Hebreerne 12 – LB & MTDS

En Levende Bok

Hebreerne 12:1-29

Vær utholdende

1Når vi nå har hørt om denne lange rekken av personer som holdt fast ved troen på Gud, da la oss i fantasien se alle dem som står rundt oss og heier oss fram på troens løpebane. La oss gjøre som de gjorde og kaste av oss alt som bremser oss, all synd som vil fange oss og få oss til å snuble. La oss holde ut mot målet i det løpet som er lagt opp for oss. 2Jesus står og venter på oss. Fest blikket på ham som først fikk oss å tro, og i tillegg vil hjelpe oss til å nå målet. Jesus så også fram imot den gleden som ventet ham. Derfor kunne han holde ut både døden på korset og den skam det innebar å bli henrettet. Nå sitter han på Guds høyre side og regjerer.12:2 Se Salmenes bok 110:1. Den som sitter på Guds høyre side, deler hans makt og regjerer sammen med ham. 3Ja, tenk på Jesus som selv måtte holde ut med så mye hat og fiendskap fra syndige mennesker. Da må dere ikke bli trette og gi opp. 4Ennå har dere ikke behøvd å ofre livet deres i kampen mot synden, slik som han måtte gjøre.

Gud oppdrar barna sine

5Kan dere ikke huske de trøstende ordene Gud ga dere som er hans barn? Det står i Skriften12:5 ”Skriften” for jødene er Bibelens første del, den som vi kaller Det gamle testamente.:

”Mitt barn, vær takknemlig når Herren oppdrar deg.

Tap ikke motet, når han snakker deg til rette.

6Herren oppdrar alle dem han elsker.

Han straffer alle dem han har akseptert som sine barn.”12:6 Se Salomos Ordspråk 3:11-12.

7Hold ut og lær av den lidelsen dere må gå gjennom. Det er bare Guds måte for å oppdra dere. Han behandler dere som sine barn. Hvem har noen ganger hørt om et barn som aldri blir snakket til rette? 8Ja, dersom dere aldri blir irettesatt, som alle andre, da er dere ikke Guds ekte barn. Da må dere være barn til noen andre.

9Våre fedre her på jorden irettesatte oss, og vi var lydige og respekterte dem. Har vi da ikke mye større grunn til å akseptere at vår Far i himmelen oppdrar oss, slik at vi får leve evig? 10Våre fedre her på jorden oppdro oss i noen korte år, og de gjorde så godt de kunne. Når Gud oppdrar oss, er det alltid til vårt beste. Hans oppdragelse leder til at vi blir lik Gud, han som er hellig. 11All tilrettevisning kjennes smertefull og ubehagelig i øyeblikket. Dersom de tar lærdom av å bli vist til rette, leder det til at de følger Guds vilje og lever i fred både med ham og mennesker. 12La derfor Gud fylle dere som er svake med ny kraft. 13Pass på at dere lever etter Guds vilje, slik at ingen av dere vakler i troen og går under, men blir sterke på nytt.12:13 Samme tankegangen finnes utryk i Jesaja 35:3 og Salomos Ordspråk 4:26, skjønt da i poetiske bilder.

Advarsel mot å avvise Gud

14Ja, strev etter å leve i fred med alle mennesker, og lev fullt og helt for Gud. Bare den som gir seg helt til Gud, vil en dag få se Herren. 15Ta hånd om hverandre slik at ingen går glipp av Guds kjærlighet og tilgivelse. La dere ikke bli grepet av bitterhet mot Gud og mot hverandre. Det kan ødelegge livet for mange. 16Pass på at ingen av dere lever i seksuell løssluppenhet, og pass på at ingen kaster bort det dere har fått av Gud. Vær ikke som Esau, som solgte sin arverett for et eneste måltid mat. 17Som dere vet, ville han seinere svært gjerne få ut arven sin, men da var det for seint å angre seg. Far hans nektet å gi ham arven, det til tross for at Esau med tårer ba og tigget.12:17 Se Første Mosebok 25:33-34 og 27:30-40.

18Gud har talt til dere, men ikke slik som han talte til Israels folk. Dere står ikke ved noe fjell her på jorden, et fjell dekket av ild, svarte skyer, stummende mørke og voldsomt uvær. 19Dere har ikke hørt trompetstøt og en stemme som taler slik at dere ikke ønsker å høre mer. Den gangen ba Israels folk at Gud måtte slutte å tale til dem. 20De holdt ikke ut med å høre befalingen hans: ”Til og med det dyret som kom borti fjellet, måtte bli steinet til døde.”12:20 Se Andre Mosebok 19:12-13,16-22 og Femte Mosebok 4:11 og 5:22. 21Ja, synet av Guds hellighet var så fryktelig at Moses selv sa: ”Jeg skjelver av skrekk.”12:21 Se Femte Mosebok 9:19.

