Korean Living Bible

시편 18

구원의 노래

(성가대 지휘자를 따라 부른 여호와의 종 다윗의 노래. 다윗은 여호와께서 그의 모든 원수들과 사울의 손에서 자기를 구원해 주셨을 때 여호와께 이렇게 노래하였다.)

1나의 힘이 되신 여호와여,
내가 주를 사랑합니다.
여호와는 나의 반석, 나의 요새,
나의 구원자이시며
내 하나님은 내가 피할 바위이시요 내 방패가 되시고
[a]구원의 힘이시요
나의 피난처이시다.
내가 여호와께 부르짖으면
그가 나를 원수들에게서
구원하시니
여호와는 찬양을 받으실 분이시다.

사망의 줄이 나를 휘감고
파멸의 홍수가 나를 덮쳤으며
[b]죽음의 위험이 나를 두르고
사망의 덫이 내 앞에 놓였을 때
내가 고통 중에서
여호와께 부르짖었더니
그가 성소에서 내 음성을 들으시고 내가 부르짖는 소리에
귀를 기울이셨네.
그러자 땅이 진동하고
산이 흔들리며 떨었으니
그가 분노하셨음이라.
그 코에서 연기가 나오고
그 입에서 소멸하는 불이 나와
그 불에 숯불이 피었네.
그가 하늘을 드리우고 내려오시니
그 발 아래 어두운 구름이 깔렸구나.
10 그가 [c]하늘 마차를 타고 날며
바람 날개로 다니시고
11 흑암과 빽빽한 비구름으로
휘장을 삼으셨네.
12 그 앞의 광채에서 짙은 구름을 통해
우박과 번갯불이 나왔구나.
13 여호와께서 하늘에서
뇌성을 발하시므로
전능하신 하나님의 음성이 들리고
우박과 불이 내렸다.
14 그가 화살을 쏘아
원수들을 흩으시며
번개로 그들을 쳐부수었네.
15 여호와의 꾸지람과 콧김으로
바다 밑이 드러나고
땅의 기초가 나타났구나.
16 그가 높은 곳에서 나를 붙들어
깊은 물에서 건져내셨네.
17 여호와께서 나를 강한 대적과
나를 미워하는 원수들에게서
구하셨으니
그들은 나보다 강한 자들이었다.
18 내가 곤경에 처했을 때
그들이 나를 덮쳤으나
여호와께서는 나를 보호하셨다.
19 그가 나를 안전한 곳으로
인도하시고
나를 기쁘게 여겨 구원해 주셨네.
20 여호와께서
나의 의로움에 대하여 갚아 주시고
나의 깨끗한 삶을 보상해 주셨으니
21 이것은 내가 여호와의 법을 지키고
내 하나님을 떠나
악을 행하지 않았음이라.
22 나는 그의 모든 법을 지키고
그의 명령을 어기지 않았으며
23 그 앞에서 흠 없이 살고
내 자신을 지켜 죄를 짓지 않았다.
24 그래서 나의 의로운 행위대로,
내가 그 앞에서 깨끗하게 산 그대로,
여호와께서 나에게 갚아 주셨네.

25 여호와여, 주는 자비로운 자에게
주의 자비를,
흠 없는 자에게 주의 완전하심을,
26 깨끗한 자에게
주의 깨끗하심을,
악한 자에게
주의 분노를 보이시는 분이십니다.
27 주는 겸손한 자를 구원하시고
교만한 자를 낮추십니다.
28 여호와여,
주는 나에게 빛을 주셔서
나의 어두움을 밝혀 주시니
29 내가 주의 도움으로
적진을 향해 달려갈 수 있으며
주의 힘으로 적의 방어벽을
뛰어넘을 수 있습니다.

