의식상 부정한 사람들을
1여호와께서 모세에게 말씀하셨다.
2“너는 이스라엘 백성에게 명령하여 모든 문둥병자와 유출병 있는 자와 시체를 만져 부정하게 된 자들을 진영 밖으로 내보내도록 하라.
3너는 남자든 여자든 그런 자들을 다 진영 밖으로 내보내 내가 머물고 있는 진영을 더럽히지 않도록 하라.”
4그래서 이스라엘 백성은 여호와께서 모세에게 명령하신 대로 그들을 모두 진영 밖으로 내보냈다.
피해 보상에 관한 규정
5-6여호와께서는 이스라엘 백성에게 이렇 게 전하라고 모세에게 말씀하셨다. “어떤 남자나 여자가 5:5-6 또는 ‘사람들이 범하는 죄를 범하여’남에게 피해를 입혀 나 여호와에게 신실하지 못하면 그 사람은 죄를 범하였으므로
7그 죄를 고백하고 그 피해액에 5분의 을 더하여 피해자에게 배상하라.
8그러나 만일 그 피해자가 죽었을 경우 배상금을 받을 가까운 친척이 없으면 그것은 나 여호와의 것이므로 그 사람의 죄를 씻을 속죄의 숫양과 함께 제사장에게 바쳐야 한다.
9-10이스라엘 백성이 나 여호와에게 드리 려고 제사장에게 가져오는 모든 거룩한 예물은 제사장의 것이니 제사장이 갖도록 하여라.”
아내의 순결이 의심스러울 때
11-12여호와께서는 이스라엘 백성에게 이 렇게 전하라고 모세에게 말씀하셨다. “만일 어떤 사람의 아내가 간음하여
13남편에게 탄로되지 않고 증인도 없으며 현장에서 잡히지도 않았지만
14남편이 아내의 부정을 의심하거나 또 아내가 몸을 더럽히지 않았어도 그녀에 대하여 의심이 생기면
15남편은 아내를 제사장에게 데리고 가서 그녀를 위해 보릿가루 5:15 히 ‘에바 1/10’2.2리터를 바쳐야 한다. 그러나 그 보릿가루에 기름을 붓거나 유향을 넣어서는 안 된다. 이것은 의심하는 남편이 사실을 밝히려고 드리는 예물이기 때문이다.
16“제사장은 그 여자를 가까이 오게 하여 나 여호와 앞에 세우고
17토기에 거룩한 물을 담아 거기에 성막 바닥의 티끌을 집어 넣어라.
18그리고 그 여자의 머리를 풀게 한 후 그 예물을 손에 들게 하고 제사장은 저주를 불러일으킬 쓴물을 들고
19그녀에게 맹세하게 한 다음 이렇게 말하여라. ‘만일 당신이 간음하지 않았으면 저주를 불러일으킬 이 쓴물로 해를 입지 않을 것입니다.
20그러나 만일 당신이 간음하였으면
21-22저주를 불러일으킬 이 물이 당신의 몸에 들어가 배가 부어오르고 당신의 하체가 썩어 문드러질 것입니다.’ 그러면 그 여자는 5:21-22 히 ‘아멘 아멘’‘예, 그렇게 되게 하십시오’ 하고 말해야 한다.
23“그런 후에 제사장은 이 저주의 말을 두루마리에 기록하여 그것을 쓴물에 빨아
24그 물을 그 여자에게 마시게 하라. 5:24 암시됨.그녀가 죄를 지었다면 이 물이 그녀의 몸 속에 들어가 쓰라린 고통을 느끼게 할 것이다.
25그러나 그 물을 먹이기 전에 제사장은 먼저 그 여자가 들고 있는 보릿가루 예물을 가져다가 나 여호와 앞에서 흔든 다음 제단으로 가지고 가서
26예물 전체를 바쳤다는 뜻으로 그것을 한 움큼 집어 제단에서 태운 후에 그 물을 마시게 하라.
27만일 그 여자가 자기 남편을 배신하고 간음하여 더러워졌다면 그 물이 뱃속에 들어갈 때 쓰라린 고통을 느끼게 될 것이며 그 배는 부어오르고 그녀의 하체는 썩어 문드러질 것이다. 그리고 그 여자는 사람들 가운데 저줏거리가 될 것이다.
28그러나 그 여자가 자신을 더럽히지 않았고 순결하다면 아무런 해도 입지 않을 것이며 그녀는 임신할 수 있을 것이다.
29-30“이것은 간음하는 아내와 아내를 의심 하는 남편에 관한 법이다. 제사장은 그 여자를 나 여호와 앞에 세우고 이 법을 시행해야 한다.
