Lucas 23 – HTB & APSD-CEB

Het Boek

Lucas 23:1-56

De veroordeling en kruisiging van Jezus

1Ze stonden op en brachten Hem met zʼn allen naar gouverneur Pilatus. 2Ze begonnen Hem meteen te beschuldigen. ‘Deze man hitst ons volk op tegen de Romeinse bezetters. Hij zegt dat we de keizer geen belasting hoeven te betalen. Hij beweert dat Hij de Christus is, de koning.’ 3Pilatus vroeg Hem: ‘Bent U de koning van de Joden?’ En Jezus antwoordde: ‘U zegt het!’ 4‘Wel,’ zei Pilatus tegen de leidende priesters en de andere mensen, ‘dat is toch geen misdaad!’ 5Maar zij protesteerden: ‘Met zijn toespraken heeft Hij de mensen opgehitst, eerst in Galilea, daarna in Judea en nu zelfs hier in Jeruzalem.’ 6‘Komt Hij dan uit Galilea?’ vroeg Pilatus. 7Toen Pilatus hoorde dat Jezus daar inderdaad vandaan kwam, stuurde hij Hem door naar Herodes, die juist in Jeruzalem was. Want als Galileeër viel Jezus onder het gezag van Herodes.

8Herodes was erg blij Jezus te zien. Hij had al veel over Hem gehoord en hoopte reeds lang dat Jezus eens een wonder zou doen waar hij zelf bij was. 9Hij vroeg Jezus van alles en nog wat, maar kreeg geen antwoord. 10Ondertussen stonden de leidende priesters en de bijbelgeleerden fanatiek allerlei beschuldigingen te schreeuwen. 11Ten slotte begonnen Herodes en zijn soldaten Jezus te bespotten en uit te lachen. Ze deden Hem een schitterende koningsmantel om en stuurden Hem naar Pilatus terug.

12Herodes en Pilatus waren altijd elkaars vijanden geweest, maar op die dag werden ze de beste vrienden.

13Pilatus riep de Joodse leiders en de andere mensen weer bij elkaar en zei: 14‘U hebt deze man bij mij gebracht op beschuldiging van opruiende activiteiten tegen de staat. Ik heb Hem daarover duidelijk ondervraagd en ben tot de conclusie gekomen dat Hij onschuldig is. 15Herodes vond dat blijkbaar ook en heeft Hem naar ons teruggestuurd. Nee, de man heeft niets gedaan waarop de doodstraf staat. 16Ik zal Hem zweepslagen laten geven en daarna in vrijheid stellen.’

17Hij was namelijk verplicht iemand vrij te laten op het feest. 18Maar de mensen begonnen allemaal luidkeels te schreeuwen: ‘Hij moet dood! 19Laat Barabbas vrij!’ Barabbas zat in de gevangenis, omdat hij in Jeruzalem een opstand tegen de regering had geleid en daarbij een moord had gepleegd. 20Pilatus ging er tegenin. Hij wilde Jezus vrijlaten. 21Maar zij schreeuwden: ‘Kruisigen! U moet Hem kruisigen!’ 22‘Maar waarom dan?’ vroeg Pilatus voor de derde keer. ‘Wat voor kwaad heeft Hij gedaan? Ik zie niet in waarom Hij ter dood veroordeeld moet worden. Ik zal Hem zweepslagen laten geven en in vrijheid stellen.’

23Maar zij bleven schreeuwen dat Jezus moest sterven. Zij hielden gewoon niet op. 24Ten einde raad besloot Pilatus hun maar hun zin te geven. 25Hij liet Barabbas, de moordenaar, vrij. Maar Jezus leverde hij aan hen uit. Ze mochten Hem laten kruisigen.

26Zij brachten Jezus naar de plaats van terechtstelling. Onderweg dwongen de soldaten een zekere Simon van Cyrene, die net van het land kwam, het kruis achter Hem aan te dragen. 27Er liep een hele massa mensen achter Jezus aan. De vrouwen huilden en weeklaagden. 28Jezus keerde Zich om en zei tegen hen: ‘Vrouwen van Jeruzalem, huil niet om Mij. 29Huil om uzelf en om uw kinderen. Er komt een tijd dat de vrouwen die geen kinderen hebben gehad, benijd zullen worden. 30In die dagen zullen de mensen tegen bergen roepen: “Val op ons neer,” en tegen de heuvels: “Bedek ons.” 31Want als ze dit Mij, het groene hout, aandoen, wat zal er dan wel niet met het dorre hout gebeuren?’

