King James Version

Psalm 68

1Let God arise, let his enemies be scattered: let them also that hate him flee before him.

As smoke is driven away, so drive them away: as wax melteth before the fire, so let the wicked perish at the presence of God.

But let the righteous be glad; let them rejoice before God: yea, let them exceedingly rejoice.

Sing unto God, sing praises to his name: extol him that rideth upon the heavens by his name Jah, and rejoice before him.

A father of the fatherless, and a judge of the widows, is God in his holy habitation.

God setteth the solitary in families: he bringeth out those which are bound with chains: but the rebellious dwell in a dry land.

O God, when thou wentest forth before thy people, when thou didst march through the wilderness; Selah:

The earth shook, the heavens also dropped at the presence of God: even Sinai itself was moved at the presence of God, the God of Israel.

Thou, O God, didst send a plentiful rain, whereby thou didst confirm thine inheritance, when it was weary.

10 Thy congregation hath dwelt therein: thou, O God, hast prepared of thy goodness for the poor.

11 The Lord gave the word: great was the company of those that published it.

12 Kings of armies did flee apace: and she that tarried at home divided the spoil.

13 Though ye have lien among the pots, yet shall ye be as the wings of a dove covered with silver, and her feathers with yellow gold.

14 When the Almighty scattered kings in it, it was white as snow in Salmon.

15 The hill of God is as the hill of Bashan; an high hill as the hill of Bashan.

16 Why leap ye, ye high hills? this is the hill which God desireth to dwell in; yea, the Lord will dwell in it for ever.

17 The chariots of God are twenty thousand, even thousands of angels: the Lord is among them, as in Sinai, in the holy place.

18 Thou hast ascended on high, thou hast led captivity captive: thou hast received gifts for men; yea, for the rebellious also, that the Lord God might dwell among them.

19 Blessed be the Lord, who daily loadeth us with benefits, even the God of our salvation. Selah.

20 He that is our God is the God of salvation; and unto God the Lord belong the issues from death.

21 But God shall wound the head of his enemies, and the hairy scalp of such an one as goeth on still in his trespasses.

22 The Lord said, I will bring again from Bashan, I will bring my people again from the depths of the sea:

23 That thy foot may be dipped in the blood of thine enemies, and the tongue of thy dogs in the same.

24 They have seen thy goings, O God; even the goings of my God, my King, in the sanctuary.

25 The singers went before, the players on instruments followed after; among them were the damsels playing with timbrels.

26 Bless ye God in the congregations, even the Lord, from the fountain of Israel.

27 There is little Benjamin with their ruler, the princes of Judah and their council, the princes of Zebulun, and the princes of Naphtali.

28 Thy God hath commanded thy strength: strengthen, O God, that which thou hast wrought for us.

29 Because of thy temple at Jerusalem shall kings bring presents unto thee.

30 Rebuke the company of spearmen, the multitude of the bulls, with the calves of the people, till every one submit himself with pieces of silver: scatter thou the people that delight in war.

31 Princes shall come out of Egypt; Ethiopia shall soon stretch out her hands unto God.

32 Sing unto God, ye kingdoms of the earth; O sing praises unto the Lord; Selah:

33 To him that rideth upon the heavens of heavens, which were of old; lo, he doth send out his voice, and that a mighty voice.

34 Ascribe ye strength unto God: his excellency is over Israel, and his strength is in the clouds.

35 O God, thou art terrible out of thy holy places: the God of Israel is he that giveth strength and power unto his people. Blessed be God.

Swedish Contemporary Bible

Psalms 68

Psalm 68

Guds ära och makt

1För körledaren. Av David. En psalm, en sång.

2Gud reser sig och hans fiender skingras,

de som hatar honom flyr från honom.

3Liksom rök förs bort av vinden

blåses de bort av dig,

som smält vax i eld

utplånas de onda inför Gud.

4Men de rättfärdiga gläds inför Gud,

de fröjdar sig och jublar av glädje.

5Sjung till Gud, sjung lovsång till hans namn!

