Korean Living Bible

신명기 32:1-52

1“하늘이여, 땅이여,

내 말을 들어라!

2내 교훈은 비처럼 내리고

이슬처럼 맺히며

연한 풀밭 위에 내리는 보슬비요

채소에 내리는 단비라네.

3내가 여호와의 이름을 선포하리니

너희는 우리 하나님의

위대하심을 찬양하라!

4그는 반석이시요

그의 일은 완전하며

그가 하는 모든 일이 공정하니

그는 진실하고 정직한 분이시다.

5“이스라엘이 부패하여 악을 행하니

이제 하나님의 자녀가 아니요,

고집스럽고 비뚤어진 민족이구나.

6어리석고 미련한 백성들아,

이것이 여호와께

보답하는 길이냐?

그는 너희 아버지요

창조주가 아니시냐?

그가 너희를

강한 민족으로 세우셨다.

7“지난날을 회상해 보아라!

과거의 모든 역사를

생각해 보아라!

너희 32:7 원문에는 ‘아비’부모들과

나이 많은 어른들에게

물어 보아라!

그들이 너희에게

설명해 줄 것이다.

8하나님이 모든 민족들에게

땅을 나누어 주실 때,

모든 인종을 구분하실 때에,

각 민족들의 경계를 정하셨다.

9여호와께서

이스라엘을 택하셨으니

야곱의 후손이

그의 백성이 되었네.

10“여호와께서 사막 같은 땅에서,

짐승이 울부짖는 광야에서,

그들을 자기 눈동자처럼

보호하고 지켜 주셨으니

11독수리가 그 보금자리를 흔들어

새끼가 떨어지면

날개를 펴서

새끼를 받아 올리듯 하셨네.

12여호와께서 자기 백성을

혼자 인도하셨고

그들을 도와준 다른 신이 없었다.

13“여호와께서 기름진 고원을

그들에게 주셔서

그들이

밭의 농산물을 먹게 하시고

바위에서 꿀을 빨게 하시며

단단한 바위에서

기름을 얻게 하셨다.

14그가 우유와 고기를 주시고

살진 양과 염소와

좋은 밀을 먹게 하시며

맛있는 포도주를 마시게 하셨네.

1532:15 히 ‘여수룬’이스라엘이 살찌고

비대하며 윤택해지자

자기를 창조하신

하나님을 저버리고,

자기들의 반석 되신

구원자를 멸시하였다.

16그들이 이방 신을 섬기므로

여호와께서 질투하시고,

그들이 악을 행하므로

여호와께서 분노하셨다.

17그들이 하나님이 아닌

마귀에게 제사하였으니

그들이 알지 못한 신,

최근에 나타난 신,

그들의 조상들이

두려워하지 않은 신이었다.

18그들은 자기들을 낳은

반석 되신 하나님을 잊어버렸다.

19“여호와께서 이것을 보시고

그들을 미워하셨으니

그의 자녀들이

그를 노하게 하셨음이라.

20여호와께서 이런 말씀을 하셨다.

‘내가 그들을 외면하고

그들의 종말을 지켜 볼 것이니

그들은 악하고

신실하지 못한 백성임이라.

21그들이 신이 아닌 것으로

나를 질투하게 하고,

무가치한 우상으로

나를 분노하게 하였으니

32:21 또는 ‘나도 백성이 되지 아니한 자로’나도 내 백성이 아닌 사람들에게

애정을 주어

그들을 질투하게 하고

어리석은 민족으로

그들을 분노하게 하리라.

22내 분노가 불같이 일어나

32:22 또는 ‘음부’땅 속 깊은 곳까지 태우며

땅에 있는 모든 것을 삼키고

산들의 터를 소멸하리라.

23내가 그들에게

끝없는 재앙을 내리고

그들에게 내 화살을

마구 쏠 것이다.

24내가 그들에게 심한 기근과

무서운 전염병을 보내고

사나운 들짐승과 독사로

그들을 해하리라.

25밖에서는 칼날에 죽고

집 안에서는

겁에 질려 쓰러질 것이니

젊은 남녀와 젖먹이와

백발 노인이 다 멸망하리라.

