예레미야 13 – KLB & NUB

Korean Living Bible

예레미야 13:1-27

베띠

1여호와께서 나에게 “너는 가서 베띠를 사서 네 허리에 두르고 그것이 물 에 닿지 않게 하라” 하고 말씀하셨다.

2그래서 나는 여호와의 말씀대로 베띠를 사서 허리에 둘렀다.

3그러나 여호와께서는 다시 나에게 말씀하셨다.

4“너는 그 베띠를 가지고 유프라테스 강가로 가서 그것을 그 곳 바위 틈에 숨겨 두어라.”

5그래서 나는 여호와께서 명령하신 대로 가서 그것을 유프라테스 강가에 감추어 두었다.

6여러 날이 지난 후에 여호와께서 나에게 “너는 유프라테스 강가로 가서 그 베띠를 끄집어내 보아라” 하고 말씀하셨다.

7그래서 내가 유프라테스 강가로 가서 그것을 감추어 둔 곳을 파고 띠를 꺼내 보니 썩어서 못 쓰게 되어 있었다.

8그때 여호와께서 나에게 다시 말씀하셨다.

9“이와 같이 내가 유다의 교만과 예루살렘의 큰 교만을 쓸모없는 것이 되게 하겠다.

10이 악한 백성들이 내 말에 순종할 것을 거절하고 그 마음의 악한 고집대로 행하며 다른 신들을 좇아 섬기고 절하니 그들이 이 띠처럼 아주 쓸모없이 되고 말 것이다.

11띠가 사람의 허리에 붙어 있는 것처럼 내가 이스라엘과 유다 백성을 나에게 꼭 붙어 있게 하여 그들이 내 백성으로서 내 이름을 높이고 찬양하도록 하였으나 그들은 내 말을 듣지 않았다.”

포도주 병

12“너는 그들에게 ‘이스라엘의 하나님 여호와께서 모든 병이 포도주로 찰 것이라고 말씀하셨다’ 하여라. 그러면 그들이 ‘모든 포도주 병이 포도주로 찰 것을 우리가 어찌 모르겠소?’ 하고 대답할 것이다.

13그때 너는 그들에게 이렇게 말하라: 여호와께서 말씀하셨다. ‘내가 이 땅에 사는 모든 사람들, 곧 다윗의 왕위를 계승한 왕들과 제사장들과 예언자들과 예루살렘의 모든 주민들을 잔뜩 취하게 하고

14그들을 서로 충돌하게 할 것이니 아버지와 아들 사이에도 충돌이 있을 것이다. 내가 그들을 불쌍히 여기지 않으며 동정하거나 애석하게 여기지 않고 완전히 없애 버릴 것이다.’ 이것은 나 여호와의 말이다.”

교만에 대한 경고

15너희는 들어라. 귀를 기울여라. 교만하지 말아라.

16그가 흑암을 일으키시기 전, 어두운 산에서 너희가 비틀거리기 전, 너희가 바라던 빛을 그가 캄캄한 흑암으로 바꾸시기 전에 너희는 너희 하나님 여호와께 영광을 돌려라.

17그러나 너희가 듣지 않으면 너희 교만 때문에 나의 심령이 외롭게 흐느낄 것이며 여호와의 양떼가 사로잡힌 것 때문에 내가 눈물을 흘리며 통곡할 것이다.

18여호와께서 나에게 말씀하셨다. “너는 왕과 그의 어머니에게 ‘너희는 높은 자리에서 물러나 앉아라. 너희 영광의 면류관이 떨어졌다’ 하고 말하라.

1913:19 또는 ‘남방의 성읍들이’네겝 지방의 성들이 봉쇄되어 그리로 통과할 자가 없으며 유다 사람들이 포로가 되어 다 잡혀가고 말았다.

20예루살렘아, 너는 눈을 들어 북쪽에서 오는 군대를 보아라. 너에게 맡겼던 양떼 곧 네가 그처럼 자랑하던 양떼는 어디 있느냐?

21너와 동맹을 맺은 자들을 내가 너의 통치자로 세운다면 네가 어떻게 하겠느냐? 해산하는 여인처럼 네가 진통을 겪지 않겠느냐?

22너는 ‘어째서 이런 일이 나에게 일어났는가?’ 하고 말하겠지만 네가 적군에게 수모를 당하고 상처를 입은 것은 네 죄악이 크기 때문이다.

2313:23 원문에는 ‘구스’에티오피아 사람이 그 피부 색깔을 바꿀 수 있으며 표범이 그 반점을 없앨 수 있느냐? 만일 그렇게 할 수 있다면 악을 행하는 데 익숙한 너희도 선을 행할 수 있을 것이다.

24그러므로 내가 너희를 사막의 바람에 날아가는 지푸라기처럼 흩어버릴 것이다.”

