1Sing, O barren, thou that didst not bear; break forth into singing, and cry aloud, thou that didst not travail with child: for more are the children of the desolate than the children of the married wife, saith the LORD. 2Enlarge the place of thy tent, and let them stretch forth the curtains of thine habitations: spare not, lengthen thy cords, and strengthen thy stakes; 3For thou shalt break forth on the right hand and on the left; and thy seed shall inherit the Gentiles, and make the desolate cities to be inhabited. 4Fear not; for thou shalt not be ashamed: neither be thou confounded; for thou shalt not be put to shame: for thou shalt forget the shame of thy youth, and shalt not remember the reproach of thy widowhood any more. 5For thy Maker is thine husband; the LORD of hosts is his name; and thy Redeemer the Holy One of Israel; The God of the whole earth shall he be called.54.5 Maker: Heb. Makers
6For the LORD hath called thee as a woman forsaken and grieved in spirit, and a wife of youth, when thou wast refused, saith thy God. 7For a small moment have I forsaken thee; but with great mercies will I gather thee. 8In a little wrath I hid my face from thee for a moment; but with everlasting kindness will I have mercy on thee, saith the LORD thy Redeemer. 9For this is as the waters of Noah unto me: for as I have sworn that the waters of Noah should no more go over the earth; so have I sworn that I would not be wroth with thee, nor rebuke thee. 10For the mountains shall depart, and the hills be removed; but my kindness shall not depart from thee, neither shall the covenant of my peace be removed, saith the LORD that hath mercy on thee.
11¶ O thou afflicted, tossed with tempest, and not comforted, behold, I will lay thy stones with fair colours, and lay thy foundations with sapphires. 12And I will make thy windows of agates, and thy gates of carbuncles, and all thy borders of pleasant stones. 13And all thy children shall be taught of the LORD; and great shall be the peace of thy children. 14In righteousness shalt thou be established: thou shalt be far from oppression; for thou shalt not fear: and from terror; for it shall not come near thee. 15Behold, they shall surely gather together, but not by me: whosoever shall gather together against thee shall fall for thy sake. 16Behold, I have created the smith that bloweth the coals in the fire, and that bringeth forth an instrument for his work; and I have created the waster to destroy.
17¶ No weapon that is formed against thee shall prosper; and every tongue that shall rise against thee in judgment thou shalt condemn. This is the heritage of the servants of the LORD, and their righteousness is of me, saith the LORD.
Sions upprättelse
1”Sjung av glädje, du ofruktsamma,
du som aldrig fött barn!
Stäm upp en glädjesång, ropa av glädje,
du som aldrig fött!
Den övergivna ska ha fler barn
än hon som har en man, säger Herren.
2Gör din tältplats större,
spänn ut dina tältdukar, snåla inte!
Förläng tältlinorna, förstärk pluggarna.
3För du ska breda ut dig åt både norr och söder,
dina ättlingar ska fördriva de främmande folken
och ta ödelagda städer i besittning.
4Var inte rädd! Du ska inte längre behöva skämmas.
Blygs inte, för du ska inte förödmjukas.
Du ska glömma din ungdoms skam
och inte mer komma ihåg förnedringen av att vara änka.
5Din skapare är din man.
Härskarornas Herre är hans namn.
Han är din befriare, Israels Helige,
han som kallas hela jordens Gud.
6Herren ska kalla på dig igen,
du övergivna och bedrövade kvinna,
som gifte dig ung men blev förskjuten,
säger din Gud.
7Jag övergav dig under en kort tid,
men nu ska jag i min stora barmhärtighet än en gång församla dig.
8I ett ögonblicks vrede dolde jag mitt ansikte för dig,
men med evig nåd vill jag nu förbarma mig över dig,
säger Herren, din befriare.
9På Noas tid svor jag att aldrig mer låta
Noas flod komma över jorden igen.
Nu svär jag att min vrede
eller bestraffning aldrig mer ska drabba dig.
10Om så bergen rämnar och höjderna flyttar sig,
ska jag aldrig någonsin svika dig
och mitt fredsförbund aldrig brytas,
säger Herren, han som visar dig barmhärtighet.
11Du plågade, du tröstlösa,
du som drabbats så av stormar,
jag ska bygga upp dina stenar med spetsglans,
och din grund med safirer.
12Jag gör dina tinnar av rubiner,
portar av glänsande juveler
och murar av ädelstenar.
13Alla dina barn ska undervisas av Herren,
och dina barn ska få leva i stor fred.
14I rättfärdighet ska du befästas.
Du ska vara långt från förtryck
och inte ha något att frukta,
Terror ska inte nå dig
utan vara långt från dig.
15Om någon går till anfall mot dig,
så kommer det inte från mig.
Den som angriper dig
ska falla för dig.
16Jag har skapat smeden,
som blåser på kolelden
och smider ett vapen för dess bruk.
Jag skapar förgöraren som förstör.
17Men inget vapen som smids mot dig
ska ha någon framgång,
och var och en som talar mot dig ska du döma skyldig.
Detta är Herrens tjänares lott.
Deras rättfärdighet kommer från mig, säger Herren.
