9
栄光に輝くイエス
1イエスはさらに、ことばをお続けになりました。「ここに立っている人たちの中には、神の国が大きな力を持って来るのを見るまで、生きている人がいます。」
2それから六日後、イエスはペテロとヤコブとヨハネだけを連れて、山に登られました。すると突然、イエスの顔が栄光に輝き、 3着物はまばゆいばかりの白さになりました。世のどんな布さらし屋も、こんなに白くはできないと思われるほどの白さでした。 4そこへ、なんとエリヤとモーセが現れ、イエスと親しく話し始めたではありませんか。
5これを見たペテロは、思わず叫びました。「先生。なんとすばらしいことでしょう！ ここに、お一人に一つずつ、三つの幕屋（神がイスラエルの民と会う聖所）を建てましょう。」
6こう言う以外に、何と言ってよいかわからなかったのです。弟子たちはおびえ切っていました。
7ペテロがまだ言い終わらないうちに、雲がすっぽり彼らを包んで、太陽をさえぎったかと思うと、雲の中から、「これはわたしの愛する子。彼の言うことを聞きなさい」という声がしました。
8あっけにとられた弟子たちがあたりを見回すと、すでにモーセとエリヤの姿はありませんでした。ただイエスがおられるだけでした。
9山を降りながら、イエスは弟子たちに、いま見たことを、自分が死者の中から復活する時まで、だれにも口外しないようにとお命じになりました。 10三人はそのことを深く心に秘めておきましたが、「死者の中から復活する」とはどういう意味かわからず、あれこれ話し合いました。
11そこで彼らはイエスに、「どうしてユダヤ人の宗教的指導者たちは、メシヤ（救い主）が来る前に必ずエリヤが来るはずだ、と言っているのでしょうか」と尋ねました〔もしイエスがメシヤなら、先に来ているはずのエリヤはどうなっているのかと思ったからです〕。 12-13イエスは、「まずエリヤが来て道を整えるというのはほんとうです。実際、エリヤはもう来たのです」とお答えになりました。そして、エリヤが預言どおり、人々からひどい仕打ちを受けたことを説明してから、「では、メシヤが多くの苦しみを受け、さげすまれると預言されていることは、どう考えますか」とお尋ねになりました。
山を降りたイエス
14四人が弟子たちのところに帰って来てみると、大ぜいの群衆に囲まれて、弟子たちと数人のユダヤ人の指導者たちが論争のまっ最中でした。 15人々は、イエスの姿を見て驚き、すぐに駆け寄り、あいさつしました。 16イエスは、「何を議論しているのですか」とお尋ねになりました。
17すると一人の男が、こう答えました。「先生。あなたに息子を治していただこうと連れてまいりました。息子は悪霊につかれていて、ものを言うことができません。 18この悪霊が取りつくと、どこであろうと、あたりかまわず押し倒すので、息子は口からあわを吹き、歯ぎしりして、体を硬直させてしまいます。お弟子さんたちに、悪霊を追い出してくださるよう願ったのですが、できませんでした。」
19「ああ、なんと信仰の薄い人たちでしょう。いつまで、あなたがたといっしょにいなければならないのでしょうか。さあ、その子を連れて来なさい。」
20さっそく少年が連れて来られました。ところが、イエスを見るなり悪霊が彼をひどくひきつけさせたので、彼はばったり倒れ、あわを吹いて転げ回りました。
21イエスは父親にお尋ねになりました。「いつからこのようになったのですか。」「それが、小さい時分からなのです。 22悪霊はこの子を殺そうと、何度も火の中、水の中に倒したのです。先生、お願いです。もしおできになるなら、何とかして助けてください。」
23「もしできるなら、と言うのですか。あなたが信じるなら、どんなことでもできるのです。」
24「信じます、信じますとも！ ああ、どうか不信仰な私をお助けください。」
25人だかりがだんだん大きくなるのを見て、イエスは悪霊をしかりつけました。「聞くことも言うこともできなくさせる霊よ。さあ、この子から出て行きなさい。二度と戻って来てはいけない。」
