The Message

Jeremiah 17

The Heart Is Hopelessly Dark and Deceitful

11-2 “Judah’s sin is engraved
    with a steel chisel,
A steel chisel with a diamond point—
    engraved on their granite hearts,
    engraved on the stone corners of their altars.
The evidence against them is plain to see:
    sex-and-religion altars and sacred sex shrines
Anywhere there’s a grove of trees,
    anywhere there’s an available hill.

3-4 “I’ll use your mountains as roadside stands
    for giving away everything you have.
All your ‘things’ will serve as reparations
    for your sins all over the country.
You’ll lose your gift of land,
    The inheritance I gave you.
I’ll make you slaves of your enemies
    in a far-off and strange land.
My anger is hot and blazing and fierce,
    and no one will put it out.”

5-6 God’s Message:

“Cursed is the strong one
    who depends on mere humans,
Who thinks he can make it on muscle alone
    and sets God aside as dead weight.
He’s like a tumbleweed on the prairie,
    out of touch with the good earth.
He lives rootless and aimless
    in a land where nothing grows.

7-8 “But blessed is the man who trusts me, God,
    the woman who sticks with God.
They’re like trees replanted in Eden,
    putting down roots near the rivers—
Never a worry through the hottest of summers,
    never dropping a leaf,
Serene and calm through droughts,
    bearing fresh fruit every season.

9-10 “The heart is hopelessly dark and deceitful,
    a puzzle that no one can figure out.
But I, God, search the heart
    and examine the mind.
I get to the heart of the human.
    I get to the root of things.
I treat them as they really are,
    not as they pretend to be.”

11 Like a cowbird that cheats by laying its eggs
    in another bird’s nest
Is the person who gets rich by cheating.
    When the eggs hatch, the deceit is exposed.
What a fool he’ll look like then!

12-13 From early on your Sanctuary was set high,
    a throne of glory, exalted!
O God, you’re the hope of Israel.
    All who leave you end up as fools,
Deserters with nothing to show for their lives,
    who walk off from God, fountain of living waters—
    and wind up dead!

14-18 God, pick up the pieces.
    Put me back together again.
    You are my praise!
Listen to how they talk about me:
    “So where’s this ‘Word of God’?
    We’d like to see something happen!”
But it wasn’t my idea to call for Doomsday.
    I never wanted trouble.
You know what I’ve said.
    It’s all out in the open before you.
Don’t add to my troubles.
    Give me some relief!
Let those who harass me be harassed, not me.
    Let them be disgraced, not me.
Bring down upon them the day of doom.
    Lower the boom. Boom!

Keep the Sabbath Day Holy

19-20 God’s Message to me: “Go stand in the People’s Gate, the one used by Judah’s kings as they come and go, and then proceed in turn to all the gates of Jerusalem. Tell them, ‘Listen, you kings of Judah, listen to God’s Message—and all you people who go in and out of these gates, you listen!

21-23 “‘This is God’s Message. Be careful, if you care about your lives, not to desecrate the Sabbath by turning it into just another workday, lugging stuff here and there. Don’t use the Sabbath to do business as usual. Keep the Sabbath day holy, as I commanded your ancestors. They never did it, as you know. They paid no attention to what I said and went about their own business, refusing to be guided or instructed by me.

24-26 “‘But now, take seriously what I tell you. Quit desecrating the Sabbath by busily going about your own work, and keep the Sabbath day holy by not doing business as usual. Then kings from the time of David and their officials will continue to ride through these gates on horses or in chariots. The people of Judah and citizens of Jerusalem will continue to pass through them, too. Jerusalem will always be filled with people. People will stream in from all over Judah, from the province of Benjamin, from the Jerusalem suburbs, from foothills and mountains and deserts. They’ll come to worship, bringing all kinds of offerings—animals, grains, incense, expressions of thanks—into the Sanctuary of God.

27 “‘But if you won’t listen to me, won’t keep the Sabbath holy, won’t quit using the Sabbath for doing your own work, busily going in and out of the city gates on your self-important business, then I’ll burn the gates down. In fact, I’ll burn the whole city down, palaces and all, with a fire nobody will be able to put out!’”

Swedish Contemporary Bible

Jeremiah 17

Judas synd, förbannelse och välsignelse

1”Judas synd är inristad med järnstift,

upptecknad med diamantspets

på deras hjärtas tavla

och på deras altarens horn.

2Så som man tänker på sina barn,

så tänker de på sina altaren[a]

och sina asherapålar

vid grönskande träd och på höga kullar.

