Het Boek

Psalmen 57:1-12

1Een lied van David voor de koordirigent. Te zingen op de wijs van: ‘Vernietig niet.’ Een waardevol lied, dat hij schreef nadat hij voor Saul vluchtte in de grot.

2Wees mij nabij, o God,

en geef mij uw genade,

mijn ziel vindt alleen maar bescherming bij U.

Ik schuil in de schaduw van uw vleugels,

tot het gevaar is geweken.

3Ik roep tot God, de Allerhoogste,

die mij bevrijden zal.

4Hij zal mij hulp sturen vanuit de hemel

en mij verlossen.

Hij zal de man die mij naar het leven staat,

tot een mikpunt van spot maken.

God zal de waarheid aan het licht brengen

en zijn goedheid en liefde tonen.

5Ik voel mij als voor de leeuwen gegooid,

ik ben omringd door mensen

die mijn bloed willen zien.

Hun tanden zien eruit als speren en scherpe pijlen.

Hun tong is een scherp zwaard.

6Laat uw grootheid zien tot boven de hemelen, o God,

toon de hele aarde uw geweldige majesteit.

7Zij hebben een val voor mij gezet

om mij levend te vangen.

Zij hebben een kuil voor mij gegraven,

maar zijn er zelf in gevallen.

8O mijn God, U stelt mij gerust,

mijn hart is weer tot rust gekomen.

Ik zal liederen en psalmen voor U zingen.

9Word wakker, mijn ziel!

Word wakker, harp en citer!

Samen zullen wij de nieuwe dag tegemoet treden.

10Here, ik zal U de lof en eer brengen onder alle volken.

De hele wereld zal mijn lofpsalmen horen tot uw eer.

11Uw goedheid en liefde zijn onmetelijk,

verder dan de hemel reiken zij.

Uw trouw is niet te vatten,

die reikt verder dan de wolken.

12Laat uw grootheid zien tot boven de hemelen,

o God, toon de hele aarde uw geweldige majesteit.

Swedish Contemporary Bible

Psaltaren 57:1-12

Psalm 57

Bön om hjälp, tacksägelse

(Ps 108:2-6)

1För körledaren, ”Fördärva inte”. Miktam,57:1 Fördärva inte kan antas ha varit en känd sång. Betydelsen av miktamär okänd. av David, när han på sin flykt från Saul var i grottan.

2Var nådig, Gud, var nådig mot mig!

För till dig tar jag min tillflykt,

under dina vingars skugga tar jag min tillflykt

tills faran är över.

3Jag vill ropa till Gud, den Högste,

till Gud, som gör allt för mig.57:3 Grundtextens innebörd är osäker i versens senare del.

4Han sänder sin hjälp från himlen och räddar mig.

Han tillrättavisar mina förföljare. Séla

Gud sänder sin nåd och trofasthet.

5Jag befinner mig bland lejonen,

jag ligger bland dem som sprutar ut eld,

människor vilkas tänder är spjut och pilar

och vilkas tungor är skarpa svärd.

6Gud, du är upphöjd över himlen!

Visa din höghet över hela jorden!

7De lägger ut nät för mina fötter,

och jag böjs ner.

De gräver en grop där jag ska gå,

men de faller själva ner i den. Séla

8Mitt hjärta är orubbligt, Gud,

mitt hjärta är orubbligt.

Jag vill sjunga och spela.

9Vakna upp, min ära57:9 Ordagrant: ja, min ära.Det hebreiska ordet syftar på någonting tungt, högt, magnifikt, vördnadsväckande och kan här kanske också tolkas som helhjärtenhet: Jag vill sjunga och spela av hela min själ/av hela mitt hjärta.!

Vakna upp, harpa och lyra!

Jag vill väcka morgonrodnaden.

10Herre, jag vill prisa dig bland folken,

inför alla människor vill jag sjunga lovsång till dig.

11Din nåd är stor,

ända upp till himlen når den,

din trofasthet upp till skyarna.

12Gud, du är upphöjd över himlen!

Visa din höghet över hela jorden!