26すると悪霊は大声をあげ、もう一度、少年を激しくひきつけさせて出て行きました。少年はぐったりとなり、まるで死んだように動きません。人々はざわつき始めました。「おい、死んでしまったぞ」というささやきも聞こえます。 27ところが、イエスが少年の手を取って起こされると、彼はぱっと立ち上がり、すっかり元気になりました。 28あとで家に入り、ほかにはだれもいなくなった時、弟子たちはイエスに尋ねました。「どうして私たちには、あの悪霊を追い出せなかったのでしょう。」
29イエスは、「こういうことには、特に祈りが必要なのです」とお答えになりました。
30一行はそこを去り、ガリラヤを通って行きました。イエスは、できるだけ人目につかないように心を配っておられました。 31なるべく多くの時間をさいて、弟子たちと語り合い、教育するつもりだったからです。「メシヤ（救い主）であるわたしは裏切られ、殺され、そして三日目に復活します」と、イエスは教えられました。
32しかし、弟子たちには何のことかわかりませんでした。かといって、イエスに直接その意味を尋ねるのもこわかったのです。
33カペナウムに着き、泊まることになっていた家に入ってしばらくすると、イエスは弟子たちに、「ここへ来る途中、何を言い合っていたのですか」とお尋ねになりました。
34弟子たちは顔を真っ赤にして、うつむいてしまいました。実は、自分たちの中でだれが一番偉いかと言い合っていたからです。
35イエスは腰をおろし、弟子たちを回りに呼び寄せると、「だれでも一番偉くなりたい人は、一番小さい者となり、だれにでも仕える者となりなさい」と教えられました。 36それから、小さな子どもを真ん中に立たせ、腕に抱いて言われました。 37「見なさい。だれでもわたしの名のゆえに、このような小さい者をも受け入れる人は、わたしを受け入れているのです。そして、わたしを受け入れるなら、わたしを遣わされたわたしの父をも受け入れているのです。」
38ある時、弟子のヨハネがイエスに言いました。「先生。あなたのお名前を使って悪霊を追い出している人を見かけました。でも、私たちの仲間ではなかったので、すぐにやめさせました。」
39するとイエスは言われました。「やめさせることはありません。わたしの名によって奇跡を行いながら、そのすぐあとで、わたしに逆らう者はいないのですから。 40わたしたちに反対しない者は、味方なのです。 41よく言っておきますが、あなたがたがキリストの弟子だと知って、水一杯でも飲ませてくれる人は、必ず報いを受けます。
42だが反対に、私を信じるこのような小さい者の一人にでも信仰を失わせる者は、大きな石を首にくくりつけられて、海に投げ込まれたほうがましです。
43-44もしあなたの手が悪いことをするなら、切り取ってしまいなさい。片手になっても永遠に生きるほうが、両手そろって、いつまでも燃え続ける地獄の火に投げ込まれるよりは、ずっとよいのです。 45-46もし足があなたを悪事に引きずり込むなら、切り取ってしまいなさい。片足になっても永遠に生きるほうが、両足そろって地獄に落ちるよりは、ずっとよいのです。
47もし目が罪を犯すなら、えぐり出してしまいなさい。片目になっても神の国に入るほうが、両目そろって地獄の火を見るより、はるかによいのです。 48地獄では、彼らを食ううじはいつまでも死なず、燃えさかる火は消えることがありません。
49すべてのものは、火のような試練によって塩けをつけられるのです。 50良い塩も、塩けをなくしたら、だいなしです。味つけの役に立たなくなってしまいます。だからあなたがたも、塩けをなくさないように、よく注意しなさい。そして、互いに仲良く暮らしなさい。」
1Jesus sa sedan till dem: ”Sannerligen säger jag er: några av er som står här kommer inte att dö förrän de har sett Guds rike komma med makt.9:1 Detta syftar antagligen på det som Petrus, Jakob och Johannes fick vara med om i de följande verserna.”