30 하나님의 [d]행위는 완전하고
여호와의 말씀은 참되니
그는 자기에게 피하는 모든 자에게
방패가 되신다!
31 여호와 외에 하나님이 어디 있으며
우리 하나님 외에
반석이 어디 있는가?
32 하나님은 나를 강하게 하시고
내 길을 안전하게 하신다.
33 그가 내 발을 사슴 발 같게 하여
나를 높은 곳에서도 서게 하시며
34 나를 훈련시켜 싸우게 하시니
내가 놋활도 당길 수 있게 되었네.
35 여호와여, 주는 나에게
구원의 방패를 주시고
주의 오른손으로 나를 붙드셨으며 주의 온유하심으로
나를 크게 하셨고
36 내 길을 넓게 하셔서
내가 넘어지지 않게 하셨습니다.
37 내가 원수들을 추격하여
그들을 잡아죽이기 전에는
돌아서지 않았습니다.
38 내가 그들을 쳐서
쓰러뜨리므로
그들이 다시 일어나지 못하고
내 발 아래 엎드러졌습니다.
39 주께서 전쟁을 위해
나를 힘으로 무장시키시고
내 대적들을 내 발 앞에
굴복하게 하셨으며
40 내 원수들이 등을 돌려
달아나게 하셨으므로
내가 나를 미워하는 자들을
모조리 없애 버렸습니다.

41 그들이 도와 달라고 외쳐도
그들을 구해 줄 자가 없었으며
그들이 여호와께 부르짖어도
그가 대답하지 않으셨다.
42 내가 그들을 쳐서
바람에 날리는
티끌처럼 되게 하였고
그들을 거리의 진흙처럼
쏟아 버렸네.
43 주께서 나를
반역하는 백성에게서 구하시고
나를 모든 민족의
머리가 되게 하셨으므로
내가 알지 못한 백성이
나를 섬기며
44 외국인들이 내 소문을 듣고
내 앞에 굽실거리며 복종합니다.
45 그들이 모두 용기를 잃고
숨어 있던 곳에서
떨며 나옵니다.

46 여호와는 살아 계신다!
나의 반석 되시는 분을 찬양하세.
내 구원의 하나님을 높이세.
47 그는 내 원수를 갚으시고
여러 민족을
나에게 복종시키시며
48 나를 원수들에게서 구하신
하나님이시다!

여호와여, 주는 나를
내 대적 위에 높이 드시고
난폭한 자들의 손에서
나를 구해 주셨습니다.
49 여호와여, 그러므로 내가
여러 민족 가운데서
주께 감사하며
주의 이름을 찬양합니다.

50 여호와께서 자기 왕에게
큰 승리를 주시고
자기가 기름 부어 세운 자에게
한결같은 사랑을 베푸시니
나와 내 후손이
영원히 누릴 축복이구나!

Notas al pie

  1. 18:2 또는 ‘구원의 뿔’
  2. 18:5 또는 ‘음부의 줄’
  3. 18:10 히 ‘그룹을’
  4. 18:30 또는 ‘도는’

Swedish Contemporary Bible

Psalms 18

Psalm 18

Kungens tacksägelse

(2 Sam 22:1-51)

1För körledaren. Av Herrens tjänare David, som sjöng denna sång till Herren, när Herren hade räddat honom från alla hans fiender och från Sauls våld.

2Herre, vad jag älskar dig, du min styrka!

3Herren är min klippa,

han är min borg, min räddare.

Han är min Gud, min tillflykts klippa.

Han är min sköld och min frälsnings horn[a], mitt värn.

4När jag ropar till Herren,

han som är värd allt pris,

räddar han mig från alla mina fiender.

5Dödens snaror omgav mig,

fördärvets strömmar sköljde över mig.

6Dödsrikets band omgav mig,

dödens snaror föll över mig.

7I min förtvivlan vädjade jag till Herren,

ropade till min Gud, och han hörde mig i sitt tempel.

Mitt rop nådde hans öron.

8Då darrade jorden och bävade,

bergens grundvalar skakade.

De skälvde, för han var vred.

9Rök vällde fram ur hans näsborrar

och eldslågor slog ut från hans mun.

Han sprutade glöd.

10Han sänkte ner himlen

och kom ner med mörka moln under sina fötter.

11Han red på en kerub och flög,

med vindens vingar svävade han fram.

