Endagaano Enkadde nʼEndagaano Empya

Zabbuli 94

1Ayi Mukama, ggwe Katonda awalana eggwanga,
    ggwe Katonda awalana eggwanga, labika omasemase.
Golokoka, Ayi ggwe Omulamuzi w’ensi,
    osasule ab’amalala nga bwe kibagwanidde.
Ayi Mukama, omukozi w’ebibi alikomya ddi?
    Omukozi w’ebibi alituusa ddi ng’asanyuka?

Bafukumula ebigambo eby’okwewaanawaana;
    abakola ebibi bonna beepankapanka.
Babetenta abantu bo, Ayi Mukama,
    babonyaabonya ezzadde lyo.
Batta nnamwandu n’omutambuze;
    ne batemula ataliiko kitaawe.
Ne boogera nti, “Katonda talaba;
    Katonda wa Yakobo tafaayo.”

Mwerinde mmwe abantu abatategeera.
    Mmwe abasirusiru muligeziwala ddi?
Oyo eyatonda okutu tawulira?
    Oyo eyakola eriiso talaba?
10 Oyo akangavvula amawanga, taakubonereze?
    Oyo ayigiriza abantu talina ky’amanyi?
11 Mukama amanyi ebirowoozo by’abantu;
    amanyi nga mukka bukka.

12 Ayi Mukama, alina omukisa oyo gw’ogunjula,
    gw’oyigiriza eby’omu mateeka go;
13 omuwummuzaako mu kabi kaalimu,
    okutuusa abakola ebibi lwe balisimirwa ekinnya.
14 Kubanga Mukama talireka bantu be;
    talyabulira zzadde lye.
15 Aliramula mu butuukirivu,
    n’abo abalina emitima emigolokofu bwe banaakolanga.

16 Ani alinnwanyisizaako abakola ebibi?
    Ani alinnwanirira eri abakola ebibi?
17 Singa Mukama teyali mubeezi wange,
    omwoyo gwange gwandiserengese emagombe.
18 Bwe naleekaana nti, “Nseerera!”
    Okwagala kwo okutaggwaawo, Ayi Mukama, ne kumpanirira.
19 Ebyeraliikiriza omutima gwange bwe byayitirira obungi,
    okusaasira kwo ne kuzzaamu omwoyo gwange amaanyi.

20 Oyinza okukolagana n’obufuzi obukyamu,
    obukaabya abantu n’amateeka gaabwe?
21 Abakola ebibi beegatta ne balumbagana abatuukirivu;
    atasobezza ne bamusalira ogw’okufa.
22 Naye Mukama afuuse ekiddukiro kyange eky’amaanyi;
    ye Katonda wange, era Olwazi lwange mwe neekweka.
23 Mukama alibabonereza olw’ebibi byabwe,
    n’abazikiriza olw’ebyonoono byabwe;
    Mukama Katonda waffe alibamalirawo ddala.

Swedish Contemporary Bible

Psalms 94

Psalm 94

Gud som hela världens domare

1Du hämndens Gud, Herre,

du hämndens Gud, träd fram!

2Res dig, du jordens domare!

Ge de högmodiga det straff de förtjänar.

3Herre, hur länge,

hur länge ska de onda få triumfera?

4Deras tal är ett flöde av fräckheter,

alla som gör orätt förhäver sig.

5De krossar ditt folk, Herre,

de förtrycker din arvedel.

6Brutalt dödar de änkor och främlingar,

och de mördar faderlösa barn.

7Herren ser det inte”, säger de,

”Jakobs Gud märker det inte.”

8Besinna er, ni vettlösa bland folket!

Ni dårar, när ska ni ta ert förnuft till fånga?

9Skulle han som har planterat örat inte höra?

Skulle han som har format ögat inte se?

10Skulle han som tillrättavisar folken inte straffa?

Skulle han som undervisar människan inte veta?

11Herren känner människornas tankar

och vet att de är tomhet.

12Lycklig är den som du, Herre, fostrar

och undervisar utifrån din lag,

13för att ge honom ro i onda tider,

tills de gudlösas grav har grävts.

14För Herren förkastar inte sitt folk,

han överger inte sin arvedel.

15Ty rättfärdigheten ska åter gälla i domen,

och alla som har uppriktiga hjärtan ska rätta sig efter det.

16Vem vill stå upp för mig mot de onda?

Vem vill försvara mig mot dem som gör orätt?

17Om inte Herren hade hjälpt mig,

skulle jag snart bo i tystnaden.

18När jag tänkte: ”Nu tappar jag fotfästet,”

då var din nåd mitt stöd, Herre.

19När ångesten fyller mitt sinne,

ger din tröst mig glädje.

20Skulle en korrumperad domstol ha ditt stöd,

då orätt skipas i lagens namn?

21De gör en sammansvärjning mot den rättfärdige

och dömer den oskyldige till döden.

22Herren är min borg,

min Gud är en tillflykt och en klippa för mig.

23Han låter deras orätt komma över dem själva,

han krossar dem för deras ondska,

Herren, vår Gud förgör dem.