32Twee misdadigers werden samen met Hem naar de plaats van terechtstelling gebracht. 33Schedel of Golgotha heette die plaats. Daar werden ze alle drie gekruisigd. Jezus in het midden en de twee misdadigers aan weerszijden van Hem. 34‘Vader,’ zei Jezus, ‘vergeef het deze mensen. Zij weten niet wat ze doen.’ De soldaten verdeelden zijn kleren onder elkaar door erom te loten. 35De mensen stonden toe te kijken. En de Joodse leiders deden niets dan Hem bespotten en uitlachen. ‘Hij heeft anderen gered,’ hoonden ze. ‘Laten we nu eens kijken of Hij Zichzelf kan redden, of Hij werkelijk de Christus is.’ 36De soldaten lachten Hem ook uit en gaven Hem zure wijn te drinken. 37Ze zeiden: ‘Zeg, koning van de Joden! Red Uzelf!’

38Boven zijn hoofd hing een bordje met de woorden: ‘Dit is de Koning van de Joden.’ 39Een van de misdadigers die naast Hem hing, zei spottend: ‘Zo, U bent dus de Christus? Bewijs dat eens. Red Uzelf en ons.’ 40Maar de ander snoerde hem de mond. ‘Heb je geen ontzag voor God, terwijl je hetzelfde vonnis hebt gekregen? 41En wij krijgen ons verdiende loon, maar deze man heeft niets verkeerds gedaan.’ 42Hij zei tegen Jezus: ‘Jezus, denk aan mij als U in uw koninkrijk komt.’ 43Jezus antwoordde: ‘Vandaag zult u met Mij in het paradijs zijn. Daar kunt u zeker van zijn.’

44Tegen de middag werd het in het hele land donker. Dat duurde tot een uur of drie. 45Het zonlicht was weg. Plotseling scheurde het zware gordijn in de tempel doormidden. 46Op dat moment riep Jezus: ‘Vader, in uw handen leg ik mijn geest!’ En met die woorden blies Hij zijn laatste adem uit.

47De Romeinse officier begreep dat God de hand in dit alles had en zei vol ontzag: ‘Deze mens was werkelijk rechtvaardig.’ 48De vele mensen die naar de kruisiging waren komen kijken, gingen naar huis nadat ze dit allemaal hadden gezien. Ze sloegen zich op de borst van berouw en verdriet. 49Jezusʼ vrienden en ook de vrouwen die met Hem uit Galilea waren meegekomen, stonden op een afstand te kijken.

50Een zekere Jozef, die lid was van de Hoge Raad en uit de stad Arimathea kwam, 51was het helemaal niet eens geweest met de beslissing en het optreden van de andere Joodse leiders. Hij was een goed en rechtvaardig man, die verwachtte dat het Koninkrijk van God zou komen. 52Hij ging naar Pilatus en vroeg of hij het lichaam van Jezus mocht hebben. 53Nadat hij het lichaam van het kruis had afgenomen, wikkelde hij het in een lang stuk linnen. Daarna legde hij het in een nog niet eerder gebruikt graf dat in de rotsen was uitgehakt.

54De vrijdagmiddag was bijna voorbij. De sabbat zou beginnen. 55De vrouwen die met Jezus uit Galilea waren meegekomen, gingen mee naar het graf en zagen hoe het lichaam erin werd gelegd. 56Daarna gingen ze naar huis en maakten speciale kruiden en olie klaar om Hem te balsemen. Op de sabbat namen ze rust. Dat is volgens de Joodse wet verplicht.

Ang Pulong Sa Dios

Lucas 23:1-56

Gidala si Jesus kang Pilato

(Mat. 27:1-2; 11:14; Mar. 15:1-5; Juan 18:28-38)

1Pagkahuman niadto, mitindog silang tanan ug gidala nila si Jesus kang Pilato 2ug gisumbong nila siya. Miingon sila, “Kining tawhana nadakpan namo nga nagpahisalaag sa among isigka-Judio, tungod kay gisultihan niya sila nga dili magbayad ug buhis ngadto sa Emperador, ug nagaingon pa gayod siya nga siya mao ang Cristo. Ang buot niyang ipasabot nga siya usa ka hari.” 3Busa gipangutana siya ni Pilato. “Ikaw ba ang hari sa mga Judio?” Mitubag si Jesus kaniya, “Gisulti mo na.” 4Unya miingon si Pilato sa kadagkoan sa mga pari ug sa mga tawo, “Wala akoy nakita nga sala niining tawhana aron silotan siya.” 5Apan namugos gayod sila ug nangatarungan, “Nagdala siya ug kasamok sa mga katawhan sa tibuok Judea pinaagi sa iyang mga pagpanudlo, gikan sa probinsya sa Galilea hangtod dinhi sa siyudad sa Jerusalem.”