12Han dolde sig inne i mörkrets tält som omslöt honom:

mörka vatten, tjocka regnmoln.

13I ljuset av hans närvaro bröt molnen fram,

med hagel och klot av eld.

14Herren dundrade i himlen.

Den Högste lät sin stämma höras

med hagel och klot av eld.

15Han sköt sina pilar och skingrade dem,

han lät blixtar i mängd ljunga och förvirrade dem.

16Vattnens bäddar visade sig,

jordens grund blev synlig på din tillrättavisning, Herre,

för din vredes stormvind.

17Från höjden sträckte han ner sin hand, grep tag i mig

och drog mig upp ur det djupa vattnet.

18Han räddade mig från mina mäktiga fiender,

från dem som var starkare än jag.

19De anföll mig på min olyckas dag,

men Herren blev mitt stöd.

20Han ledde mig till en rymlig plats,

han räddade mig,

för han älskar mig.

21Eftersom jag hade handlat rättfärdigt och rent

belönade Herren mig.

22Jag har följt Herrens vägar.

Jag har inte avfallit och vänt mig bort ifrån min Gud.

23Jag har noga hållit hans lagar

och aldrig överträtt någon enda av dem.

24Jag har varit fläckfri inför honom

och aktat mig för att synda.

25Därför har Herren belönat min rättfärdighet,

mina händers renhet inför honom.

26Du är trogen mot den som är trogen.

Du är pålitlig för den som är pålitlig.

27Du visar dig ren mot den rene,

men den som sviker möter du med list.

28Du räddar det folk som är förnedrat,

men du förödmjukar de stolta.

29Du låter mitt ljus lysa, Herre, min Gud,

förvandlar mitt mörker till ljus.

30Med din hjälp kan jag anfalla en här,

med min Gud störta fram mot en mur.

31Guds väg är fullkomlig.

Alla Herrens ord är sanna.

Han är en sköld för alla som tar sin tillflykt till honom.

32Vem är Gud utom Herren?

Vem är en klippa utom vår Gud?

33Gud ger mig kraft

och hjälper mig att vandra på den rätta vägen.

34Han gör mig säker på foten som en hind,

och ställer mig uppe på bergen.

35Han ger mig skicklighet i striden

och lär mig hur jag ska spänna bågen.

36Du gav mig din frälsnings sköld.

Din högra hand stödde mig

och när du svarade mig, stärkte du mig[b].

37Du gav mig fotfäste,

så att jag aldrig behövde snava.

38Jag förföljde mina fiender

och hann upp dem,

och jag vände inte om

förrän alla hade förintats.

39Jag krossade dem, så att de inte kunde resa sig.

Jag trampade ner dem fullständigt.

40Du gav mig styrka till att strida.

Mina fiender föll besegrade framför mina fötter.

41Du drev mina fiender på flykten.

Jag har utplånat dem allesammans.

42De ropade på hjälp,

men ingen räddade dem.

De ropade på Herren,

men han svarade inte.

43Jag krossade dem till dammkorn.

Jag trampade ner dem som smuts på gatan.

44Du räddade mig då jag anfölls av folken.

Du gjorde mig till ledare över folken,

även främlingar kom och betjänade mig.

45Främlingar kom krypande till mig.

När jag talade till dem, lydde de.

46Främlingars mod försvann,

och darrande kom de ut ur sina fästen.

47Herren lever! Prisad vare han,

min klippa, upphöjd vare min frälsnings Gud!

48Gud låter mig hämnas mina fiender,

och lägger folken under mig.

49Du räddar mig undan mina fiender.

Du låter dem inte få tag på mig,

utan skyddar mig från dessa våldsmän.

50Därför vill jag prisa dig bland folken, Herre,

och sjunga till din ära!

51Han ger stora segrar till sin smorde kung.

Han är nådig mot David

och hans ättlingar för evigt.

Notas al pie

  1. 18:3 Genomgående i Psaltaren är horn en bild för ära, makt och styrka.
  2. 18:36 En annan möjlig betydelse är: din omtanke stärkte mig.