31이런 경우에 남편에게는 아무 잘못이 없지만 아내에게 죄가 있으면 그녀는 그 죄의 대가를 받아야 할 것이다.”
Bevara renheten i lägret
1Herren talade till Mose: 2”Befall Israels folk att de måste sända bort alla spetälska från lägret och alla som har flytningar och alla som har blivit orenade genom att röra vid en död människa. 3Detta gäller både män och kvinnor. Skicka iväg dem från lägret så att de inte orenar den plats där jag bor bland dem.” 4Israeliterna gjorde så; de förde dem utanför lägret. Så som Herren hade talat till Mose, så gjorde de.
Ersättning av skuld
5Sedan talade Herren till Mose: 6”Tala om för Israels folk att när någon syndar på något sätt vare sig det är en man eller en kvinna och därmed också sviker Herren, så står den människan i skuld. 7Hon måste bekänna sin synd, ersätta det orätta fullt ut och därtill tjugo procent och ge det sedan till den som han gjort orätt mot. 8Men om det inte finns någon återlösare som gottgörelsen kan ges till, ska den ges till Herren, lämnas till prästen tillsammans med en bagge som försoning. 9Alla heliga gåvor som Israels folk överlämnar till prästen tillfaller denne. 10Alla deras heliga gåvor tillhör prästen, allt de ger honom.”
Att bevisa otrohet
11Herren talade till Mose:
12”Säg till israeliterna att om en man har en hustru som bedrar honom och är otrogen med en annan man 13och har samlag med någon utan att hennes man får veta det och utan att hennes orenhet avslöjas därför att det inte finns några vittnen och hon inte tagits på bar gärning 14och om mannen blir svartsjuk och misstänker sin hustru fastän hon inte orenat sig, 15ska han gå till prästen med sin hustru. Han ska ha med ett offer för henne, tre och en halv liter kornmjöl utan olja och rökelse. Detta misstankeoffer, ett påminnelseoffer, visar skulden.
16Prästen ska föra fram henne inför Herren, 17ta heligt vatten i en lerkruka och blanda detta med jord från golvet i boningen. 18Han ska, efter att ha ställt kvinnan inför Herren, lösa upp hennes hår, placera misstankeoffret, påminnelseoffret, i hennes händer medan han själv håller krukan med det bittra vattnet som ger förbannelse. 19Prästen ska sedan ta ed av henne och säga till henne: ’Om ingen man, förutom din äkta man, har legat med dig, och om du inte bedragit din man som du tillhör och inte orenat dig, ska inte detta bittra vatten som annars orsakar förbannelse skada dig.’ 20Men om du har bedragit din äkta man och orenat dig genom att ligga med någon annan än din man 21– då ska prästen läsa förbannelsen över kvinnan och säga till henne: ’Må Herren då göra dig till en förbannelse och besvärjelse bland ditt folk. Må Herren låta ditt moderliv vissna och din buk svälla upp5:21 Det hebreiska ordets innebörd är osäker.. 22Må detta förbannelsevatten komma in i dig så att ditt underliv vissnar bort och din kropp sväller.’ Kvinnan ska då säga: ’Ja, låt det bli så.’
23Sedan ska prästen skriva ner förbannelsen på ett ark och tvätta av den i det bittra vattnet. 24Prästen ska sedan ge kvinnan att dricka av det bittra vattnet som för med sig förbannelse. Det ska komma in i henne med bitter verkan.
25Sedan ska prästen ta misstankeoffret från kvinnans hand, lyfta upp det inför Herren och bära det till altaret. 26Han ska ta en handfull av det som ett påminnelseoffer och bränna det på altaret och därefter låta kvinnan dricka vattnet. 27När han låtit henne dricka vattnet sker följande: Om hon har orenat sig genom äktenskapsbrott mot sin man kommer vattnet att bli bittert i henne. Hennes kropp kommer att svälla upp och hennes underliv att vissna och hon ska bli en förbannelse bland sitt folk. 28Men om hon är ren och inte har begått äktenskapsbrott, kommer hon inte att lida någon skada och kommer att kunna fortsätta att föda barn.
29Detta är lagen om misstänksamhet när en gift kvinna är otrogen och orenar sig 30eller när en man drabbas av svartsjuka och misstänker sin hustru. Han ska då ställa fram sin hustru inför Herren. Prästen ska handla efter vad som föreskrivs i denna lag. 31Hennes make går fri, men om hustrun är skyldig, får hon stå för följderna av sin synd.”
