6
天からのパンであるイエス
1その後、イエスはテベリヤ湖とも呼ばれるガリラヤ湖の向こう岸に行かれました。 2-5大ぜいの群衆が、どこまでもあとについて行きました。イエスが病人を治されるのを見たからです。人々の多くは、過越の祭りのため、エルサレムへ行く途中でした。イエスが丘に登り、弟子たちといっしょに腰をおろされると、大ぜいの群衆も追いかけるように、あとからあとから丘に登って来ます。その様子をながめながら、イエスはピリポにお尋ねになりました。「ピリポ。この人たち全員に食べさせるには、どこからパンを買って来たらいいでしょうか。」 6もっとも、これはピリポを試しただけで、どうするかはもう決めておられたのです。 7ピリポは、「こんなにたくさんの人では、とても費用が足りません」と答えました。 8シモン・ペテロの兄弟アンデレが口をはさみました。 9「ここにいる子が、大麦のパンを五つと魚を二匹持っています。でも、こんなに大ぜいでは、何の足しになるでしょう。」 10イエスは、「さあ、みんなを座らせなさい」とお命じになりました。男だけでも五千人はいたでしょうか。それが全員、草の生えた斜面にどやどやと腰をおろしました。 11そこでイエスはパンを取り、神に感謝の祈りをささげてから人々にお配りになりました。また魚も、同様になさいました。みんなほしいだけ食べて、満腹しました。 12イエスは弟子たちに言われました。「さあ、少しもむだにしないよう、パン切れを集めなさい。」 13残りを集めると、なんと十二のかごにいっぱいになりました。 14それを見た人々は、どんなにすばらしい奇跡が起こったのか初めて気づき、口々に、「この方こそ待ちに待ったあの預言者だ！」と叫びました。
15人々は熱狂して、むりやりにでもイエスを王にまつり上げかねない勢いです。イエスはそっと抜け出し、ただ一人、山に登って行かれました。
16その日の夕方、弟子たちは湖の岸辺に降りて行きました。 17もう暗くなったのに、イエスはまだ戻られません。そこで舟に乗り込み、カペナウムに向けて湖を渡り始めました。 18-19ところが、しばらくこいで行くうちに風が出てきました。風はびゅうびゅう吹きまくり、湖も荒れ始めました。それもひどくなる一方です。四、五キロほどもこぎ出したでしょうか。ふと見ると、イエスがむこうから、湖の上を歩いて舟のほうに来られます。弟子たちはあまりの恐ろしさに、ただ震え上がるばかりです。 20イエスが、「こわがることはありません」と声をおかけになると、 21やっと気を取り直し、うれしそうにイエスを舟にお乗せしました。舟はほどなく目ざす地に着きました。
22朝になりました。湖の反対側では、大ぜいの人がイエスに会おうと集まって来ました。昨日、イエスをあとに残し、弟子たちだけが舟で出かけたことを知っていたからです。 23イエスが感謝の祈りをささげ、みんなでパンを食べた場所の近くに、テベリヤから数隻の小舟が来ていました。 24しかし、イエスも弟子たちもそこにはいないとわかると、人々はその舟に乗り込み、イエスを捜してカペナウムまで行きました。 25そしてイエスを見つけると、さっそく、「先生。いったいどうやってここまでおいでになったのですか」と尋ねました。 26「いいですか。あなたがたがわたしのそばにいたがるのは、わたしを信じているからではありません。パンを食べさせてあげたからです。 27食べ物のようになくなってしまうものに心を奪われてはいけません。それよりも、永遠のいのちを手に入れる努力をしなさい。それこそ、メシヤ（救い主）のわたしが与えるものです。そのために、父なる神はわたしをお遣わしになったのです。」 28「神様に満足していただくには、どうしたらいいのでしょうか。」 29「神が遣わされた者を信じることです。それが、神の望んでおられることです。」 30-31「あなたがメシヤなら、その証拠に、もっといろいろな奇跡を見せてください。毎日ただでパンを下さるとか……。ちょうど先祖たちが荒野を旅した時、毎日パンを与えられたように。『モーセは天からのパンを彼らに与えた』と聖書には書いてあります。」 32「そのパンを与えたのは、モーセではありません。わたしの父です。そして今、父はあなたがたに、天からのほんとうのパンを下さるおつもりです。 33ほんとうのパンとは、神から遣わされて天から来た一人の人のことです。その人が、世の人々にいのちを与えるのです。」 34「先生。ぜひそのパンを、私たちにも一生の間、いつも下さい。」 35「わたしが、そのいのちのパンなのです。わたしのところに来る人は、二度と飢えることがありません。わたしを信じる人は、決して渇くことがありません。 36ところがあなたがたときたら、どうでしょう。前にも言ったように、わたしを見ながら信じないのです。全く困った人たちです。 37けれども、父がわたしに与えてくださった人は、わたしのところに来ます。わたしは、そういう人を拒むようなことは絶対にしません。 38わたしが天から下って来たのは、自分の思いのままをするためではなく、神の意思を行うためだからです。 39神が与えてくださったすべての人を一人も失わないように守り、終わりの日に永遠のいのちを与えて復活させるのです。 40事実、父は、子を信じる者がみな、永遠のいのちを得、終わりの日に復活することを願っておられるのです。」
