مەتا 22 – KSS & NUB

Kurdi Sorani Standard

مەتا 22:1-46

نموونەی داوەتی پاشا

1عیسا دووبارە بە نموونە قسەی بۆ کردن، فەرمووی: 2«پاشایەتی ئاسمان لە پاشایەک دەچێت کە زەماوەندی بۆ کوڕەکەی گێڕا. 3کۆیلەکانی نارد تاکو بانگهێشتکراوان بۆ زەماوەندەکە بانگ بکەن، بەڵام نەیانویست بێن.

4«دیسان کۆیلەی دیکەی نارد و گوتی: ”بە بانگهێشتکراوان بڵێن، ئەوەتا خوانم ئامادە کردووە، گا و دابەستەکانیشم سەربڕیوە و هەموو شتێک ئامادەیە. وەرنە زەماوەندەکە!“

5«بەڵام گوێیان نەدایێ و ڕۆیشتن، یەکێک بۆ کێڵگەکەی و ئەوی دیکە بۆ بازرگانییەکەی. 6ئەوانی دیکە کۆیلەکانی ئەویان گرت و سووکایەتییان پێ کردن و کوشتیانن. 7جا پاشا زۆر تووڕە بوو، سوپاکەی نارد و بکوژەکانی لەناوبرد و شارەکەیانی سووتاند.

8«ئینجا بە کۆیلەکانی گوت: ”زەماوەند ئامادەیە، بەڵام ئەوانەی کە بانگهێشتم کردن شایستە نەبوون، 9کەواتە بڕۆنە سەر ڕێگاکان و ئەوەی بینیتان بۆ زەماوەندەکە بانگهێشتی بکەن.“ 10ئەو کۆیلانەش چوونە دەرەوە بۆ سەر ڕێگاوبانەکان و هەموو ئەوانەی لە باش و خراپ بینییان کۆیان کردنەوە، تاکو زەماوەندەکە پڕبوو لە میوان.

11«کاتێک پاشا هاتە ژوورەوە بۆ ئەوەی میوانەکان ببینێت، لەوێ یەکێکی بینی جلی زەماوەندی22‏:11 کاتێک پاشا زەماوەند دەگێڕێت جلوبەرگی تایبەت دابەش دەکات.‏ لەبەر نەکردبوو. 12پێی دەڵێت: ”برادەر، چۆن بێ جلی زەماوەند هاتییە ژوورەوە؟“ ئەو بێدەنگ بوو.

13«ئینجا پاشا بە خزمەتکارانی گوت: ”پەلبەستی بکەن و فڕێیبدەنە تاریکیی دەرەوە، جا گریان و جیڕەی ددان لەوێ دەبێت.“

14«چونکە بانگهێشتکراوان زۆرن، بەڵام هەڵبژێردراوان کەمن.»

سەرانەدان بە قەیسەر

15ئینجا فەریسییەکان ڕۆیشتن و تەگبیریان کرد کە چۆن عیسا بە قسەکانی خۆی تووش بکەن. 16قوتابییەکانی خۆیان و هێرۆدسییەکانیان ناردە لای و گوتیان: «مامۆستا، دەزانین تۆ ڕاستگۆیت و بە ڕاستی خەڵکی فێری ڕێگای خودا دەکەیت و سڵ لە کەس ناکەیتەوە، چونکە تەماشای ڕواڵەتی خەڵک ناکەیت. 17کەواتە پێمان بفەرموو ڕات چییە؟ دروستە سەرانە بدرێتە قەیسەر یان نا؟»

18عیسا کە بە نیازخراپی ئەوانی دەزانی، فەرمووی: «ئەی دووڕووان، بۆچی تاقیم دەکەنەوە؟ 19پارەی سەرانەم پیشان بدەن.» ئەوانیش دینارێکیان بۆ هێنا. 20پێی فەرموون: «ئەم وێنە و نووسینە هی کێیە؟»

21وەڵامیان دایەوە: «هی قەیسەرە.»

پاشان پێی فەرموون: «کەواتە ئەوەی هی قەیسەرە بیدەنە قەیسەر و ئەوەش هی خودایە بیدەنە خودا.»

22کە گوێیان لێبوو سەرسام بوون، ئینجا بەجێیان هێشت و ڕۆیشتن.