26내가 그들을 완전히 없애 버려

아무도 그들을

기억하지 못하게 하려고 하였으나

27그들의 원수들이 오해하여

나 여호와가 이렇게 한 것이 아니라

자기들이 내 백성을 멸망시켰다고

자랑하며 우쭐댈까 두렵구나.’

28“이스라엘은

어리석고 지혜가 없는 민족이다.

29그들이 지혜가 있어서

패망할 것을 알고

자기들의 종말이

어떻게 될 것인지 알았더라면!

30그들의 반석 되시는 하나님이

그들을 버리지 않고

여호와께서 그들을

내주지 않는다면

어떻게 한 사람의 적이

천 명을 추격하고

두 사람의 적이

만 명을 도망치게 할 수 있겠는가?

31원수들의 신이

우리 하나님과 같지 않으니

그들도 이 사실을 인정하는구나.

32그들은 소돔과 고모라 사람들처럼

부패하여

32:32 또는 ‘그들의 포도는’그 행위가 쓰고 독한 열매를 맺는

포도나무 같으며,

33독사의 독으로 만든 독주와 같다.

34“ ‘이것이 내 창고에 쌓여

밀봉되어 있지 않은가?

35원수 갚는 것은 나의 일이다.

내가 갚아 주겠다.

환난 날이 가깝고

멸망의 때가 속히 오리라.’

36“여호와께서 자기 백성을

심판하실 것이며

자기 종들이 무력해지고

종이나 자유인이나

남은 자가 없을 때

그들을 불쌍히 여기실 것이다.

37“여호와께서

이런 말씀을 하시리라.

‘그들의 신들이 어디 있으며,

그들이 피난처로 생각하던

반석이 어디 있느냐?

38그들이 제사지낸 기름을 먹고

포도주를 마시던 신들아,

너희는 지금 어디 있느냐?

일어나서 그들을 도와라.

39나만 하나님인 것을

알지 못하느냐?

나 외에는 참된 신이 없다.

내가 죽이기도 하고 살리기도 하며

상하게도 하고 고치기도 하는데

내가 하는 일을

누가 막을 수 있겠는가?

40내가 하늘을 향해 손을 들고

분명히 말하지만

41내가 심판의 칼을 갈아

내 원수들과

나를 미워하는 자에게 복수하리라.

42내 화살이

그들의 피로 물들 것이며

내 칼이 그들을 죽일 것이니

피를 흘릴 자는

피살자와 포로들과 적장들이다.’

43“만민들아,

여호와의 백성과 함께 기뻐하라.

여호와께서

자기 종들의 원수들을 죽이시고

그들에게 보복하여

32:43 또는 ‘자기땅과백성을위하여속죄하시리로다’자기 땅과 백성을

깨끗하게 하시리라.”

44-45모세는 눈의 아들 여호수아와 함께 이 모든 노래를 낭송한 다음에

46백성들에게 이렇게 말하였다. “여러분은 오늘 내가 전한 이 모든 말씀을 마음에 잘 간직하고 여러분의 자녀들에게도 가르쳐 지키게 하십시오.

47이것은 헛된 말이 아니라 바로 여러분의 생명입니다. 여러분이 이 말씀을 지켜야 요단강을 건너가 살 그 땅에서 오래오래 살게 될 것입니다.”

모세의 죽음에 대한 예고

48바로 그 날 여호와께서 모세에게 말씀하셨다.

49“너는 여리고 맞은편 모압 땅에 있는 아바림 산맥의 느보산에 올라가서 내가 이스라엘 백성에게 줄 가나안 땅을 바라보아라.

50너의 형 아론이 호르산에서 죽었던 것처럼 너는 그 산에서 죽게 될 것이다.

51이것은 너희가 진 광야에 있는 가데스의 므리바 샘에서 범죄하여 이스라엘 백성에게 나의 거룩함을 나타내지 않았기 때문이다.

52너는 내가 이스라엘 백성에게 줄 그 땅을 멀리서 바라보기만 하고 들어가지는 못할 것이다.”