41ユダヤ人たちはイエスが、「わたしは天から下って来たパンです」とはっきり言われたので、ぶつぶつ文句を言い始めました。 42「たかがヨセフの息子イエスではないか。父親も母親もよく知っている。なのに『わたしは天から下って来た』などと、とんでもないことを言って」と、彼らはつぶやきました。 43そこで、イエスはお答えになりました。「わたしの言ったことで文句を言い合うのはやめなさい。 44わたしをお遣わしになった父が引き寄せてくださらない限り、だれもわたしのところへは来られません。わたしのところに来る者を一人残らず、わたしは終わりの日に復活させるのです。 45聖書には、『彼らはみな神によって教えられる』（イザヤ54・13）と書いてあります。父の語ることばを聞き、父から真理を学んだ人たちは、わたしのところへ来ます。 46実際に父を見た者は一人もいません。ただわたしだけが、この目で父を見たのです。
47よく言っておきます。わたしを信じている人はだれでも、すでに永遠のいのちを得ているのです。 48わたしがいのちのパンなのです。 49あなたがたの先祖は、荒野で、空から降って来たパンを食べましたが、結局はみな死んでしまいました。 50けれども、天から下って来たパンは違います。それを食べる人は永遠のいのちをいただくのです。 51わたしが、その天から下って来たいのちのパンなのです。このパンを食べる人はだれでも永遠に生きます。このパンは、人類の救いのためにささげるわたしの体なのです。」
52ユダヤ人たちは、イエスがいったい何を言っているのかと、あれこれ議論し始めました。「なんてことを言うんだ。自分の体を食べさせるなんて、そんなことができるはずないじゃないか。」 53そこでイエスは、続けてお話しになりました。「よく言っておきます。メシヤの肉を食べ、その血を飲まなければ、永遠のいのちを得ることはできません。 54わたしの肉を食べ、わたしの血を飲む人はみな、永遠のいのちを持ちます。わたしは終わりの日にその人を復活させます。 55わたしの肉はほんとうの食べ物、わたしの血はほんとうの飲み物です。 56わたしの肉を食べ、わたしの血を飲む人はみな、わたしのうちにとどまり、わたしもその人のうちにとどまります。 57わたしは、わたしをお遣わしになった、いのちなる神の力によって生きています。同じように、わたしを食べる人は、わたしによって生きるのです。 58わたしは天から下って来たほんとうのパンです。このパンを食べる人はみな、永遠に生きます。空から降って来たパンを食べたのに、やがて死んでしまった先祖たちのように、死ぬことはありません。」 59〔以上は、イエスがカペナウムの会堂でなさった話です。〕
60これには、弟子たちでさえ思わず、「なんとむずかしい話だ。さっぱりわからない」ともらすほどでした。 61それに気づいたイエスは、彼らに言われました。「こんなことでつまずくのですか。 62そんなことでは、メシヤ（救い主）のわたしが天に帰るのを見たら、いったいどう思うことでしょう。 63いいですか。ただ聖霊だけが永遠のいのちを与えてくださいます。肉体的にこの世に生まれただけでは、永遠のいのちはいただけません。今わたしがあなたがたに話したのは、まさにこのことで、どうしたら、ほんとうの霊のいのちをいただけるかということなのです。 64だが残念なことに、あなたがたの中には、わたしを信じない者がいます。」イエスは初めから、信じない者はだれか、裏切る者はだれかを知っておられたのです。 65イエスは先をお続けになりました。「『父が引き寄せてくださらない限り、だれもわたしのところへは来られません』と言ったのは、そういう意味なのです。」
66この時から、多くの弟子たちがイエスから離れ、もはや行動を共にしなくなりました。 67そこでイエスは、十二人の弟子たちに、「まさか、あなたがたは行ってしまわないでしょうね」とお尋ねになりました。 68シモン・ペテロが即座に答えました。「何をおっしゃるんです、先生。あなたをさしおいて、ほかの人のところへ行くわけがないじゃありませんか。永遠のいのちを与えることばを握っているのは、あなただけなんですから。 69私たちはそのことばを信じていますし、あなたが神のきよい御子だということも知っています。」 70「あなたがた十二人を選んだのはわたしです。しかし、なんということでしょう。悪魔が一人まぎれ込んでいます。」 71イエスが言われたのは、イスカリオテのシモンの子ユダのことでした。ユダは十二人の弟子の一人でありながら、イエスを裏切ろうとしていたのです。
Jesus ger mat åt mer än 5 000 personer
(Matt 14:13-21; Mark 6:32-44; Luk 9:10-17)
1Sedan for Jesus över till andra sidan av Galileiska sjön, som också kallas Tiberiassjön. 2En stor folkmassa följde efter honom, för de hade sett de tecken han gjorde i och med att han botade de sjuka. 3Jesus gick upp på ett berg och satte sig där med sina lärjungar. 4Det var dagarna före påsk, judarnas stora högtid.