Hylla honom som rider på molnen[a]!

Herren är hans namn!

Gläd er inför honom!

6En far för de faderlösa,

en änkornas försvarare är Gud i sin heliga boning,

7en Gud som ger de ensamma ett hem

och för ut fångarna i frihet.

Men de upproriska får bo i öknen.

8Gud, när du drog ut i spetsen för ditt folk

och marscherade med det genom öknen,[b]séla,

9då darrade jorden, och från himlen strömmade regnet ner,

inför Gud, Sinais Gud, inför Israels Gud.

10Du sände regn i överflöd, Gud,

för att din uttorkade arvedel skulle blomstra igen.

11Din skara[c] fick slå sig ner där,

i din godhet tog du dig an de fattiga.

12Herren har gett sina befallningar,

stor är härskaran av kvinnor som förkunnar det.

13Kungar och härar flyr, de flyr,

och husfrun delar bytet i lägret.

14Ska ni då ligga stilla bland fållorna[d]?

Duvans vingar är täckta med silver,

dess fjädrar med skimrande guld.

15När den Väldige skingrade kungarna,

föll det snö på Salmon.

16Ett Guds berg är Bashan,

ett berg med höga toppar är Bashan.

17Varför ser ni, höga toppar, med avund på det berg,

där Gud har valt att bo,

där Herren ska bo i evighet?

18Guds vagnar var tiotusentals, tusen och åter tusen,

Herren är bland dem i Sinais helighet.

19Du steg upp i höjden och tog fångar,

du fick gåvor bland människorna,

ja, till och med bland de upproriska människor,

för att du, Herre Gud, skulle bo där.[e]

20Välsignad är Herren!

Dag efter dag bär han vår börda.

Gud är vår räddning. Séla

21Gud är för oss en Gud som frälser.

Herren, vår Herre, räddar oss från döden.

22Men sina fiender kommer Gud att krossa,

det håriga huvudet på den som går vidare i synd.

23Herren säger: ”Från Bashan ska jag hämta dem,

jag ska hämta dem från havets djup,

24så att du kan vada i blod,

och dina hundar får slicka i sig sin del.”

25Gud, de ser ditt triumftåg,

min Gud och kung, i helgedomen.

26Sångarna går först,

och framför musikanterna går flickor

som spelar på tamburiner.

27Lova Gud i församlingarna!

Prisa Herren, Israels källa!

28Där är Benjamins lilla stam,

som leder dem,

där går skaran av Juda furstar,

Sebulons furstar, Naftalis furstar.

29Visa din makt, Gud!

Visa din styrka så som du gjort förut för oss!

30För ditt tempels skull i Jerusalem

kommer kungarna till dig med sina gåvor.

31Tillrättavisa odjuret i vassen,

tjurhjorden och folkens kalvar.

Trampa ner dem med deras silvertackor,[f]

skingra de folk som gillar krig.

32De kommer med koppar från Egypten,

Kush skyndar sig att sträcka ut sina händer mot Gud.[g]

33Sjung till Gud, alla riken på jorden!

Sjung lovsånger till Herren, séla,

34till honom som rider på de uråldriga himlarna

och vars mäktiga stämma dundrar från skyn.

35Ge Gud makten!

Hans majestät är över Israel,

hans styrka i skyarna.

36Fruktansvärd är du, Gud, i din helgedom.

Israels Gud ger styrka och makt åt sitt folk.

Lovad vare Gud!

Notas al pie

  1. 68:5 Kan också översättas: …rider genom öknarna.
  2. 68:8 Verserna 8-14 innehåller flera svårförståeliga uttryck och översättningen är i flera fall osäker.
  3. 68:11 Kan syfta på både människor och djur.
  4. 68:14 Eller: stilla vid lägerelden?Eller: stilla mellan sadelväskorna?
  5. 68:19 Grundtextens innebörd är osäker
  6. 68:31 Grundtextens innebörd är osäker.
  7. 68:32 Antagligen för att ge gåvor till Gud, som parallell till versens första del. Koppar är dock också en osäker översättning.