Swedish Contemporary Bible

5 Moseboken 32:1-52

Moses sång

1Lyssna, himmel och jord!

Hör vad jag har att säga!

2Min undervisning ska vara som stilla regn,

den ska falla som dagg,

som fint regn över det spirande gräset,

ja, som rikligt regn över späd grönska.

3Jag ska förkunna Herrens ära

och prisa vår Guds storhet.

4Han är klippan32:4 ”Herren är klippan” är temat för hela sången.. Hans verk är fullkomliga.

Allt vad han gör är rätt.

Han är en trofast Gud som aldrig gör något ont,

Han är rättfärdig och rättvis.

5Men hans barn har handlat svekfullt mot honom.

De är en skam och är inte längre hans barn.

De har blivit ett hårdhjärtat och motsträvigt släkte.32:5 Grundtextens innebörd är osäker.

6Är det så ni behandlar Herren?

Du dåraktiga, vettlösa folk!

Är han inte din far som skapade dig?

Är det inte han som har gjort dig och format dig?

7Kom ihåg hur det var förr!

Tänk på tidigare generationer!

Fråga din far,

han ska berätta,

och de gamla,

de ska förklara för dig.

8När den Högste tilldelade folken deras områden

och bestämde gränserna för var de skulle bosätta sig

i enlighet med Israels söners antal32:8 Sjuttio folkslag fanns, se 1 Mos 10–11. Israels sjuttio avkomlingar drog till Egypten under den stora hungersnöden. Detta är antagligen vad som menas här.,

9då blev hans folk Herrens egendom,

Jakob32:9 Jakob och Israel är samma person. Se 1 Mos 32:28. hans del.

10Han fann honom i öknen,

i ödslig, ylande ödemark,

han bevarade honom, tog hand om honom

och skyddade honom som sin ögonsten.

11Som när en örn lockar sina ungar ur boet

och svävar över dem,

så bredde han ut sina vingar

och bar honom på sina vingfjädrar.

12Herren ensam ledde honom,

inga andra gudar.

13Han lät honom rida över landets höjder,

äta av markens frukt.

Han gav honom honung ur berget32:13 Honung från vildbin som byggde sina bon i klipporna.

och olja från flinthårda klippan,

14gräddmjölk från kor,

fårmjölk och fett från lammen,

baggar och getter från Bashan

och det allra finaste vete.

Druvors blod drack du,

vin av utsökta druvor.

15Men Jeshurun32:15 Ett poetiskt namn för Israel och betyder kanske den rättfärdige. fick för mycket av det goda och slog bakut.

Du blev övergödd, tjock och trög.

Han övergav sin Gud, sin skapare,

den klippa som räddat honom.

16Folket väckte så hans svartsjuka

med främmande gudar.

De gjorde avskyvärda saker

och han blev vred.

17De offrade till demoner som inte är gudar,

till nya gudar som de inte kände,

gudar som nyss kommit till

som era fäder inte fruktade.

18Du övergav klippan som hade format dig

och glömde den Gud som fött dig.

19Herren såg vad de gjorde och stötte bort dem.

Hans söner och döttrar hade gjort honom vred.

20Han sa: ”Jag ska dölja mitt ansikte för dem.

Sedan får vi se vad som kommer att hända med dem.

De är ett hårdhjärtat släkte,

barn som ingen kan lita på.

21De har gjort mig svartsjuk

genom gudar som inte finns,

de väckte min vrede med värdelösa avgudar.

Nu ska jag göra dem svartsjuka

genom sådana som inte är ett folk.

Jag ska göra dem arga på ett folk som saknar förstånd.

22Min vrede har tänt en eld.

Den brinner ända nere i dödsrikets djup,

den förtär jorden och dess skördar

och den sätter bergens grunder i lågor.

23Jag ska överhopa dem med olyckor

och skjuta mina pilar på dem.

24Jag ska fördärva dem genom hunger,

brännande feber och dödande pest.

Jag ska skicka vilda djur som sliter dem i stycken

och giftiga ormar ska kräla på marken.

25På gatorna ska deras barn dödas av svärd

och i husen ska man sätta skräck i dem,

i unga män och kvinnor,

spädbarn och åldringar.