5När Jesus såg sig omkring och märkte att så mycket folk kom till honom, sa han till Filippos: ”Var kan vi köpa bröd så att alla dessa människor får något att äta?” 6Detta sa han för att testa Filippos, för själv visste han vad han skulle göra.
7Filippos svarade: ”Det skulle kosta tvåhundra denarer6:7 En denar motsvarade en dagslön. för att var och en skulle få åtminstone lite!”
8En annan av hans lärjungar, Andreas, bror till Simon Petrus, sa då: 9”Det finns en pojke här som har fem kornbröd och två fiskar. Men det räcker ju inte åt så många människor.”
10Då sa Jesus: ”Säg åt alla att sätta sig ner.” Det växte mycket gräs där, och de slog sig ner. Antalet män var omkring 5 000. 11Sedan tog Jesus bröden och tackade Gud och delade ut dem till folket som låg där, och han gav dem av fiskarna så mycket som de ville ha.
12När alla hade ätit sig mätta, sa han till sina lärjungar: ”Samla nu ihop det som har blivit över, så att inget förstörs.” 13Det fanns fem kornbröd från början, men när de samlade ihop alla bitar som var över efter måltiden, blev det tolv fulla korgar.
14Då det gick upp för folket vilket stort tecken som han hade gjort sa de: ”Han måste vara profeten6:14 Jfr 5 Mos 18:15,18. som skulle komma till världen!” 15Men när Jesus förstod att de tänkte tvinga honom att följa med, så att de kunde göra honom till kung, drog han sig undan i ensamhet högre upp bland bergen.
Jesus går på vattnet
(Matt 14:22-33; Mark 6:45-51)
16På kvällen gick hans lärjungar ner till sjön. 17De steg i en båt för att åka över till Kafarnaum på andra sidan sjön. Det var nu helt mörkt och Jesus hade fortfarande inte kommit tillbaka. 18Det började blåsa kraftigt, och vågorna blev allt högre. 19När de hade rott ungefär en halvmil6:19 Ordagrant: 25 eller 30 stadier. En stadie motsvarar cirka 190 meter., fick de plötsligt se Jesus komma gående på vattnet och närma sig båten. De blev fruktansvärt rädda, 20men Jesus sa till dem: ”Det är jag.6:20 Jesus använde många gånger, som exempelvis här, samma ord om sig själv som Gud gjorde i 2 Mos 3:14, det heliga gudsnamnet. Han är den evige Jag är. Var inte rädda.” 21Då lät de honom komma upp i båten, och strax var båten framme vid den plats dit de var på väg.
Jesus är brödet som ger evigt liv
22Nästa dag upptäckte folket, som var kvar på andra sidan sjön, att det bara hade funnits en enda båt och att Jesus inte hade följt med sina lärjungar när de for därifrån; de hade åkt iväg ensamma. 23Men snart kom flera småbåtar från Tiberias och lade till i närheten av den plats där Herren hade tackat Gud för brödet och alla hade ätit. 24Och eftersom folket såg att varken Jesus eller hans lärjungar var där, steg de i båtarna och for över sjön till Kafarnaum för att leta efter honom.
25När de hittade honom på andra sidan sjön, frågade de: ”Rabbi, när kom du hit?”
26Jesus svarade: ”Ja, sannerligen säger jag er: ni söker inte efter mig därför att ni har fått se tecken, utan därför att ni fick bröd så att ni kunde äta er mätta. 27Men arbeta inte för den mat som förgås, utan för den som kan ge er evigt liv, den som Människosonen ska ge er. För Gud Fadern har satt sitt sigill på honom.”
28Då frågade de: ”Vad ska vi då göra för att det ska vara Guds verk?”
29Jesus svarade dem: ”Det är Guds verk att ni tror på honom som han har sänt.”
