Het Boek

Psalmen 56:1-14

1Een waardevol lied van David voor de koordirigent. Te zingen op de wijs van: ‘De duif op verre eilanden.’ Dit lied schreef hij nadat de Filistijnen hem bij Gat gevangennamen.

2Wees mij nabij, o God,

en geef mij uw genade,

want de mensen trappen mij tegen de grond.

De hele dag brengen mijn tegenstanders

mij in het nauw.

3Mijn vijanden tergen mij de hele dag.

Tallozen staan nu boven mij

en strijden tegen mij.

4Juist als alles mij angst aanjaagt,

stel ik op U mijn vertrouwen.

5Op U, mijn God.

Ik prijs uw woord.

Ik vertrouw op God en ken geen angst,

wat zouden mensen mij kunnen aandoen?

6Zij verdraaien voortdurend mijn woorden,

zij beramen kwade plannen tegen mij.

7Zij willen mij overvallen en bespioneren mij.

Zij letten op elke stap die ik zet

in de hoop mij te kunnen doden.

8Zouden zij die zoveel slechts en zoveel zonden doen,

kunnen ontkomen? O God, vernietig hen.

9U neemt mijn zwerftochten waar

en kent elke traan die ik stort.

Alles staat immers in uw boek?

10Als ik U te hulp roep,

zullen mijn vijanden terugdeinzen.

Ik weet zeker dat God mij zal helpen.

11Ik loof en prijs het woord van God.

Ik loof en prijs het woord van de Here.

12Ik vertrouw op God en ken geen angst.

Wat zou een mens mij kunnen aandoen?

13Ik heb U geloften gedaan, o God.

Ik zal ze nakomen met offers

waarmee ik U zal loven en prijzen.

14Want U hebt mij bevrijd van de dood,

mij het leven teruggegeven.

U hebt mij weer in ere hersteld.

Nu mag ik weer leven voor Gods aangezicht

in zijn licht, dat leven geeft.

Swedish Contemporary Bible

Psaltaren 56:1-14

Psalm 56

Förtröstan på Gud i farans stund

1För körledaren, efter ”Den stilla, avlägsna duvan”. Av David, miktam, när filistéerna grep honom i Gat.56:1 Den stilla, avlägsna duvan kan antas ha varit en känd sång, medan betydelsen av miktam är okänd; bl.a. har försoningspsalm föreslagits.

2Gud, var nådig mot mig!

Jag är hela tiden förföljd och förtryckt.

3Mina fiender förföljer mig dagen lång,

många strider mot mig i högmod.

4Men när jag är rädd,

förtröstar jag på dig.

5På Gud, vars ord jag prisar,

på Gud förtröstar jag,

jag är inte rädd.

Vad kan dödliga göra mig?

6De försöker alltid förvränga vad jag säger.

Alla deras planer går ut på att skada mig.

7De gör en konspiration och lägger sig på lur,

de vaktar på mina steg och vill ta mitt liv.

8Skulle de slippa undan med sin orätt?

Slå ner folken i din vrede, Gud!

9Du har hållit räkning på hur jag har irrat omkring.

Samla alla mina tårar i din säck,

du har ju antecknat dem i din bok.

10Mina fiender ska vända när jag ropar till dig.

Därför vet jag att Gud är på min sida.

11På Gud, vars ord jag prisar,

Herren, vars ord jag prisar,

12på Gud förtröstar jag.

Jag är inte rädd,

för vad kan människor göra mig?

13Gud, jag har gett dig löften,

och jag vill ge dig tackoffer.

14För du har räddat mig undan döden och mina steg från fall.

Därför får jag vandra inför Gud i livets ljus.