Jesus förvandlas på berget
(Matt 17:1-13; Luk 9:28-36)
2Sex dagar senare tog Jesus med sig Petrus, Jakob och Johannes till ett högt berg, där de kunde vara för sig själva. Där förvandlades han inför dem. 3Hans kläder blev bländande vita, vitare än något blekningsmedel i världen kan göra kläder. 4Och de fick se Elia och Mose stå och tala med Jesus.9:4 Se not till Matt 17:3. 5Då sa Petrus till Jesus: ”Rabbi9:5 Rabbi är hebreiska. Grundbetydelsen är mästare, lärare, liknande läromästare., det är gott att få vara här! Låt oss bygga tre hyddor, en åt dig och en åt Mose och en åt Elia.” 6Han visste inte vad han skulle säga, för de var helt skräckslagna.
7Sedan kom ett moln och sänkte sig ner över dem, och en röst från molnet sa: ”Detta är min älskade Son. Lyssna på honom!”
8Men då de plötsligt såg sig omkring, såg de ingen där mer, förutom Jesus.
9På väg ner från berget befallde Jesus dem att inte berätta för någon vad de sett, förrän Människosonen hade uppstått från de döda. 10Därför höll de det för sig själva men talade med varandra om vad som menades med att ”uppstå från de döda”.
11Lärjungarna frågade honom nu: ”Varför säger de skriftlärda att Elia först måste komma?” 12Jesus svarade: ”Elia ska komma först och ställa allt till rätta.9:12 Jfr Mal 4:5. Men varför står det i Skriften att Människosonen måste lida och bli föraktad? 13Jag säger er, att Elia redan har kommit och de behandlade honom som de ville, precis som det står skrivet om honom.9:13 Jesus talar om Johannes döparen. Elia var en förebild på Johannes, och Elia fick lida (jfr 1 Kung 19:1-10) liksom Johannes (jfr Matt 17:11-13). Nu skulle Jesus få lida på samma sätt.”
Jesus botar en pojke som är besatt av en ond ande
(Matt 17:14-19; Luk 9:37-42)
14När de hade kommit tillbaka till de övriga lärjungarna, fick de se mycket folk som hade samlats runt dem, och några skriftlärda som höll på att diskutera med dem. 15Men när folket fick se Jesus blev de överväldigade och sprang fram till honom för att hälsa på honom. 16Och han frågade dem: ”Vad är det ni diskuterar med dem?”
17En man i folkhopen sa då: ”Mästare, jag har tagit med min son hit som är besatt av en ond ande som gör honom stum. 18Varje gång anden går till attack, slår den honom till marken och får honom att tugga fradga och gnissla tänder, och han blir alldeles stel. Jag bad dina lärjungar att driva ut den onda anden, men de klarade det inte.”
19”Detta trolösa släkte!” svarade Jesus. ”Hur länge måste jag vara hos er? Hur länge måste jag stå ut med er? Ta hit honom till mig.”
20Då kom de fram med honom. Men när han fick se Jesus började anden rycka och slita i honom, så att han föll till marken och vältrade sig med fradga runt munnen. 21”Hur länge har han varit sådan här?” frågade Jesus hans far. Han svarade: ”Ända sedan han var liten. 22Och den har ofta kastat honom i elden eller i vattnet för att döda honom. Ha medlidande med oss och hjälp oss, om du kan!”
23”Om jag kan?” svarade Jesus. ”Allt är möjligt för den som tror.”
24”Jag tror”, utropade pojkens far. ”Hjälp min otro!”
25Men nu såg Jesus att folk kom springande från alla håll, och därför talade han strängt till den orena anden och sa: ”Du stumma och döva ande, jag befaller dig att fara ut ur honom och aldrig mer komma tillbaka!” 26Anden skrek och ryckte och slet i pojken men for till sist ut ur honom. Pojken låg där alldeles livlös, och många sa: ”Han är död.” 27Men Jesus tog honom i handen och drog upp honom, och då reste han sig upp.