30De svarade: ”Vad kan du göra för tecken som vi kan se, så att vi kan tro på dig? Vad kan du göra för tecken? 31Våra förfäder åt manna i öknen. Det står ju skrivet: ’Han gav dem bröd från himlen att äta.6:31 Se 2 Mos 16:4 och Ps 78:24.’ ”
32Men Jesus svarade: ”Ja, sannerligen säger jag er: det var inte Mose som gav er brödet från himlen, utan min Fader ger er sant bröd från himlen. 33Brödet från Gud är det som kommer ner från himlen och ger världen liv.”
34”Herre”, sa de, ”ge oss alltid det brödet!”
35Då svarade Jesus: ”Jag är livets bröd. Den som kommer till mig ska aldrig mer bli hungrig. Och den som tror på mig ska aldrig mer bli törstig. 36Men som jag redan har sagt er, så tror ni inte trots att ni har sett mig. 37Alla de som min Fader ger mig kommer till mig, och den som kommer till mig ska jag aldrig visa bort. 38Jag har ju inte kommit ner från himlen för att göra min egen vilja utan för att göra hans vilja som har sänt mig. 39Och detta är hans vilja som har sänt mig, att jag inte ska förlora en enda av dem som han har gett mig, utan att jag ska låta dem uppstå på den sista dagen. 40Detta är min Faders vilja, att alla som ser Sonen och tror på honom ska ha evigt liv. Och jag ska låta dem uppstå på den sista dagen.”
Folket retar sig på vad Jesus säger
41Judarna retade sig på att Jesus hade sagt: ”Jag är brödet som har kommit ner från himlen.” 42De sa: ”Det är ju bara Jesus, Josefs son. Vi känner hans föräldrar. Hur kan han då påstå att han har kommit ner från himlen?” 43Men Jesus svarade: ”Det är ingen idé att ni retar er på detta. 44Ingen kan komma till mig om inte min Fader som har sänt mig drar honom, och jag ska låta honom uppstå på den sista dagen. 45Det står skrivet hos profeterna: ’De ska alla bli undervisade av Gud.’6:45 Se Jes 54:13. Och den som lyssnar till min Fader och lär av honom, han kommer till mig. 46Men ingen har någonsin sett Fadern, förutom den som är av Gud; han har sett Fadern.
47Ja, sannerligen säger jag er: den som tror har evigt liv. 48Jag är livets bröd. 49Era förfäder åt manna i öknen, och de dog. 50Men brödet som kommer ner från himlen gör så att den som äter av det inte dör. 51Jag är det levande brödet, som har kommit ner från himlen. Om någon äter av det brödet kommer han att leva i evighet. Och brödet jag ska ge er är min kropp. Jag ger den för att världen ska få leva.”
52Folket började då diskutera med varandra och säga: ”Hur ska han kunna ge oss sin kropp att äta?”
53Men Jesus sa till dem: ”Ja, sannerligen säger jag er: om ni inte äter av Människosonens kropp och dricker av hans blod, så kan ni inte äga liv. 54Den som äter av min kropp och dricker av mitt blod har evigt liv, och jag kommer att låta honom uppstå på den sista dagen. 55För min kropp är verklig mat, och mitt blod är verklig dryck. 56Den som äter av min kropp och dricker av mitt blod förblir i mig och jag i honom. 57Den levande Fadern har sänt mig, och jag lever genom honom. Så ska också den som äter av mig leva genom mig. 58Jag är brödet som har kommit ner från himlen. Det är inte likt det bröd som förfäderna åt och dog. Men den som äter av detta bröd ska leva i evighet.” 59Detta sa Jesus när han undervisade i synagogan i Kafarnaum.
Många av Jesus lärjungar lämnar honom
60Många av hans lärjungar som hörde honom, sa: ”Det här är ett hårt tal! Vem kan stå ut med att höra på honom?”
61Men Jesus var väl medveten om att hans lärjungar retade sig på detta, och därför sa han till dem: ”Får det här er att ta anstöt? 62Vad ska ni då tänka när ni får se Människosonen återvända dit upp där han var tidigare? 63Det är bara Anden som kan ge liv, det fysiska6:63 Ordagrant: köttet är inte till någon nytta. Vad jag har talat till er är Ande och liv. 64Men det är några av er som inte tror.” Jesus visste ju från början vilka som inte trodde och vem det var som skulle förråda honom.
65Han fortsatte: ”Det var därför jag sa att ingen kan komma till mig om inte min Fader ger honom det.”
66När han hade sagt detta, drog sig många lärjungar bort från honom och ville inte längre fortsätta med honom.
67Då frågade Jesus de tolv: ”Tänker ni också ge er iväg?”
68Men Simon Petrus svarade: ”Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord, 69och vi tror och vet att du är Guds helige.”
70Då sa Jesus: ”Jag har väl själv valt ut er tolv, och ändå är en av er en djävul.” 71Den han syftade på var Judas, Simon Iskariots son, en av de tolv, som senare skulle förråda honom.
