이스라엘과 유다의 회복
1이스라엘의 하나님 여호와께서 나에게 말씀하셨다. “너는 내가 너에
2게 말해 준 모든 것을 책에 기록하라.
3내가 내 백성 이스라엘과 유다를 포로 생활에서 해방시켜 그들을 내가 그 조상들에게 준 땅으로 돌아오게 할 날이 다가오고 있으니 그들이 그 땅을 다시 소유할 것이다.”
4이것은 여호와께서 이스라엘과 유다에 관하여 하신 말씀이다.
5“들리는 것은 불안과 공포의 소리뿐, 평안함이 없구나.
6남자가 아이를 낳을 수 있는지 물어 보아라. 해산하는 여자처럼 남자들이 창백한 얼굴로 허리에 손을 짚고 다니는 것은 무슨 꼴인가?
7비할 데 없는 무서운 날이 다가오고 있으니 내 백성이 당할 환난의 때이다. 그러나 그들은 그 환난에서 구원을 받을 것이다.”
8전능하신 여호와께서 다시 말씀하신다. “그 날에 내가 내 백성의 목에 있는 멍에를 꺾어 버리고 그들의 쇠사슬을 끊어 버리겠다. 외국인들이 다시는 그들을 종으로 부려먹지 못하고
9오히려 그들의 하나님 나 여호와를 섬기고 또 내가 그들을 위해 왕으로 세울 다윗의 후손을 섬길 것이다.”
10그러므로 여호와께서 말씀하신다. “30:10 원문에는 ‘내 종 야곱아’내 백성아, 두려워하지 말아라. 이스라엘아, 놀라지 말아라. 내가 너희를 멀리 포로 된 땅에서 구해 내겠다. 너희가 다시 고국으로 돌아와 평화롭고 안전하게 살 것이니 너희를 두렵게 할 자가 없을 것이다.
11내가 너희와 함께하여 너희를 구원하겠다. 내가 너희를 흩어 보낸 그 나라들은 완전히 없애 버려도 너희만은 전멸시키지 않겠다. 그러나 내가 너희를 정당하게 징계할 것이며 너희를 전혀 벌하지 않은 채 그대로 내버려 두지는 않을 것이다.”
12여호와께서 말씀하신다. “너희 상처는 고칠 수 없고 너희 부상은 치료할 수 없을 만큼 중상이다.
1330:13 또는 ‘네 송사를 변호할 자가 없고’너희를 도와줄 자가 없고 너희 상처를 낫게 할 약이 없으며 너희를 고칠 희망이 없다.
14너희를 사랑하는 자들이 다 너희를 잊고 너희를 찾지 않는다. 내가 너희를 원수처럼 상하게 하고 잔인할 정도로 너희를 가혹하게 벌하는 것은 너희 죄가 크고 너희 허물이 많기 때문이다.
15너희가 어째서 너희 상처에 대하여 부르짖는가? 너희 고통은 해소될 수 없을 것이다. 너희 죄가 크고 많으므로 내가 너희에게 이런 벌을 내렸다.
16그러나 너희를 삼키는 자는 모두 삼킴을 당할 것이며 너희 원수들은 다 포로가 되고 너희를 착취하는 자는 착취를 당할 것이며 너희를 약탈하는 자는 다 약탈을 당할 것이다.
17너희가 버림을 당하고 보살펴 주는 자가 없는 시온이 되었다고 너희 원수들이 말할지라도 내가 너희를 치료하여 너희 상처를 고쳐주겠다.”
18여호와께서 다시 말씀하신다. “내가 내 백성을 원상태로 회복시키고 그들이 사는 곳에 자비를 베풀겠다. 예루살렘은 폐허가 된 그 곳에 재건되고 궁전은 본래 있던 곳에 설 것이며
19감사하는 소리와 즐거워하는 소리가 여기저기서 들릴 것이다. 내가 그들을 번성하게 하고 영화롭게 할 것이니 그들이 쇠하거나 비참하게 되지 않을 것이다.
20그들의 자녀들은 옛날처럼 융성할 것이며 30:20 원문에는 ‘그 회중은 내 앞에 굳게 설 것이며’그들의 공동체는 튼튼한 기반을 다지게 될 것이다. 누구든지 그들을 못살게 구는 자들을 내가 다 벌하겠다.
21그들의 지도자가 그들 민족 중에서 나오고 그들의 통치자가 그들 가운데서 나올 것이다. 내가 그를 가까이 오게 하면 그가 나에게 다가올 것이다. 그렇지 않고서야 누가 감히 나에게 접근할 수 있겠는가?