22Nei, dere er blitt innbudt til å komme til Sions fjell12:22 Jerusalem er bygd på fjellet Sion., til det nye Jerusalem, byen som finnes i himmelen hos Gud, han som gir liv. Dere får stå for tusener av engler 23som er samlet til fest. Dere har blitt Guds barn og får arve alt det gode som Gud har lovet, etter som deres navn er skrevet i det himmelske folkeregister.12:23 Se Andre Mosebok 32:32 og Salmenes bok 69:29, der det snakk om ”livets bok”, et register over alle som får evig liv. Dere har tatt tilflukt til Gud, han som en dag vil dømme alle mennesker. Ja, dere er innbudt til fest hos Gud sammen med alle forfedrene som fulgte Guds vilje og nå står skyldfri innfor Gud på grunn av troen. 24Dere har kommet til Jesus, han som ble mellommann til en ny pakt mellom Gud og menneskene da han ofret sitt blod på korset. Hans blod roper ikke på hevn slik som Abels blod gjorde.12:24 Se Første Mosebok 4:3-10. Nei, det roper til Gud om tilgivelse.

25Se derfor til at dere ikke avviser Gud når han taler til dere. Dersom Israels barn ble straffet da de nektet å være lydig mot Gud når han talte til dem her på jorden, hvor mye hardere skal da ikke vi bli straffet dersom vi avviser Gud når han taler til oss fra himmelen. 26Da Gud talte fra Sinaifjellet, fikk stemmen hans jorden til å riste. I Skriften12:26 ”Skriften” for jødene er Bibelens første del, den som vi kaller Det gamle testamente. har Gud lovet: ”En siste gang vil jeg riste ikke bare jorden, men også himmelen.”12:26 Se Haggaj 2:7. 27Dette betyr at alt det skapte vil bli tilintetgjort og forsvinne. Det som dere har bygget på en evig grunn vil derimot bestå.

28Vi tilhører Guds eget folk og har bygd våre liv på det evige fundamentet som aldri skal forsvinne. La oss derfor være takknemlige og tjene Gud slik som han vil. Vi frykter Gud og gir ham æren. 29Vår Gud er som en fortærende ild når han straffer dem som er utro mot ham.12:29 Se Femte Mosebok 4:24 og 9:3.

Mushuj Testamento Diospaj Shimi

Hebreos 12:1-29

Diosca Paipaj huahuacunataca sinchitami yachachin

1Riquichij, ñucanchij muyundijpica jatun pʼuyu shina cai tucui gentecunatamari Diosta crishpa catishcata ricunchij. Chaimanta ñucanchijpish llashacuj shinatapish, urmachisha nij juchatapish tucui saquishunchij. Chaimantaca ñucanchij chayana cashcaman chayangacama, alli shunguhuan callpashunchijlla. 2Crinata callarichij, alli crijta ruraj Jesustaca, chaparashpa rishunchijlla. Paica huañushca qʼuipaca, cushicuna cashcata yachashpami, paita asicujpipish mana pinganachishpa chacatashca huañurca. Chai qʼuipaca, jatun tiyarinapi Taita Diospaj alli ladopimi tiyarirca. 3Jesustaca juchayuj runacuna jatunta llaquichijpipish, chai llaquita apashcataca yuyarichigari. Ama shaicurishpa, ama, ña mana catisha nichijchu.

4Juchata ama rurangapajca, macanacucuj shinami sinchita shayarishcanguichij. Chashna llaquicunata apashpapish, manaraj cancunapaj yahuarta jichashcanguichijchu. 5Cancunataca Diosca, Paipaj huahuacunata shinataj cashna cunashcataca, ñamari cungarishcanguichij:

«Ñuca huahualla, Mandaj Dios imamanta

sinchita jarcajpica, ama mana uyasha nichu.

Pai rimajpipish, ama, ña mana catisha nichu.

6Mandaj Diosca, Pai cʼuyashcacunatami imata jarcana cajpica, llaquichin.

Paipaj huahuacuna cachun, tucui Pai chasquishcacunatami azotin» nishcami.

7Ima llaqui shamujpipish, apaichijlla. Taita Diosmari cancunataca Paipaj huahuacuna cajpi, chashna llaquichicun. Huahuataj cajpimi, pi yayapish sinchi sinchita yachachishpa huiñachin. 8Diospish Paipaj tucui huahuacunatami, chashnallataj sinchi sinchita yachachin. Cancunata mana chashna sinchi sinchita yachachijpica, mana Paipaj quiquin huahuacunatajchu canguichijman. Huainapaj huahuacuna shinallami canguichijman. 9Ñucanchij aicha yaya mama sinchi sinchita yachachijpica, paicunataca caźushpa cʼuyashpami causarcanchij. Espiritucunapaj Yayatacarin, chaita yallitamari caźuna canchij. Chashna cashpami, huiñaita causashun. 10Ñucanchij yayacunaca, ashacamallami paicuna yuyashca shina alli canata ricushpa, sinchita yachachishpa huiñachirca. Dioscarin ñucanchij allipajllatajmi, Pai shina ima jucha illaj cachun sinchita yachachin. 11Ima llaqui japishpapish, llaquichinapajlla shamushcata yuyashpami mana cushicunchij. Chai llaquita apashpa allita yachashca qʼuipaca, Dios munashca shina sumajta causanatami yachanchij.

