Het Boek

Psalmen 77:1-21

1Een psalm van Asaf voor de koordirigent. Voor de tempelzangers.

2Ik roep naar God,

ik richt mij tot Hem

en verlang ernaar

dat Hij naar mij luistert.

3Als ik het moeilijk heb,

zoek ik de Here.

De hele nacht

strek ik mijn handen

naar Hem uit

en word het wachten niet moe.

Alleen Hij kan mij troosten.

4Als ik aan God denk,

moet ik kreunen.

Ik word overmeesterd

door het verlangen naar zijn hulp.

5Ik kan er niet van slapen

en ben zo onrustig

dat ik niet kan bidden.

6Ik denk aan vroeger,

aan de jaren die voorbijgingen.

7Ik herinner mij

mijn blijde musiceren van toen,

ik pieker

over het verschil tussen toen en nu.

8Heeft de z mij dan voor altijd afgewezen?

Zal Hij mij geen genade geven?

9Zijn zijn goedheid en trouw

voor altijd opgehouden?

Geldt zijn belofte niet meer

voor de komende generaties?

10Vergeet God

ons zijn genade te geven?

Heeft Hij de liefde en het medeleven

uit zijn hart gebannen?

11Ik moet zeggen

dat het mij groot verdriet doet

dat God, de Allerhoogste,

van gedachten verandert.

12Toch blijf ik mij de grote wonderen van de Here herinneren.

Alles wat U in het verleden hebt gedaan, zal ik gedenken.

13Ik wil over uw werk spreken en nadenken over alles wat U deed.

14O God, uw wegen zijn altijd goed en heilig.

Wie is zo groot als U, onze God?

15U bent de God die wonderen doet.

U hebt de volken uw macht laten zien.

16U hebt uw volk op een machtige manier bevrijd.

Alle zonen van Jakob en Jozef en hun nageslacht.

17Toen het water U zag, o God,

beefde en sidderde het.

18De wolken lieten de regen neervallen

en de donder rolde langs de hemel.

Uw pijlen werden afgeschoten.

19Het gedreun van de donder rolde langs de hemel.

De bliksemschichten verlichtten de hele aarde.

Alles sidderde en beefde.

20U maakte een weg dwars door de zee,

een pad door het water heen.

Daardoor konden uw voetsporen

later niet worden gevonden.

21U leidde uw volk als een schaapskudde,

met Aäron en Mozes als herders.

Swedish Contemporary Bible

Psaltaren 77:1-21

Psalm 77

Guds ingripanden i det förgångna ger tröst och styrka i dag

1För körledaren, till Jedutun. En psalm av Asaf.

2Jag ropar högt till Gud.

Jag ropar högt till Gud,

och han ska lyssna till mig.

3Jag söker Herren när jag är i nöd,

på natten sträcker jag outtröttligt ut min hand,

men det finns ingen tröst för mig.

4Jag tänker på Gud och suckar,

jag grubblar och förlorar allt mod. Séla

5Du låter mig inte sluta ögonen,

och i min oro kan jag inte få fram ett ord.

6Jag tänker på hur det var förr,

på år som för länge sedan gått.

7Jag minns min sång i natten,

jag tänker, jag grubblar.

8Förkastar Herren för alltid?

Ska han aldrig mer visa sin godhet?

9Är hans nåd borta för alltid?

Har han svikit sitt löfte för framtiden?

10Har Gud glömt bort att visa sin barmhärtighet?

Har han i vrede stängt in sin medkänsla? Séla

11Jag tänker: ”Det är detta som drabbar mig:

den Högste handlar inte som förr.77:11 Grundtextens innebörd är osäker. Bl.a. finns i samband med ”den Högste(s hand)” ordet ”år” som kan tolkas olika. En något mer ordagrann, om än ännu mer svårförståelig översättning skulle kunna vara: Detta vill jag vädja till: åren av den Högstes högra hand.

12Jag kommer ihåg Herrens gärningar,

jag minns dina under för länge sedan.

13Jag begrundar alla dina verk,

jag tänker på dina mäktiga gärningar.”

14I heligheten går din väg, Gud.

Vilken gud är så stor som du, Gud?

15Du är en Gud som gör under!

Du har visat folken din kraft.

16Med din styrka befriade du ditt folk,

Jakobs och Josefs ättlingar. Séla

17Vattnen såg dig, Gud,

vattnen såg dig och bävade,

själva djupen skälvde.

18Vatten sprang fram ur molnen,

åskan mullrade i skyn

och dina pilar for omkring.

19Din åskas dån hördes i stormvinden,

blixtarna lyste upp världen,

jorden skakade och darrade.

20Du banade en väg rakt genom havet,

din stig genom stora vatten,

men dina fotspår syntes inte.

21Du ledde ditt folk som en hjord,

med Mose och Aron som herdar.