زیندووبوونەوەی مردووان

23لە هەمان ڕۆژدا سەدوقییەکان کە دەڵێن زیندووبوونەوە نییە، هاتنە لای و پرسیاریان لێکرد: 24«مامۆستا، موسا فەرمووی، ئەگەر پیاوێکی وەجاخکوێر مرد، ئەوا براکەی براژنەکەی دەخوازێتەوە و وەچە بۆ براکەی دەخاتەوە. 25جا لەلای ئێمە حەوت برا هەبوون، یەکەمیان ژنی هێنا و بە وەجاخکوێری مرد و ژنەکەی بۆ براکەی بەجێهێشت، 26بە هەمان شێوە دووەم و سێیەم هەتا گەیشتە حەوتەم. 27لەدوای هەموویان ژنەکەش مرد. 28ئایا لە ڕۆژی زیندووبوونەوەدا دەبێتە ژنی کام لە حەوتەکە، چونکە هی هەموویان بووە؟»

29عیسا لە وەڵامدا پێی فەرموون: «ئێوە بە هەڵەدا چوونە، چونکە نە لە نووسراوە پیرۆزەکان دەزانن و نە لە هێزی خودا. 30لە هەستانەوەدا خەڵکی نە ژن دەهێنن و نە مێرد دەکەن، بەڵکو وەک فریشتە لە ئاسمان دەبن. 31بەڵام دەربارەی هەستانەوەی مردووان، ئایا ئەوەتان نەخوێندووەتەوە کە لە خوداوە بە ئێوە گوتراوە؟ دەفەرموێ: 32﴿من خودای ئیبراهیم و خودای ئیسحاق و خودای یاقوبم﴾22‏:32 دەرچوون 3‏:6 ئەو خودای مردووان نییە، بەڵکو هی زیندووانە.»

33کاتێک خەڵکەکە گوێیان لێی بوو، لە فێرکردنەکەی سەرسام بوون.

گەورەترین ڕاسپاردە

34کاتێک فەریسییەکان بیستیان کە عیسا سەدوقییەکانی بێدەنگ کردووە، پێکەوە کۆبوونەوە. 35یەکێکیان تەوراتناس بوو، پرسیاری لێکرد تاکو تاقی بکاتەوە: 36«مامۆستا، گرنگترین ڕاسپاردەی تەورات چییە؟»

37عیسا پێی فەرموو: «﴿بە هەموو دڵ و بە هەموو گیان و لە هەموو بیرتانەوە یەزدانی پەروەردگارتان خۆشبوێ.﴾22‏:37 دواوتار 6‏:5 38ئەمە گرنگترین و یەکەم ڕاسپاردەیە. 39دووەمیشیان وەک ئەو وایە: ﴿نزیکەکەت وەک خۆت خۆشبوێت.﴾22‏:39 لێڤییەکان 19‏:18 40جا هەموو تەورات و پەیامی پێغەمبەران بەم دوو ڕاسپاردەیەوە بەندن.»

مەسیح و داود

41کاتێک فەریسییەکان پێکەوە کۆببوونەوە، عیسا لێی پرسین: 42«دەربارەی مەسیح چی دەڵێن؟ کوڕی کێیە؟»

وەڵامیان دایەوە: «کوڕی داودە.»

43ئەویش پێی فەرموون: «کەواتە، چۆن داود بە سروشی ڕۆحی پیرۆز پێی دەڵێ، ”خاوەن شکۆ“؟ چونکە دەڵێ:

44«﴿یەزدان بە خاوەن شکۆی منی فەرموو:

”لە دەستەڕاستم دابنیشە

هەتا دوژمنانت دەخەمە ژێر پێت.“﴾22‏:44 زەبوورەکان 110‏:1

45بۆیە ئەگەر داود پێی بڵێ ”خاوەن شکۆ“، ئیتر چۆن دەبێتە کوڕی؟»

46جا کەسیان نەیانتوانی بە وشەیەکیش وەڵامی بدەنەوە، لەو ڕۆژەشەوە ئیتر نەیانوێرا هیچی دیکەی لێ بپرسن.

Swedish Contemporary Bible

Matteus 22:1-46

Liknelsen om bröllopsfesten

(Luk 14:16-24)

1Jesus berättade ännu en liknelse för dem: 2”Himmelriket är som när en kung förberedde en bröllopsfest för sin son. 3Han skickade ut sina tjänare för att kalla de inbjudna, men de tackade nej.

4Då sände han andra tjänare för att säga till dem: ’Allt är klart för måltiden, mina oxar och kalvar är slaktade. Skynda er att komma!’

5Men de var inte intresserade. De fortsatte var och en med sitt, den ene med sin lantgård, den andre med sina affärer. 6Några grep kungens tjänare och misshandlade dem och dödade dem. 7Då greps kungen av vrede och sände ut sin armé, avrättade mördarna och brände ner deras stad.

8Sedan sa han till sina tjänare: ’Bröllopsfesten är klar, men de gäster jag bjöd in är inte värdiga. 9Gå därför ut i gathörnen och bjud alla ni ser till bröllopet.’ 10Tjänarna gjorde då det och tog med sig alla de kunde hitta, både onda och goda, och festsalen fylldes med gäster.

