مەتا 5 – KSS & NUB

Kurdi Sorani Standard

مەتا 5:1-48

وتاری سەر چیا

1کاتێک عیسا خەڵکەکەی بینی، چووە سەر چیا، ئینجا دانیشت و قوتابییەکانی هاتنە لای، 2دەستی کرد بە فێرکردنیان و فەرمووی:

3«خۆزگە دەخوازرێت بەوانەی کە بە ڕۆح هەژارن5‏:3 ئەوانەی کە دەزانن لەلایەنی ڕۆحییەوە کەموکوڕییان هەیە.‏،

چونکە شانشینی ئاسمان بۆ ئەوانە.

4خۆزگە دەخوازرێت بەوانەی کە ماتەمدارن،

چونکە دڵنەوایی دەکرێن.

5خۆزگە دەخوازرێت بە دڵنەرمەکان،

چونکە زەوییان بە میراتیی بۆ دەمێنێتەوە.

6خۆزگە دەخوازرێت بەوانەی کە برسی و تینوون بۆ ڕاستودروستی5‏:6 مەبەست ئەوەیە کە دەبێت هەموو شتێک بەگوێرەی خواستی خودا پەیڕەو بکرێت.‏،

چونکە تێر دەکرێن.

7خۆزگە دەخوازرێت بەوانەی کە دڵیان پڕ لە بەزەییە،

چونکە بەر بەزەیی دەکەون.

8خۆزگە دەخوازرێت بە دڵپاکەکان،

چونکە خودا دەبینن.

9خۆزگە دەخوازرێت بە ئاشتیخوازان،

چونکە بە ڕۆڵەی خودا ناودەبردرێن.

10خۆزگە دەخوازرێت بەوانەی لە پێناوی ڕاستودروستی دەچەوسێنرێنەوە،

چونکە شانشینی ئاسمان بۆ ئەوانە.

11«خۆزگە دەخوازرێت بە ئێوە کاتێک خەڵکی جنێوتان پێدەدەن‏ و دەتانچەوسێننەوە، لەبەر من هەموو جۆرە بوختانێکتان بۆ هەڵدەبەستن. 12دڵخۆش و شادمان بن، لەبەر ئەوەی لە ئاسمان پاداشتتان گەورەیە، چونکە پێش ئێوە پێغەمبەرانیشیان ئاوا چەوساندووەتەوە.

خوێی زەوی و ڕووناکی جیهان

13«ئێوە خوێی زەوین، بەڵام ئەگەر خوێ سوێرییەکەی نەما، چۆن تامە سوێرەکەی بۆ دەگەڕێندرێتەوە؟ ئیتر بەکەڵکی هیچ نایەت، ئەوە نەبێ فڕێبدرێتە دەرەوە و خەڵکی پێشێلی بکەن.

14«ئێوە ڕووناکی جیهانن، شارێک لەسەر شاخ دروست‏کرابێت ناتوانرێت بشاردرێتەوە. 15هەروەها خەڵکی چرا هەڵناکەن تاکو بیخەنە ژێر تەشتەوە، بەڵکو لەسەر چرادان دایدەنێن بۆ ئەوەی ڕووناکی بداتە هەموو ئەوانەی لە ماڵەکەدان. 16بە هەمان شێوە، با ئێوەش ڕووناکیتان بۆ خەڵک بدرەوشێتەوە، تاکو کردارە باشەکانتان ببینن و ستایشی باوکتان بکەن کە لە ئاسمانە.

تەواوکردنی تەورات

17«وا بیر نەکەنەوە من هاتووم تەورات یان نووسراوی پێغەمبەران بسڕمەوە، نەهاتووم بۆ سڕینەوەیان، بەڵکو هاتووم بۆ تەواوکردنیان. 18ڕاستیتان پێ دەڵێم: هەتا زەوی و ئاسمان لەئارادا بێت، پیتێک یان خاڵێک لە تەورات لەناو ناچێت، هەتا هەمووی دێتە دی. 19بۆیە ئەوەی بچووکترینی ئەم ڕاسپاردانە بشکێنێت و خەڵکیش ئاوا فێر بکات، لە شانشینی ئاسمان بە بچووکترین ناودەبردرێت. بەڵام ئەوەی پەیڕەویان بکات و خەڵکی فێر بکات، لە شانشینی ئاسمان بە مەزن ناودەبردرێت. 20ئیتر پێتان دەڵێم: ئەگەر ڕاستودروستیتان لە مامۆستایانی تەورات و فەریسییەکان زیاتر نەبێت، هەرگیز ناچنە ناو شانشینی ئاسمانەوە.

