The Message

Psalm 143

A David Psalm

11-2 Listen to this prayer of mine, God;
    pay attention to what I’m asking.
Answer me—you’re famous for your answers!
    Do what’s right for me.
But don’t, please don’t, haul me into court;
    not a person alive would be acquitted there.

3-6 The enemy hunted me down;
    he kicked me and stomped me within an inch of my life.
He put me in a black hole,
    buried me like a corpse in that dungeon.
I sat there in despair, my spirit draining away,
    my heart heavy, like lead.
I remembered the old days,
    went over all you’ve done, pondered the ways you’ve worked,
Stretched out my hands to you,
    as thirsty for you as a desert thirsty for rain.

7-10 Hurry with your answer, God!
    I’m nearly at the end of my rope.
Don’t turn away; don’t ignore me!
    That would be certain death.
If you wake me each morning with the sound of your loving voice,
    I’ll go to sleep each night trusting in you.
Point out the road I must travel;
    I’m all ears, all eyes before you.
Save me from my enemies, God
    you’re my only hope!
Teach me how to live to please you,
    because you’re my God.
Lead me by your blessed Spirit
    into cleared and level pastureland.

11-12 Keep up your reputation, God—give me life!
    In your justice, get me out of this trouble!
In your great love, vanquish my enemies;
    make a clean sweep of those who harass me.
And why? Because I’m your servant.

Swedish Contemporary Bible

Psalms 143

Ångerpsalm. Bön om räddning

1En psalm av David.

Herre, hör min bön!

Lyssna till min åkallan,

befria mig i din trofasthet och rättfärdighet.

2Ställ inte din tjänare inför rätta,

för ingen levande är rättfärdig i dina ögon.

3Min fiende har förföljt mig

och krossat mig.

Han har placerat mig i mörker,

precis som de som dött för länge sedan.

4Jag är färdig att ge upp

och mitt hjärta är förlamat.

5Jag minns tider som gått,

jag tänker på allt som du gjort,

begrundar dina händers verk.

6Jag sträcker mina händer mot dig,

jag törstar efter dig som ett förtorkat land. Séla

7Skynda dig, Herre, och svara mig,

för jag blir alltmer deprimerad.

Vänd dig inte bort från mig,

för då blir jag som de som ligger i sina gravar.

8Låt mig varje morgon erfara din nåd,

för jag förtröstar på dig.

Visa mig den väg jag ska gå,

för jag sätter mitt hopp till dig.

9Rädda mig från mina fiender!

Herre, jag flyr till dig.

10Lär mig att göra din vilja,

för du är min Gud.

Låt din goda Ande leda mig på jämn mark.

11Herre, bevara mitt liv för ditt namns skull.

Led mig ut ur nöden för din rättfärdighets skull.

12Utplåna mina fiender i din nåd,

förgör dem som är ute efter mitt liv,

för jag är din tjänare.