28När Jesus sedan kom hem och blev ensam med sina lärjungar, frågade de honom: ”Varför kunde inte vi driva ut den?”
29Jesus svarade: ”Den sorten kan bara drivas ut genom bön.9:29 En del handskrifter lägger till och fasta.”
Jesus förutsäger för andra gången att han ska dö
(Matt 17:22-23; Luk 9:43-45)
30Sedan gick de därifrån och vandrade genom Galileen. Han försökte undvika att det skulle bli känt, 31eftersom han undervisade sina lärjungar.
Han sa: ”Människosonen ska överlämnas till människorna, och de kommer att döda honom, men efter tre9:31 Se not till 8:31. dagar ska han uppstå från de döda.”
32Men de förstod inte vad han talade om, och de vågade inte fråga heller.
Jesus förklarar vem som är störst
(Matt 18:1-5; Luk 9:46-48)
33Så kom de till Kafarnaum, och när de var hemma, frågade han dem: ”Vad pratade ni om på vägen?” 34Men de teg, för de hade diskuterat vem av dem som var störst.
35Då satte han sig ner och bad de tolv att komma till honom, och han sa till dem: ”Den som vill vara den främste måste göra sig minst och bli allas tjänare.”
36Sedan tog han ett barn och ställde det mitt ibland dem, lade armen om barnet och sa: 37”Den som tar emot ett sådant barn i mitt namn, han tar emot mig. Och den som tar emot mig, han tar inte emot mig utan den som har sänt mig.”
Lärjungarna förbjuder en man att göra under i Jesus namn
(Matt 10:42; Luk 9:49-50)
38Johannes sa till Jesus: ”Mästare, vi såg en man som drev ut onda andar i ditt namn, men eftersom han inte var en av oss försökte vi stoppa honom.”
39Då sa Jesus: ”Låt honom hållas. Ingen som gör under i mitt namn kan plötsligt efteråt börja tala illa om mig. 40Den som inte är mot oss, han är för oss. 41Sannerligen säger jag er: om någon bara ger er ett glas vatten att dricka därför att ni tillhör Kristus, så ska han inte gå miste om sin lön.
Jesus varnar för förförelser
(Matt 18:8-9; Luk 17:1-2)
42Om någon förför en av dessa små som tror på mig, så skulle det vara bättre för den personen att kastas i havet med en kvarnsten runt halsen. 43Om din hand förför dig, så hugg av den. Det är bättre att gå in i livet stympad, än att ha båda händerna i behåll och hamna i Gehenna9:43 Se not till Matt 5:21., i den eld som aldrig slocknar.9:43 Istället för den sista frasen har en del handskrifter med v. 44, som är identisk med v. 48. 45Och om din fot förför dig, så hugg av den. Det är bättre att gå in i livet handikappad, än att ha båda fötterna i behåll och kastas i Gehenna.9:45 En del handskrifter har med v. 46 som är identisk med v. 48.
47Om ditt öga förför dig, så riv ut det. Det är bättre att gå in i Guds rike enögd, än att ha båda ögonen i behåll och kastas i Gehenna, 48där
’deras maskar aldrig ska dö
och deras eld aldrig släckas.’ 9:48 Se Jes 66:24.
49Alla måste saltas genom eld.9:49 En del handskrifter tillägger: och varje offer måste först saltas. Jfr 3 Mos 2:13, där man saltar det kött som skulle offras i eld till Gud. Elden användes också för att rena metaller, och var en bild på lidande. 50Salt är bra, men till vilken nytta är saltet om det har förlorat sin kraft? Kan man få det salt igen? Bevara er sälta och lev i fred med varandra!”9:50 Saltet var, förutom smaksättning och sina konserverande egenskaper och sin förmåga att hindra förruttnelse, också förknippat med gemenskap. De som åt salt tillsammans vid en måltid, levde i fred med varandra.