تووڕەیی

21«بیستووتانە بە پێشینان گوتراوە: ﴿مەکوژن﴾5‏:21 دەرچوون 20‏:13 و ”ئەوەی بکوژێت شایانی حوکم بەسەردادان دەبێت.“ 22بەڵام من پێتان دەڵێم ئەوەی لە خوشکی یان براکەی تووڕە بێ، دەبێ حوکم بدرێت. ئەوەی بە براکەی بڵێ ”هیچوپووچ،“ دەبێت بدرێتە ئەنجومەنی باڵای جولەکە، ئەوەش بڵێت ”گێلە“، دەبێت بخرێتە ناو ئاگری دۆزەخەوە.

23«لەبەر ئەوە ئەگەر قوربانیت بۆ قوربانگا هێنا و لەوێ بیرت کەوتەوە کە خوشکت یان برات شتێکی بەسەرتەوە هەیە، 24لەوێ لەبەردەم قوربانگا قوربانییەکەت بەجێبهێڵە و بڕۆ یەکەم جار خوشکت یان برات ئاشت بکەرەوە، ئینجا وەرە و قوربانییەکەت بکە.

25«خێرا لەگەڵ ڕکابەرەکەت ئاشت بەرەوە لەو کاتەی لەگەڵتە و بە ڕێگاوەن بۆ دادگا، نەوەک ڕکابەرەکەت بتداتە دەست دادوەر و دادوەریش بتداتە دەست پۆلیس و فڕێبدرێیتە بەندیخانە. 26ڕاستیت پێ دەڵێم: لەوێ دەرناچی هەتا دوایین فلس نەدەیتەوە.

داوێنپیسی

27«بیستووتانە گوتراوە: ﴿داوێنپیسی مەکەن.﴾5‏:27 دەرچوون 20‏:14 28بەڵام من پێتان دەڵێم: ئەوەی بە هەوەسبازییەوە سەیری ئافرەتێک بکات، ئەوا لە دڵی خۆیدا داوێنپیسی لەگەڵ کردووە. 29ئەگەر چاوی ڕاستت تووشی گوناهی کردیت، دەریبهێنە و فڕێیبدە. بۆ تۆ باشترە ئەندامێکت لەدەست بچێت، لەوەی هەموو لەشت فڕێبدرێتە ناو دۆزەخ. 30ئەگەر دەستی ڕاستت تووشی گوناهی کردیت، بیبڕەوە و فڕێیبدە. بۆ تۆ باشترە ئەندامێکت لەدەست بچێت، لەوەی هەموو لەشت بچێتە دۆزەخەوە.

تەڵاق

31«دیسان گوتراوە: ﴿ئەوەی ژنەکەی تەڵاق بدات، با تەڵاقنامەی بداتە دەست.﴾5‏:31 دواوتار 24‏:1 32بەڵام من پێتان دەڵێم: ئەوەی بەبێ هۆی داوێنپیسی ژنەکەی خۆی تەڵاق بدات، وای لێدەکات داوێنپیسی بکات. ئەوەش تەڵاقدراوێک بهێنێت، ئەوا داوێنپیسی دەکات.

سوێندخواردن

33«دیسان بیستووتانە کە بە پێشینان گوتراوە: ﴿سوێندەکانت مەشکێنە، بەڵکو سوێندەکانت بۆ یەزدان بەرەسەر.﴾5‏:33 لێڤییەکان 19‏:12 34بەڵام من پێتان دەڵێم: هەرگیز سوێند مەخۆن، نە بە ئاسمان، لەبەر ئەوەی تەختی شاهانەی خودایە، 35نە بە زەوی، لەبەر ئەوەی تەختەپێیەتی5‏:35 کاتێک کەسێک لەسەر کورسییەکی بەرز دادەنیشێت تەختەپێ لەژێر پێیەکانی دادەنرێت.‏، نە بە ئۆرشەلیم، لەبەر ئەوەی شاری پاشای پایەبەرزە. 36سوێند بە سەری خۆت مەخۆ، چونکە ناتوانیت تاڵە مووێکی سپی یان ڕەش بکەیت. 37با قسەتان ”بەڵێ“ بۆ ”بەڵێ“ و ”نەخێر“ بۆ ”نەخێر“ بێت، لەمە بترازێت لە شەیتانەوەیە5‏:37 یۆنانی: خراپەکار.‏.

تۆڵەسەندن

38«بیستووتانە گوتراوە: ﴿چاو بە چاو، ددان بە ددان.﴾5‏:38 دەرچوون 21‏:24 39بەڵام من پێتان دەڵێم: بەربەرەکانێی خراپەکار مەکەن، بەڵکو ئەوەی لە ڕوومەتی ڕاستی دایت، لایەکەی دیکەشی بۆ شل بکە، 40ئەوەی ویستی بتداتە دادگا و کراسەکەت لێ بستێنێت، چاکەتەکەشتی بدەرێ. 41ئەوەی یەک میل بێگاری پێ کردیت، دووانی لەگەڵ بڕۆ. 42ئەوەی داوای شتێکی لێکردیت بیدەرێ. ئەوەی داوای قەرزی لێکردیت پشتی تێمەکە.