11Men när kungen kom in för att hälsa på gästerna lade han märke till en man som inte hade bröllopskläder på sig. 12’Min vän’, frågade han, ’hur kan du vara här utan att ha bröllopskläder på dig?’ Men mannen kunde inte svara.22:12 Den som inbjöd till bröllop försåg troligen gästerna med bröllopskläder ibland, och särskilt i ett sådant här fall då gästerna kom direkt från gatan. Mannen hade alltså förolämpat värden genom att vägra ta emot de kläder han blev erbjuden.

13Då sa kungen till sina tjänare: ’Bind hans händer och fötter och kasta ut honom i mörkret här utanför. Där ska man gråta och skära tänder.’  14Många är inbjudna, men få är utvalda.”

Ska man betala skatt till kejsaren?

(Mark 12:13-17; Luk 20:20-26)

15Då gick fariseerna iväg för att fundera ut ett sätt att få Jesus att säga något som de kunde arrestera honom för. 16De skickade några av sina lärjungar, tillsammans med Herodes anhängare22:16 Herodes anhängare stödde romarna. De ville få bort Jesus av politiska skäl, eftersom de trodde att han skulle göra uppror mot romarna., och lät dem säga till Jesus: ”Mästare, vi vet att du är uppriktig och verkligen lär oss Guds väg. Du låter dig inte påverkas av någon och ser inte till personen. 17Tala nu om för oss om det är rätt eller inte att betala skatt till kejsaren.”

18Men Jesus visste deras ondska. ”Ni hycklare!” sa han. ”Varför försöker ni lura mig? 19Visa mig ett mynt, ett sådant som man betalar skatt med.” Då gav de honom en denar, 20och han frågade dem: ”Vems bild är det här, och vems underskrift?” 21”Kejsarens”, svarade de. ”Då så”, sa han, ”ge kejsaren det som är hans och Gud det som är Guds.”

22När de hörde detta blev de förvånade och gick sin väg och lämnade honom ifred.

Ska de döda uppstå?

(Mark 12:18-27; Luk 20:27-40)

23Samma dag kom några av saddukeerna, som påstår att det inte finns någon uppståndelse, och därför frågade de honom: 24”Mästare, Mose har sagt: ’Om en man dör barnlös, ska hans bror gifta sig med änkan och skaffa en arvtagare åt sin bror.’22:24 Se 5 Mos 25:5-6. 25Nu fanns det faktiskt bland oss sju bröder. Den förste av bröderna gifte sig och dog barnlös, och därför gifte sig bror nummer två med änkan. 26Men han dog också barnlös, och då gifte sig bror nummer tre med henne. Så fortsatte det tills hon varit gift med dem alla sju. 27Sedan dog också kvinnan. 28Vems hustru blir hon när de nu uppstår från de döda? Alla sju har ju varit gifta med henne.”

29Men Jesus svarade: ”Ni tar alldeles fel, eftersom ni varken förstår Skriften eller Guds kraft. 30När de döda har uppstått, ska de inte gifta sig eller bli bortgifta, utan vara som änglarna i himlen. 31Men när det gäller de dödas uppståndelse, har ni då aldrig läst vad Gud har sagt till er: 32’Jag är Abrahams, Isaks och Jakobs Gud’.22:32 Se 2 Mos 3:6. Gud är inte en gud för döda, utan för levande.22:32 Gud talade om Abraham, Isak och Jakob som levande, trots att de hade varit döda i hundratals år.33När folket hörde detta, blev de alldeles häpna över hans undervisning.

Vilket bud är viktigast?

(Mark 12:28-31; Luk 10:25-28)

34Men när fariseerna fick höra att Jesus hade fått tyst på saddukeerna, samlades de, 35och en av dem, en laglärd, försökte sätta dit Jesus genom att fråga: 36”Mästare, vilket är det största budet i lagen?”

37Jesus svarade: ” ’Du ska älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, av hela din själ och av hela ditt förstånd.’22:37 Se 5 Mos 6:5. 38Detta är det första budet, och också det största. 39Det näst viktigaste liknar det första: ’Du ska älska din medmänniska som dig själv.’22:39 Se 3 Mos 19:18. 40De här två buden sammanfattar hela lagen och profeterna.”

Är Messias ättling till David?

(Mark 12:35-37; Luk 20:41-44)

41Medan fariseerna var samlade runt Jesus, frågade han dem: 42”Vad anser ni om Messias? Vem är han ättling till?”

De svarade: ”David.” 43”Varför kallar David honom då ’Herre’, när han talar ledd av Anden?” frågade Jesus. ”David sa ju:

44’Herren sa till min Herre:

Sätt dig på min högra sida,

tills jag har lagt dina fiender under dina fötter.’22:44 Se Ps 110:1. Den som sitter på Guds högra sida delar hans makt och regerar tillsammans med honom.

45David kallar honom för Herre, hur skulle han då kunna vara Davids Son?”

46Men de kunde inte svara, och från den dagen vågade ingen ställa några fler frågor till honom.