1And it came to pass, when men began to multiply on the face of the earth, and daughters were born unto them, 2That the sons of God saw the daughters of men that they were fair; and they took them wives of all which they chose. 3And the LORD said, My spirit shall not always strive with man, for that he also is flesh: yet his days shall be an hundred and twenty years.
4There were giants in the earth in those days; and also after that, when the sons of God came in unto the daughters of men, and they bare children to them, the same became mighty men which were of old, men of renown.
5¶ And GOD saw that the wickedness of man was great in the earth, and that every imagination of the thoughts of his heart was only evil continually.6.5 every…: or, the whole imagination: the Hebrew word signifieth not only the imagination, but also the purposes and desires6.5 continually: Heb. every day
6And it repented the LORD that he had made man on the earth, and it grieved him at his heart. 7And the LORD said, I will destroy man whom I have created from the face of the earth; both man, and beast, and the creeping thing, and the fowls of the air; for it repenteth me that I have made them.6.7 both…: Heb. from man unto beast
8But Noah found grace in the eyes of the LORD.
9¶ These are the generations of Noah: Noah was a just man and perfect in his generations, and Noah walked with God.6.9 perfect: or, upright 10And Noah begat three sons, Shem, Ham, and Japheth.
11The earth also was corrupt before God, and the earth was filled with violence. 12And God looked upon the earth, and, behold, it was corrupt; for all flesh had corrupted his way upon the earth.
13And God said unto Noah, The end of all flesh is come before me; for the earth is filled with violence through them; and, behold, I will destroy them with the earth.6.13 with the earth: or, from the earth
14¶ Make thee an ark of gopher wood; rooms shalt thou make in the ark, and shalt pitch it within and without with pitch.6.14 rooms: Heb. nests 15And this is the fashion which thou shalt make it of: The length of the ark shall be three hundred cubits, the breadth of it fifty cubits, and the height of it thirty cubits. 16A window shalt thou make to the ark, and in a cubit shalt thou finish it above; and the door of the ark shalt thou set in the side thereof; with lower, second, and third stories shalt thou make it. 17And, behold, I, even I, do bring a flood of waters upon the earth, to destroy all flesh, wherein is the breath of life, from under heaven; and every thing that is in the earth shall die. 18But with thee will I establish my covenant; and thou shalt come into the ark, thou, and thy sons, and thy wife, and thy sons’ wives with thee. 19And of every living thing of all flesh, two of every sort shalt thou bring into the ark, to keep them alive with thee; they shall be male and female. 20Of fowls after their kind, and of cattle after their kind, of every creeping thing of the earth after his kind, two of every sort shall come unto thee, to keep them alive. 21And take thou unto thee of all food that is eaten, and thou shalt gather it to thee; and it shall be for food for thee, and for them. 22Thus did Noah; according to all that God commanded him, so did he.
Den stora floden
(6:1—8:22)
1Befolkningen började föröka sig nu på jorden, och döttrar föddes åt människorna. 2Då såg Guds söner6:2 Det hebreiska uttrycket bene elohim betyder ordagrant Guds/gudars söner och tolkas antingen som någon form av himmelska väsen (änglar) eller som människor i betydelsen Guds barn. att människors döttrar var vackra och gifte sig med dem de ville ha. 3Då sa Herren: ”Min Ande ska inte förbli hos människan för alltid, eftersom hon är kött. Hennes tid ska vara 120 år.”6:3 120 år syftar troligen på människans livslängd eller möjligen också på tiden fram till floden.
4På den tiden, och även senare,6:4 Se 4 Mos 13:34 fanns det jättar6:4 Hebreiskans nefilim översätts med jättar i likhet med Septuaginta, men den bokstavliga betydelsen är de fallna. på jorden. När Guds söner låg med människornas döttrar, fick de barn. De var de gamla tidernas kända hjältar. 5Herren Gud såg vidden av den mänskliga ondskan på jorden, och att människornas liv och tankar ständigt var alltigenom inriktade på det onda. 6Herren sörjde6:6 Eller: ångrade. att han hade skapat dem, och han var bedrövad i sitt hjärta.
7Herren sa: ”Människorna som jag har skapat ska jag utplåna från jorden, och tillsammans med dem alla fyrfotadjur och kräldjur och fåglar, för jag ångrar att jag skapade dem.”
8Men på Noa såg Herren med välvilja.
Noa och hans familj räddas från floden
9Detta är berättelsen om Noas släkt:
Noa var en rättfärdig och oklanderlig man bland sina samtida. Han levde i gemenskap med Gud. 10Han hade tre söner: Sem, Ham och Jafet.
11I Guds ögon blev världen mer och mer fördärvad och full av våld. 12Gud såg hur fördärvad jorden var: hela människosläktet6:12 Ordagrant: Allt kött levde ett fördärvat liv. 13Och Gud sa till Noa: ”Jag har beslutat mig för att utplåna hela människosläktet, för på grund av människan är jorden fylld av våld. Jag ska utplåna både henne och jorden. 14Bygg en ark6:14 Arken var till sin konstruktion rektangulär, som en enorm stor låda. av goferträ, gör olika rum i arken och täta den med jordbeck både invändigt och utvändigt. 15Gör den 150 meter lång, 25 meter bred och 15 meter hög. 16Gör också ett tak med en halv meters resning6:16 Grundtexten är svårtolkad., sätt en dörr på sidan och gör ett nedre däck, ett mellandäck och ett övre däck.
17Jag ska låta en översvämning täcka jorden och förgöra varje levande varelse, alla som det finns livsande i. Allting på jorden kommer att gå under.
18Men med dig vill jag upprätta ett förbund. Du ska gå in i arken tillsammans med din hustru, dina söner och deras hustrur. 19Ta ett par av varje djurart, en hane och en hona, med dig i arken för att hålla dem vid liv med dig. 20Ett par av varje art av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur ska komma till dig för att överleva. 21Samla också ihop all slags mat som ni och dessa kan äta.”
22Noa gjorde allt precis som Gud hade befallt.