خۆشویستنی دوژمنان

43«بیستووتانە گوتراوە: ﴿نزیکەکەت خۆشبوێت،﴾5‏:43 لێڤییەکان 19‏:18 ”ڕقت لە دوژمنت بێتەوە.“ 44بەڵام من پێتان دەڵێم: دوژمنەکانتان خۆشبوێ، نوێژ بکەن بۆ ئەوانەی دەتانچەوسێننەوە، 45تاکو ببنە ڕۆڵەی ئەو باوکەتان کە لە ئاسمانە، ئەو خۆری خۆی بەسەر چاک و خراپدا هەڵدێنێت و باران بەسەر پیاوچاک و زۆرداریشدا دەبارێنێت. 46ئەگەر هەر ئەوانەتان خۆشبوێ کە ئێوەیان خۆشدەوێت، چ پاداشتێک وەردەگرن؟ ئایا باجگرانیش ئەمە ناکەن؟ 47ئەگەر سڵاوتان تەنها لە ناسیاوەکانتان کرد، چی زیاترتان کردووە؟ ئایا بتپەرستانیش ئەمە ناکەن؟ 48بۆیە ئێوە کامڵ و تەواو بن، هەروەک باوکی ئاسمانیتان کامڵ و تەواوە.

Swedish Contemporary Bible

Matteus 5:1-48

Bergspredikan

Verklig lycka

(Luk 6:20-23)

1En dag när Jesus såg folkmassorna gick han upp på ett berg och satte sig ner. Hans lärjungar kom till honom, 2och han började undervisa dem. Han sa:

3”Lyckliga5:3 ff. Eller saliga; det grekiska ordet antyder en gudomlig lycka, salighet. är de som är fattiga i anden,

för dem tillhör himmelriket.

4Lyckliga är de som sörjer,

för de ska bli tröstade.

5Lyckliga är de ödmjuka,

för de ska få ärva jorden.

6Lyckliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet,

för de ska bli mättade.

7Lyckliga är de barmhärtiga,

för de ska få barmhärtighet.

8Lyckliga är de renhjärtade,

för de ska få se Gud.

9Lyckliga är de som strävar efter frid,

för de ska kallas Guds barn.

10Lyckliga är de som förföljs för rättfärdighetens skull,

för dem tillhör himmelriket.

11Lyckliga är ni när man hånar och förföljer er, ljuger och säger allt ont om er för min skull. 12Jubla och var glada, för ni får en stor lön i himlen. Så förföljde de ju profeterna före er.

Salt och ljus

(Mark 9:50; Luk 11:33; 14:34-35)

13Ni är jordens salt. Men om saltet har förlorat sin kraft, hur får man det salt igen? Det duger inte till något annat än att kastas ut och trampas ner av människorna. 14Ni är det ljus som lyser upp världen. En stad uppe på ett berg kan inte gömmas. 15När man tänder en lampa ställer man inte ett sädesmått över den. En lampa ställer man i ett lampställ så att den lyser för alla i huset. 16På samma sätt ska ert ljus lysa för människorna, så att de ser allt gott ni gör och hyllar er Fader i himlen.

Jesus och lagen

(Luk 16:17)

17Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Nej, jag har inte kommit för att upphäva dem utan för att uppfylla dem. 18Sannerligen5:18 Sannerligen är det grekiska amen som ursprungligen kommer från hebreiskan. säger jag er: inte en enda bokstav, inte minsta prick i lagen ska förgås så länge himlen och jorden finns kvar, inte innan allting har inträffat. 19Den som bryter mot minsta lilla bud i lagen och lär andra att göra likadant, han ska kallas som den minste i himmelriket. Men den som håller dem och lär andra att göra det, han ska kallas stor i himmelriket.

20Men jag säger er: om ni inte vida överträffar de skriftlärda och fariseerna5:20 Fariseernas parti betonade lagen och dess renhetsföreskrifter. Se även not till 3:7. i rättfärdighet, så kommer ni inte in i himmelriket.

