이스라엘의 지도자들에 대한 심판
1그때 여호와의 영이 나를 들어올려 성전 동문으로 데리고 가셨다. 내가 보니 그 문 입구에 25명의 사람들이 있었다. 그 중에는 앗술의 아들 야아사냐와 브나야의 아들 블라댜도 있었는데 그들은 백성의 지도자들이었다.
2여호와께서 나에게 말씀하셨다. “사람의 아들아, 이 사람들은 이 성에서 악한 계획을 세우고 나쁜 조언을 하는 자들이다.
3그들은 ‘우리가 집을 지을 때가 아직 되지 않았다. 이 성은 가마솥과 같고 우리는 그 안에 든 고기와 같아서 이 성이 우리를 보호할 것이다’ 하고 말한다.
4그러므로 사람의 아들아, 너는 그들을 책망하고 예언하라.”
5또 여호와의 영이 나를 감동시키시고 말씀하셨다. “너는 나 여호와의 말을 이렇게 전하라. ‘이스라엘 백성아, 나는 너희가 말하고 생각하는 것을 다 알고 있다.
6너희가 이 성에서 많은 사람을 죽이고 그 시체로 거리를 메웠다.
7그러므로 나 여호와가 말한다. 너희가 죽여 이 성에 던져 놓은 시체가 바로 그 고기이며 이 성은 가마솥이다. 그러나 나는 거기서 너희를 끌어내겠다.
8너희가 칼을 두려워하므로 나는 그 칼이 너희에게 미치게 하겠다.
9내가 너희를 그 성에서 끌어내고 외국인의 손에 넘겨 너희를 벌할 것이니
10너희가 칼날에 쓰러질 것이다. 내가 이스라엘 국경에서 너희를 심판하겠다. 너희가 그제야 나를 여호와인 줄 알 것이다.
11이 성은 너희에게 가마솥이 되지 않고 너희는 그 가운데 있는 고기가 되지 않을 것이다. 이와 같이 내가 이스라엘 국경에서 너희를 심판하면
12너희가 나를 여호와인 줄 알게 될 것이다. 이것은 너희가 내 법과 명령을 지키지 않고 너희 주변에 있는 이방 나라의 관습대로 살았기 때문이다.’ ”
13내가 예언할 때에 브나야의 아들 블라댜가 죽었다. 그래서 나는 엎드려 큰 소리로 “주 여호와여, 이스라엘에 남아 있는 자를 전멸시키려고 하십니까?” 하고 부르짖었다.
이스라엘의 회복에 대한 약속
14그러자 여호와께서 나에게 말씀하셨다.
15“사람의 아들아, 예루살렘에 남아 있는 자들이 포로 생활을 하는 너와 네 동족에 대하여 이렇게 말하고 있다. ‘그들이 너무 악하므로 여호와께서 그들을 멀리 추방하시고 이 땅을 우리의 소유로 주셨다!’
16“그러므로 너는 포로들에게 나 주 여호와가 하는 말을 전하라. ‘내가 비록 너희를 멀리 이방 나라에 보내 흩어 버렸으나 너희가 그 곳에 있는 동안 내가 너희와 함께하겠다.
17그리고 내가 너희를 흩었던 나라에서 모아들이고 이스라엘 땅을 다시 너희에게 주겠다.’
18“그들이 그리로 돌아오면 그 땅의 모든 더러운 우상들을 다 제거해야 할 것이다.
19내가 그들에게 한 마음을 주고 그들에게 새로운 정신을 심어 주며 그들에게서 돌처럼 굳은 마음을 제거하고 순종하는 부드러운 마음을 주어
20그들이 내 법을 지키고 내 명령에 순종하도록 하겠다. 그러면 그들은 내 백성이 되고 나는 그들의 하나님이 될 것이다.
21그러나 그 더럽고 지긋지긋한 우상에 정신이 팔려 있는 사람에게는 내가 그들이 행한 대로 갚아 주겠다. 이것은 나 주 여호와의 말이다.”
22그때 그룹 천사들이 날개를 드는데 바퀴도 그 곁에 있고 이스라엘 하나님의 영광의 광채도 그 위에 있었다.
23그리고 여호와의 영광의 광채가 성에서 그 동편 산으로 이동하여 머물렀다.
