vare Gud!

Notas al pie

  1. 68:5 Kan också översättas: …rider genom öknarna.
  2. 68:8 Verserna 8-14 innehåller flera svårförståeliga uttryck och översättningen är i flera fall osäker.
  3. 68:11 Kan syfta på både människor och djur.
  4. 68:14 Eller: stilla vid lägerelden?Eller: stilla mellan sadelväskorna?
  5. 68:19 Grundtextens innebörd är osäker
  6. 68:31 Grundtextens innebörd är osäker.
  7. 68:32 Antagligen för att ge gåvor till Gud, som parallell till versens första del. Koppar är dock också en osäker översättning.