3Mitt berg på fältet,

din rikedom och dina skatter

ska jag låta plundras,

likaså dina offerplatser,

på grund av all synd du begått i hela ditt land.

4Det är ditt eget fel att du går miste om

det arv jag gett dig.

Jag ska sätta dig till att tjäna

dina fiender i ett land du inte känner.

Ni har upptänt min vredes eld,

och den ska brinna i evighet.”

5Så säger Herren:

”Förbannad är den man som sätter sin lit till människor,

som stöder sig på mänsklig kraft

och vänder sig bort från Herren.

6Han är som en torr buske i ödemarken

och får inte se det goda komma.

Han lever i ett förbränt ökenland,

på saltslätter där ingen kan bo.

7Men välsignad är den man

som litar på Herren,

som sätter hela sin tillit till Herren.

8Han är som ett träd

planterat vid vatten.

Det sträcker ut sina rötter till bäcken.

Det fruktar inte för hettan

och dess löv är alltid gröna.

Det skräms inte av ett års torka,

det kan alltid bära frukt.”

9Hjärtat är det mest bedrägliga av allt,

och oförbätterligt – vem kan förstå det?

10”Jag, Herren, genomskådar hjärtan

och granskar människans inre,

för att ge var och en lön

utifrån vad hans gärningar förtjänar.”

11Som en rapphöna, som ruvar på ägg

som den inte lagt,

är den som blir rik

genom oärliga metoder.

Mitt i livet måste han lämna det,

och står där till slut som ett fån.

12En härlighetens tron,

upphöjd alltifrån begynnelsen,

är vår helgedoms plats.

13Herre, Israels hopp,

alla som överger dig

ska stå där med skam.

De som vänder sig bort från dig

ska bli som det som är skrivet i sanden,

för de har övergett Herren,

källan med det levande vattnet.

14Hela mig, Herre,

så blir jag helad,

rädda mig,

så blir jag räddad.

Det är dig jag vill prisa.

15De säger till mig:

”Vad blir det av Herrens ord?

Ska det inte slå in?”

16Jag har inte smitit ifrån min tjänst

som herde i din efterföljd,

inte heller har jag bett dig sända olycka.

Du vet om allt som uttalats av mina läppar,

allt vad jag sagt har du hört.

17Bli inte till förskräckelse för mig!

Du är min tillflykt i en ond tid.

18Låt dem som förföljer mig

stå där med skam,

men låt mig få slippa skämmas.

Låt dem bli förskräckta,

men låt mig få slippa skrämmas.

Låt den onda tiden drabba dem,

krossa dem med dubbel förödelse!

Sabbatsvilan

19Då sa Herren till mig: ”Gå och ställ dig vid folkets port[b], där Judas kungar går in och ut, och sedan vid var och en av Jerusalems portar 20och säg till dem: ’Hör Herrens ord, ni Judas kungar, hela Juda och alla Jerusalems invånare, ni som går genom dessa portar. 21Så säger Herren: Var noga med att inte bära någon börda på sabbatsdagen eller föra in den genom Jerusalems portar. 22Bär inte ut någon börda ur era hus på sabbatsdagen, och utför inget arbete, utan håll sabbatsdagen helig, så som jag befallde era förfäder. 23De lyssnade inte och ville inte lyda. De var motspänstiga och tog inte emot tillrättavisning från mig.

24Men om ni lyder mig, säger Herren, så att ni inte bär in någon börda genom denna stads portar på sabbatsdagen, utan håller sabbatsdagen helig och inte utför något arbete då, 25då ska kungar och furstar som sitter på Davids tron komma in genom denna stads portar på hästar och vagnar, de och deras furstar, Judas män och Jerusalems invånare, och denna stad ska vara bebodd för evigt. 26De ska komma från Judas städer, från trakterna kring Jerusalem, från Benjamins område, från Låglandet, från bergsbygden och från Negev. De ska bära fram sina brännoffer, slaktoffer, matoffer och rökelse och offra tackoffer i Herrens hus.

27Men om ni inte vill höra på min befallning att hålla sabbaten helig genom att inte bära in bördor genom Jerusalems portar på sabbatsdagen, då ska jag sätta eld på dess portar. Elden ska sluka Jerusalems fästningar, och ingen ska kunna släcka den.’ ”

Notas al pie

  1. 17:2 Grundtextens innebörd är osäker. Det kan också vara barnen som tänker på altaren osv. Verserna 1-4 saknas i Septuaginta.
  2. 17:19 Eller Folkets port, alltså ett namn på en annars okänd port.