25여호와께서 예루살렘을 향하여 다시 말씀하셨다. “이것은 내가 너에게 정한 것이니 네가 반드시 치러야 할 대가이다. 그 이유는 네가 나를 잊어버리고 거짓된 신들을 의지하였기 때문이다.

26그러므로 내가 네 치마를 얼굴까지 들쳐서 네 수치를 드러낼 것이다.

27내가 너의 간음과 음탕한 소리와 산언덕에서 행하는 더럽고 추한 매춘 행위를 다 보았다. 예루살렘아, 너에게 화가 미칠 것이다. 네가 언제나 깨끗하게 되겠느냐?”

Swedish Contemporary Bible

Jeremia 13:1-27

Jeremias höftskynke

1Herren sa till mig: ”Gå och köp dig ett höftskynke av linne och ta på dig det, men låt det inte komma i vatten.” 2Jag köpte alltså ett höftskynke, så som Herren hade sagt, och tog på mig det. 3Då kom Herrens ord till mig på nytt: 4”Ta med dig höftskynket som du köpte och som du bär om dig, gå ut till Perat13:4 Floden Perat låg i trakten där Jeremia bodde och på hebreiska både skrevs och uttalades det mycket likt floden Eufrat. och göm det i en bergskreva.” 5Jag gick då och gömde det vid Eufrat, som Herren hade sagt till mig.

6En lång tid senare sa Herren till mig: ”Gå bort till Perat och hämta höftskynket som jag befallde dig att gömma där.” 7Jag återvände till Perat och grävde upp höftskynket där jag hade gömt det. Men nu var det förstört och helt oanvändbart.

8Då kom Herrens ord till mig: 9”Så säger Herren: ’På samma sätt ska jag bryta ner den stora högfärden i Juda och Jerusalem. 10Detta onda folk vägrar att lyssna till mig, följer sina egna hårda hjärtan och andra gudar, som de tjänar och tillber. Därför ska det bli som detta höftskynke, helt oanvändbart. 11Precis som ett höftskynke sluter tätt intill en mans höfter, så lät jag hela Israels och Judas folk sluta sig till mig, säger Herren, för att de skulle vara mitt folk, till heder, pris och ära för mig. Men de ville inte lyssna.’

Juda som vinkärl

12Säg till dem: ’Så säger Herren, Israels Gud: ”Alla vinkärl ska fyllas med vin. Och när de svarar: Skulle vi inte veta att alla vinkärl brukar fyllas med vin?” 13säg då till dem: ”Så säger Herren: Se, jag ska fylla varenda en som bor i det här landet så att de blir redlösa allesammans, från kungarna som sitter på Davids tron, prästerna och profeterna ända ner till alla Jerusalems invånare. 14Jag ska krossa dem mot varandra, fäder såväl som söner, säger Herren. Jag ska inte låta någon förskoning, något medlidande eller förbarmande hindra mig från att förgöra dem.” ’ ”

Varningar

15Lyssna, hör på!

Var inte så arroganta,

för Herren har talat.

16Ge Herren, er Gud, äran,

innan han låter ett mörker komma,

innan ni snubblar i skymningen bland bergen.

Ni väntar på ljus,

men han ska göra det till ett djupt mörker,

förvandla det till ett töcken.

17Om ni inte lyssnar till detta

ska jag i det fördolda gråta över ert högmod.

Mina ögon fylls av tårar

när Herrens hjord förs bort i fångenskap.

18Säg till kungen och kungamodern:

”Stig ner från era troner,

för den strålande kronan

har fallit från era huvuden.”

19Städerna i Negev har stängts,

och ingen kan öppna dem.

Hela Juda är bortfört i fångenskap,

i sin helhet är det bortfört.

20Lyft blicken, se på dem

som kommer norrifrån!

Var finns din hjord som anförtroddes åt dig,

fåren som var din stolthet?

21Vad kommer du att säga,

när han sätter dina bundsförvanter

att regera över dig?

Kommer du då inte att vrida dig i smärta,

som en kvinna som ska föda?13:21 Grundtextens innebörd är oviss.

22Och om du frågar dig

varför allt detta har drabbat dig,

så var det på grund av dina många synder

som dina kläder slets av

och din kropp utsattes för våld.

23Inte kan väl nubiern ändra på sin hudfärg

eller leoparden sina fläckar?

Inte heller kan ni göra det goda,

ni som är vana vid att göra det onda.

24”Därför ska jag skingra er

som torrt gräs som förs bort av ökenvinden.

25Detta ska vara din lott,

den del jag bestämmer åt dig, säger Herren,

eftersom du har glömt mig

och satt din tilltro till det som är falskt.

26Jag ska själv dra upp dina kläder

över ansiktet på dig

och låta din skam synas,

27liksom din otukt,

ditt liderliga frustande

och din skamlösa prostitution.

På höjder och fält

har jag sett dina vidrigheter.

Ve dig, Jerusalem!

Hur länge ska det dröja innan du blir ren?”