12Chashna cajpica mushuj yuyaita japichij. Shaicushca maquicunata huichi chutaichij. Mana cuyuri tucuj cunguricunata cuyuchichij. 13«Cancuna purinapaj alli ñancunata ruraichij.» Chashna alli ñanpi churajpimi, patojo shina cajcunapish ñanmanta mana urmangacuna. Ashtahuanpish alli tucungacunami. Dios rimashcata mana uyajcunaca chingaringami.

14Tucuicunahuan sumajta causaichij. Tucui juchacunata saquishpa, shuj yuyai Diospajlla causaichij. Mana chashna causashpaca, Apunchij Jesustaca pipish mana ricungachu. 15Alli yuyarichij, mana cʼuyaipajcunatamari Taita Diosca cʼuyashca. Chashna cajpipish ñataj maijancunaca Paipaj cʼuyaita mana japishpa saquiringuichijman. Ima jayaj sapiman rijchaj yuyaicuna shungupi huiñajpi, shujtajcunatapish chaihuan mapayachinguichijman. 16Ñataj cancunapurapica, maijan huainayaj tiyanman. Mana cashpaca Esaú shina, imapish Diospajlla cashcataca, yanga cashcata yuyanguichijman. Paica asha micunallapimi, punta churi cashpa, imalla japina cashcataca cʼaturca. 17Chai qʼuipaca, bendiciachun mañajpipish, yayaca mana curcachu. Esaú chaimanta achcata huacashpa mañashpapish, mana imata rurai tucushcataca yachanguichijmi.

18Cunan cancunaca maquihuan japiripaj, nina rupacuj, jatun amsa urcumanca mana cʼuchuyarcanguichijchu. 19Trompetapi tocashcatapish, Dios rimashcatapish mana uyana tucushcanguichijchu. Chaita uyajcunaca, ña mana uyai tucushpami: «Ama ashtahuan rimapaichu» nishpa rogarircacuna. 20Diosca: «Ima animal cashpapish, chai urcuman chayajpica, rumihuan cashpapish, lanzahuan cashpapish huañuchishcami canga» nishpami mandarca. Chaitami mana uyanachircacuna. 21Paicuna ricushcaca, chashna jatun mancharina cajpimi, Moisespish: «Manchaihuan chujchucunimari» nirca.

22Ashtahuanpish cancunaca, Sion urcuman, causacuj Diospaj jahua pacha Jerusalén puebloman, huaranga huaranga angelcuna tiyacunmanmari chayarcanguichij. 23Jahua pacha libropi shuticunata quillcashca, Diospaj punta huahuacuna tandanacushcamanmari chayarcanguichij. Tucuicuna imalla rurashcata Ricuchij Taita Diospajmantaj, cashcata rurajcunata ima jucha illajta Dios rurashca espiritucunapajmantajmi chayarcanguichij. 24Mushujta rurasha nishpa, Dios ari nishcata Mañashpa Cuj Jesuspajmanpish, pai jichashca yahuarmanpishmi chayarcanguichij. Ñucanchijmanta rimaj Paipaj yahuarca, Abelpaj yahuartapish yallimari.

25Riquichij, cancunata Rimajtaca, ama mana uyasha nichijchu. Cai pachapi Diosmanta Rimajta mana uyashun nijcunapish, llaquiman rinamantaca mana quishpirircacunachu. Ñucanchijcarin jahua pachamantataj Rimajta mana uyashpaca, ¿llaquiman rinamantaca maitataj quishpirishunri? 26Chai punllacunapi Dios rimashpaca, pambapish chujchujtami rimarca. Cunancarin Diosca: «Shuj cutinhuan rimashpaca, mana cai pachallatachu chujchuchisha, ashtahuanpish jahua pachandijmi chujchuchisha» nishcamari. 27Chashna: «Shuj cutinhuan chujchuchishami» nishpaca, Dios rurashca, chai cuyuchipajllacunata anchuchinatami nisha nicun. Chashna rurajpimi, mana cuyuchipajcunalla saquiringa.

28Cunan ñucanchijca, mana pi cuyuchipajta Dios mandacuntamari japishcanchij. Chaimanta Taita Diostaca, pagui nishunchigari. Manchashpa, caźushpa pai munashca shina adorashunchigari. 29«Ñucanchij Taita Diosca, rupachishpa tucuchij ninamari.»