22그들은 내 백성이 되고 나는 그들의 하나님이 될 것이다.”
23보라, 여호와의 분노가 휘몰아치는 폭풍처럼 악인들의 머리를 칠 것이다.
24여호와의 분노는 그가 마음에 뜻한 것을 이루실 때까지 그치지 않을 것이니 앞으로 너희가 이것을 깨닫게 될 것이다.
Gud lovar att återupprätta sitt folk
(30:1—33:26)
1Detta är det budskap som kom till Jeremia från Herren: 2”Så säger Herren, Israels Gud: ’Skriv ner i en bokrulle allt jag har talat till dig. 3Det kommer nämligen en tid, säger Herren, då jag ska föra tillbaka mitt folk, Israel och Juda, från fångenskapen, säger Herren. Jag ska föra dem tillbaka till det land som jag gav deras förfäder. De ska ta det i besittning.’ ”
4Detta är vad Herren talade beträffande Israel och Juda. 5”Så säger Herren:
’Man hör skrik av skräck,
ångest, inte frid.
6Fråga, se efter:
Inte kan väl en man föda barn?
Varför ser jag alla män
med händerna på magen,
som kvinnor i födslovåndor?
Varför har alla ansikten
blivit dödsbleka?
7Vilken förfärlig dag detta ska bli!
Den kommer inte att likna någon annan.
Det är en bedrövelsens tid som väntar Jakob,
men han ska bli räddad ur den.
8Den dagen, säger härskarornas Herre,
ska jag bryta av oken från deras nackar
och slita av deras bojor.
De ska inte längre behöva arbeta som slavar åt främlingar.
9De ska tjäna Herren, sin Gud,
och David, sin kung,
som jag ska låta uppstå åt dem.
10Var därför inte rädd, min tjänare Jakob, säger Herren,
var inte skräckslagen, Israel,
för jag ska rädda dig från en avlägsen plats,
dina efterkommande från landet dit de förvisats.
Jakob ska återvända
och leva i ro och trygghet.
Ingen ska skrämma honom.
11För jag är med dig,
säger Herren,
för att rädda dig.
Jag ska utplåna alla de folk
bland vilka jag har skingrat dig.
Men dig ska jag inte utplåna.
Jag ska tukta dig, men med rättvisa
– helt ostraffad ska jag inte släppa dig.’
12För så säger Herren:
’Din skada är obotlig,
ditt sår är oläkligt.
13Det finns ingen som tar sig an din sak,
ingen läkedom finns för ditt sår,
inget helande för dig.
14Alla dina älskare har glömt dig
och bryr sig inte om dig längre.
Jag har slagit dig så som en fiende skulle ha gjort,
jag har straffat dig grymt
eftersom din skuld är så stor
och dina synder så många.
15Varför klagar du över din skada
och över din obotliga smärta?
För att din skuld var så stor
och dina synder så många
har jag gjort dig detta.
16Men alla som ätit av dig ska själva ätas,
och alla dina fiender ska föras bort i fångenskap.
De som plundrar dig
ska själva bli plundrade,
och de som skövlar dig
ska bli skövlade.
17Jag ska låta dig återfå din hälsa
och läka dina sår, säger Herren,
dig som man kallat ”den fördrivna”
och ”Sion som ingen bryr sig om”.’
18Så säger Herren:
’Se, jag ska resa Jakobs tält på nytt
och förbarma mig över hans boningar.
Staden ska byggas upp på sina ruiner,
och palatset ska stå på sin rätta plats.
19Därifrån ska höras lovsång
och rop av glädje.
Jag ska föröka dem,
de ska inte bli färre.
Jag ska göra dem ärade,
de ska inte vara utan betydelse.
20Deras barn ska bli som i gångna tider,
deras menighet upprättas inför mig,
och jag ska straffa alla som förtrycker dem.
21Deras ledare ska komma ur deras egna led,
deras härskare uppstå mitt ibland dem.
Jag ska låta honom nalkas mig
och komma mig nära.
Vem skulle annars våga komma nära mig? säger Herren.
22Ni ska vara mitt folk
och jag ska vara er Gud.’ ”
23Se, en stormvind från Herren
bryter fram i vrede, en virvelstorm.
Den drar fram över de ogudaktigas huvuden.
24Herrens brinnande vrede vänder inte
förrän han fullbordat sina planer.
I kommande dagar ska ni förstå det.