24그러고서 여호와의 영이 나를 환상 가운데서 들어올려 바빌로니아에 있는 포로들에게 다시 데려다 주었다. 그러자 내가 본 환상은 사라지고 말았다.
25그래서 나는 여호와께서 나에게 보여 주신 모든 것을 포로들에게 다 말해 주었다.
Domsord och löften
1Sedan lyfte Anden upp mig och förde mig till östra porten till Herrens hus, den som vetter mot öst. Vid ingången till porten stod tjugofem män, och bland dem såg jag Jaasanja, Assurs son, och Pelatja, Benajas son, folkets ledare. 2Då sa han till mig: ”Du människa, detta är de män som tänker ut orätt och ger dåliga råd i den här staden. 3Det är de som säger: ’Det är inte tid att bygga hus.11:3 Grundtextens innebörd är osäker, framför allt vad gäller: Det är väl ingen tid att bygga hus?; det är även osäkert om satsen ska uppfattas som en fråga eller ej. Staden är grytan och vi är köttet.’ 4Profetera därför mot dem, människa, profetera!”
5Sedan kom Herrens Ande över mig och sa till mig: ”Säg: Så säger Herren: Så här tänker ni, israeliter, jag vet vad som försiggår inom er. 6Ni har dödat många i denna stad och fyllt dess gator med lik.
7Därför säger Herren, Herren: De dödade som ni har kastat här är köttet och staden är grytan. Men er ska jag föra bort härifrån. 8Ni fruktar för svärd, och svärdet ska jag låta drabba er, säger Herren, Herren. 9Jag ska föra bort er härifrån och överlämna er åt främlingar att verkställa min dom över er. 10Ni ska falla för svärdet. Vid Israels gräns ska jag verkställa domen över er, och ni ska inse att jag är Herren. 11Staden ska inte vara någon gryta för er, och ni ska inte vara köttet i den. Vid Israels gräns ska jag verkställa domen över er. 12Då ska ni inse att jag är Herren. Ni har inte följt mina bud eller lytt mina lagar utan hållit er till lagarna hos folken runt omkring er.”
13Medan jag profeterade dog Pelatja, Benajas son. Då föll jag ner med ansiktet mot marken och ropade med hög röst: ”Herre, Herre, tänker du utplåna det som finns kvar av Israel?”
14Herrens ord kom till mig: 15”Människa, det är om dina bröder, ja, om dina bröder och släktingar och om hela Israels folk som Jerusalems invånare säger: ’De är långt borta från Herren. Detta land har getts åt oss som arv och egendom.’
16Säg därför: ’Så säger Herren, Herren: Även om jag har fört dem långt bort bland folken och skingrat dem i främmande länder, har jag ändå varit en liten helgedom för dem i länderna de kommit till.’11:16 Eller: har jag ändå under en tid varit en helgedom för dem
17Säg därför: ’Så säger Herren, Herren: Jag ska samla er bland folken och föra er tillbaka från de länder dit ni skingrats och ge er Israels land.’
18När de har kommit dit, ska de avlägsna alla dess vidriga avgudar och avskyvärdheter. 19Jag ska ge dem ett nytt hjärta11:19 Egentligen ett (enda) hjärta, i så fall kanske tänkt som kontrast till ett delat hjärta. Här följer översättningen dock några andra hebreiska handskrifter, som har ett nytt hjärta, och Septuaginta som har ett annat hjärta. Jfr också 18:31., och jag ska ge dem en ny ande. Jag ska ta bort deras stenhjärtan och ge dem ett hjärta av kött, 20så att de håller mina bud och följer mina lagar. De ska vara mitt folk, och jag ska vara deras Gud. 21Men de som håller sig till sina vidriga avgudar och sina avskyvärdheter, dem ska jag vedergälla för det som de har gjort, säger Herren, Herren.”
Herrens härlighet lämnar Jerusalem
22Sedan bredde keruberna ut sina vingar, och hjulen följde dem, och över dem vilade Israels Guds härlighet. 23Herrens härlighet höjde sig och lämnade staden och stannade över berget öster om den. 24Anden lyfte mig, och i en syn från Guds Ande förde han mig till Kaldéen, till dem som levde i fångenskap där. Så försvann den syn jag fått se. 25Jag berättade för de landsförvisade allt som Herren hade visat mig.
