King James Version

Psalm 44

1We have heard with our ears, O God, our fathers have told us, what work thou didst in their days, in the times of old.

How thou didst drive out the heathen with thy hand, and plantedst them; how thou didst afflict the people, and cast them out.

For they got not the land in possession by their own sword, neither did their own arm save them: but thy right hand, and thine arm, and the light of thy countenance, because thou hadst a favour unto them.

Thou art my King, O God: command deliverances for Jacob.

Through thee will we push down our enemies: through thy name will we tread them under that rise up against us.

For I will not trust in my bow, neither shall my sword save me.

But thou hast saved us from our enemies, and hast put them to shame that hated us.

In God we boast all the day long, and praise thy name for ever. Selah.

But thou hast cast off, and put us to shame; and goest not forth with our armies.

10 Thou makest us to turn back from the enemy: and they which hate us spoil for themselves.

11 Thou hast given us like sheep appointed for meat; and hast scattered us among the heathen.

12 Thou sellest thy people for nought, and dost not increase thy wealth by their price.

13 Thou makest us a reproach to our neighbours, a scorn and a derision to them that are round about us.

14 Thou makest us a byword among the heathen, a shaking of the head among the people.

15 My confusion is continually before me, and the shame of my face hath covered me,

16 For the voice of him that reproacheth and blasphemeth; by reason of the enemy and avenger.

17 All this is come upon us; yet have we not forgotten thee, neither have we dealt falsely in thy covenant.

18 Our heart is not turned back, neither have our steps declined from thy way;

19 Though thou hast sore broken us in the place of dragons, and covered us with the shadow of death.

20 If we have forgotten the name of our God, or stretched out our hands to a strange god;

21 Shall not God search this out? for he knoweth the secrets of the heart.

22 Yea, for thy sake are we killed all the day long; we are counted as sheep for the slaughter.

23 Awake, why sleepest thou, O Lord? arise, cast us not off for ever.

24 Wherefore hidest thou thy face, and forgettest our affliction and our oppression?

25 For our soul is bowed down to the dust: our belly cleaveth unto the earth.

26 Arise for our help, and redeem us for thy mercies' sake.

Swedish Contemporary Bible

Psalms 44

Psalm 44

Det slagna folkets klagan

1För körledaren. Av Korachs ättlingar. Maskil.

2Gud, vi har hört, våra fäder har berättat för oss

om dina gärningar du gjorde på deras tid, för länge sedan.

3Du drev ut de främmande folken och satte dit våra fäder i stället.

Du krossade de andra folken, men våra fäder lät du blomstra.

4De tog inte landet med sitt eget svärd,

och deras egen styrka gav dem ingen räddning,

utan din mäktiga hands kraft och ljuset från ditt ansikte,

för du älskade dem.

5Du är min kung och min Gud,

som ger en befallning om räddning för Jakob.

6Med din hjälp ska vi slå ner våra motståndare

och i ditt namn trampa ner våra fiender.

7Jag litar inte på min båge,

och mitt svärd kan inte rädda mig.

8Men du räddar oss från våra fiender,

du låter våra motståndare komma på skam.

9Vi är alltid stolta över Gud,

vi prisar ditt namn för evigt. Séla

10Men nu har du visat bort oss och förödmjukat oss,

och du drar inte ut med våra härar.

11Du tvingade oss att vända för fienden,

och våra motståndare tog byte.

12Du tillät att vi åts upp som slaktfår

och skingrades bland folken.

13Du sålde ditt folk för ingenting

men gjorde ingen vinst.

14Du gjorde oss till åtlöje för våra grannar,

till spott och spe för dem som bor omkring oss.

15Du har gjort oss till en visa bland folken,

något man skakar huvudet åt.

16Jag har ständigt min vanära framför mig,

och mitt ansikte höljs i skam

17när jag hör dem som hånar och smädar,

och när jag ser fienden och hämnaren.

18Allt detta har kommit över oss,

trots att vi aldrig har glömt dig.

Vi har inte heller överträtt ditt förbund.

19Våra hjärtan har inte vänt sig från dig,

och våra steg har inte vikit av från din väg.

20Ändå har du krossat oss på schakalernas ställe,[a]

höljt oss i ett djupt mörker.

21Om vi hade glömt vår Gud

och i stället sträckt våra händer mot en annan gud,

22skulle då inte Gud genast upptäcka det,

han som känner hjärtats hemligheter?

23Det är för dig som vi dagen lång dödas

och räknas som slaktfår.

24Vakna, Herre! Varför sover du?

Res dig upp! Förkasta oss inte för alltid!

25Varför gömmer du ditt ansikte för oss

och glömmer vårt lidande och förtryck?

26Vi har sjunkit ner i stoftet,

våra kroppar ligger nertryckta i jorden.

27Grip in, kom till vår hjälp!

Befria oss i din nåd.

Notas al pie

  1. 44:20 Uttrycket kan vara ett talesätt för att beskriva ödeläggelse och förstörelse.