Om mord och ovänskap

(Luk 12:58-59)

21Ni har hört att det sades till förfäderna: ’Du ska inte mörda,5:21 Se 2 Mos 20:13 och 5 Mos 5:17. och den som mördar någon ska dömas.’ 22Men jag säger er: det räcker med att man blir vred på någon, så ska man dömas. Kallar någon en annan för idiot, så ska han ställas inför domstol, och förbannar någon en annan, så väntar honom Gehennas5:22 Gehenna, (från hebreiskans Hinnoms dal ) som ofta översätts helvete, var från början en plats för avgudadyrkan med barnoffer (se t.ex. 2 Kung 23:10) och blev senare en plats dit döda kroppar kastades (Jer 7:31f.; 19:2ff.) och kom att mer allmänt betyda straffplats. eld. 23Om du därför står framför altaret för att bära fram ett offer och så kommer ihåg att någon har något emot dig, 24så lägg ner ditt offer vid altaret och gå och red upp det med honom. Kom sedan och bär fram ditt offer. 25Skynda dig att komma överens med din motpart redan innan ni är framme vid domstolen. Annars kanske han överlämnar dig till domaren, som sedan låter vakten ta hand om dig och sätta dig i fängelse. 26Sannerligen säger jag dig: du slipper inte därifrån förrän du betalt det sista öret.

Om otrohet

(Matt 18:8-9; Mark 9:43-48)

27Ni har hört det sägas: ’Du ska inte vara otrogen i ditt äktenskap.’5:27 Se 2 Mos 20:14. 28Men jag säger: den som ser på en kvinna med begär i blicken har redan varit otrogen med henne i sitt hjärta. 29Om ditt högra öga får dig att synda, så riv ut det och kasta det ifrån dig. Det är bättre att en del av din kropp förstörs än att hela du kastas i Gehenna. 30Och om din högra hand får dig att synda så hugg av den och kasta bort den. Det är bättre att en del av din kropp förstörs än att hela du kommer till Gehenna.5:30 Jesus använder ett dramatiskt bildspråk om allvaret i förförelserna. Se även not till v. 21.

Om skilsmässa

(Matt 19:9; Mark 10:11-12; Luk 16:18)

31Det har sagts: ’Om någon vill skilja sig från sin hustru, så kan han göra det genom att ge henne ett intyg om skilsmässan.’5:31 Se 5 Mos 24:1. 32Men jag säger: Den man som skiljer sig från sin hustru, utan att hon varit otrogen, han blir orsak till att hon verkligen kan bli otrogen. Och den som gifter sig med en frånskild kvinna gör så att hon är otrogen.5:32 Eftersom den första mannen inte hade rätt att skilja sig från henne, var hon i Guds ögon fortfarande gift med honom.

Om löften

33Ni har också hört det sägas till förfäderna: ’Du ska inte bryta en ed som du har svurit, utan du ska hålla allt som du har lovat inför Gud.’5:33 Se 4 Mos 30:3 34Men jag säger: Svär överhuvudtaget inga eder, varken vid himlen, för himlen är Guds tron, 35eller vid jorden, för jorden är pallen under hans fötter, eller vid Jerusalem, för Jerusalem är den store Kungens stad.5:35 Jfr Jes 66:1 och Ps 48:3. 36Svär inte heller vid ditt huvud, för du kan inte göra ett enda hårstrå vare sig vitt eller svart. 37Säg bara ja eller nej. Det räcker. Tanken att ge mer tyngd åt orden kommer från den Onde5:37 Eller: från det onda..

Om hämnd

(Luk 6:29-30)

38Ni har hört det sägas: ’Öga för öga, tand för tand.’5:38 Se 2 Mos 21:23-25. 39Men jag säger: Möt inte ont med ont. Slår någon dig på ena kinden, så vänd också fram den andra mot honom. 40Ställs du inför domstol och någon tar ifrån dig din skjorta, så ge honom ytterplagget också. 41Befaller någon dig att gå med honom en mil5:41 Det grekiska ordet milion är snarlikt det engelska mile, dvs.1,6 km., så gå två. 42Ge till den som ber dig och vänd inte ryggen åt den som vill låna av dig.

Om att älska sina fiender

(Luk 6:27-28; 6:32-36)

43Ni har hört det sägas: ’Du ska älska din medmänniska5:43 Se 3 Mos 19:18. och hata din fiende.’5:43 Jfr 5 Mos 23:6. 44Men jag säger er: älska era fiender, be för dem som förföljer er. 45Då är ni barn till er Fader i himlen. För han låter solen skina över både onda och goda och regnet falla på både rättfärdiga och orättfärdiga.

46Vad är det för märkvärdigt med att ni älskar dem som älskar er? Gör inte tullindrivare5:46 Tullindrivarna var judar som arbetade med att dra in skatt åt romarna och avskyddes av alla. det också? 47Och om ni hälsar vänligt på era vänner men inte på någon annan, vad är det för märkvärdigt med det? Det gör ju de andra folken också. 48Var fullkomliga som er Fader i himlen är fullkomlig.5:48 Det svenska ordet fullkomlig har inte samma betydelse som det grekiska, eller det underliggande hebreiska ordet, som betyder att ha nått målet, vara mogen.