26Jag hade bestämt mig

för att skingra dem

och utplåna minnet av dem.

27Men jag fruktade fiendens hån,

att motståndarna skulle ta miste och säga:

’Det var vi och vår styrka, inte Herren som gjorde det!’ ”

28De är ett dåraktigt folk,

helt utan förstånd.

29Om de ändå vore visa!

Då skulle de förstå detta

och hur det kommer att sluta för dem.

30Hur kunde en enda man jaga bort dem i tusental

och två män få tiotusen på flykt,

om inte deras klippa hade övergett dem,

om inte Herren hade utlämnat dem?

31Andras klippa är inte som vår klippa.

Det erkänner till och med fienden.

32Deras vin kommer från Sodom och från Gomorras fält.

Deras druvor är förgiftade druvor, klasar av bitterhet,

33och deras vin är ormgift,

kobrors dödliga gift.

34”Men jag har allting i säkert förvar,

förseglat i mina förråd.

35Hämnden är min

och jag ska straffa dem

när tiden är inne,

när de vacklar.

Olycka väntar dem

och deras dom ska snart komma över dem.”

36Herren ska skaffa rätt åt sitt folk32:36 Eller: Herren ska döma sitt folk.

och ha medlidande med sina tjänare,

när han ser att deras kraft är uttömd och ingen återstår,

varken slav eller fri.

37Då ska han fråga:

”Var är nu deras gudar, klippan de sökte sin tillflykt hos?

38Var är de gudar

som åt fettet av deras offer

och drack vinet av deras dryckesoffer?

Låt dem hjälpa er,

låt dem erbjuda er skydd!

39Ser ni inte nu att jag ensam är Gud?

Jag dödar och jag ger liv.

Jag sårar och jag helar.

Ingen kommer undan min hand.

40Jag lyfter handen mot himlen och svär:

Så sant som jag lever i evighet

41ska jag vässa mitt blixtrande svärd och hålla dom.

Jag ska hämnas på mina ovänner

och straffa dem som hatar mig.

42Mina pilar ska bli berusade av blod,

av blod från de slagna och de fångna.

Mitt svärd ska äta sig mätt på kött,

på fiendens stolta ledare.”

43Gläd er, ni folk, tillsammans med hans folk,32:43 Enligt Septuaginta: Gläd er ni himlar, tillsammans med hans folk, och alla Guds änglar ska tillbe honom. I 5 Moseboksrullen från Qumran (4Q44 f5 ii:7) finns ett tillägg: Låt alla gudar tillbe honom, som tycks utgöra bakgrunden till översättningen i Septuaginta.

för han hämnas sina tjänares blod,

han tar hämnd på sina fiender,

han försonar sitt land och sitt folk.

44Mose kom tillsammans med Hosea32:44 Hosea var enligt 4 Mos 13:9,17 Josuas ursprungliga namn., Nuns son, och framförde hela denna sång för folket. 45När Mose hade avslutat sitt tal till hela Israel, 46sa han till dem: ”Tänk nu på alla de ord jag har talat till er idag, lägg dem på hjärtat, och lär era barn att troget lyda allt som står i denna lag! 47Det är inga tomma ord, det betyder livet för er. Genom att lyda dem kommer ni att få ett långt liv i det land som ni nu ska ta i besittning på andra sidan floden Jordan.”

Mose får veta att han snart ska dö

48Samma dag sa Herren till Mose: 49”Gå upp i Avarimbergen på berget Nebo som ligger i Moabs land mitt emot Jeriko och se ut över Kanaans land därifrån, det land som jag ska ge Israels folk. 50Där uppe på berget måste du dö och förenas med dina fäder på samma sätt som din bror Aron dog på berget Hor och förenades med dem. 51Detta ska ske därför att ni var trolösa mot mig inför Israels folk vid Merivas källor i Kadesh i öknen Sin32:51 Se 4 Mos 20:2-13. och inte höll mig helig bland israeliterna. 52Framför dig ska du på avstånd se det land som jag ska ge Israels folk, men själv ska du inte få gå in i det.”