Gidala si Jesus kang Herodes

6Pagkadungog niini ni Pilato, nangutana siya kon taga-Galilea ba si Jesus. 7Sa pagkahibalo niya nga si Jesus gikan sa lugar nga sakop sa ginadumalahan ni Herodes, gipadala niya si Jesus ngadto kaniya, tungod kay niadtong higayona didto man si Herodes sa Jerusalem.

8Pagkakita ni Herodes kang Jesus nalipay gayod siya, kay dugay na siyang nagtinguha nga makita si Jesus tungod kay daghan na ang iyang nadunggan mahitungod kaniya, ug gusto usab niya nga magbuhat siya ug milagro aron makita niya. 9Daghan ang mga pangutana ni Herodes kang Jesus, apan wala siya motubag. 10Ang kadagkoan sa mga pari ug ang mga magtutudlo sa Kasugoan nanindog didto ug bisan unsa na lang ang ilang mga sumbong batok kang Jesus. 11Dayon gitamay ug gibugalbugalan siya ni Herodes ug sa iyang mga guwardya. Gisul-oban kunohay nila siya ug maanindot nga bisti, nga sama sa usa ka dungganon nga tawo, ug gipabalik didto kang Pilato. 12Niadtong adlawa nagkaamigo si Pilato ug si Herodes, nga magkaaway kaniadto.

Gihukman si Jesus nga Patyon

(Mat. 27:15-26; Mar. 15:6-15; Juan 18:39–19:16)

13Unya gipatawag ni Pilato ang kadagkoan sa mga pari, ang mga tigdumala sa lungsod, ug ang uban pa nga mga tawo. 14Unya miingon siya kanila, “Gidala ninyo dinhi kanako kining tawhana nga giingon ninyo nga nagpahisalaag sa mga tawo. Apan sa akong pag-imbistigar kaniya dinhi sa inyong atubangan, wala gayod akoy nakita nga sala kaniya sama sa inyong gisulti. 15Bisan gani si Herodes wala usay nakita nga sala niining tawhana, mao gani nga gipabalik niya kini dinhi. Wala may nahimo kining tawhana nga angayng silotan ug kamatayon. 16Busa ipalatigo ko na lang siya ug dayon buhian.” 17[Sa matag Pista sa Paglabay sa Anghel kinahanglan nga magpagawas si Pilato ug usa ka priso.] 18Apan misinggit ang mga tawo, “Patya kanang tawhana ug buhii si Barabas!” 19(Napriso si Barabas tungod kay kauban siya sa mga nagrebelde sa gobyerno sa Jerusalem ug nakapatay usab siya.) 20Gusto unta ni Pilato nga buhian si Jesus, busa gisultihan niya pag-usab ang mga tawo. 21Apan nagpadayon sa pagsinggit ang mga tawo, “Ilansang siya sa krus! Ilansang siya sa krus!” 22Miingon pa gayod kanila si Pilato sa ikatulo nga higayon, “Ngano, unsa ba ang sala nga iyang nabuhat? Wala man akoy nakita nga sala kaniya nga angay siyang silotan ug kamatayon. Ipalatigo ko siya ug unya buhian dayon.” 23Apan mipadayon pa gayod ang ilang pagsinggit nga ilansang siya sa krus. Ug sa kaulahian milampos gayod sila. 24Miuyon na lang si Pilato sa mga tawo nga ilansang si Jesus sa krus. 25Gipabuhian niya ang tawo nga napriso tungod sa iyang pagrebelde sa gobyerno ug pagpatay, kay mao kadto ang gipangayo sa mga tawo. Apan si Jesus iyang gitugyan kanila aron mahimo nila ang ilang gusto kaniya.

Gilansang si Jesus sa Krus

(Mat. 27:32-44; Mar. 15:21-32; Juan 19:17-27)

26Samtang gidala nila si Jesus sa dapit diin siya ilansang, natagboan nila si Simon nga taga-Cyrene, nga nagpadulong sa siyudad gikan sa uma. Gibira nila siya ug gipapas-an sa krus, ug gipasunod kang Jesus.

27Daghang mga tawo ang misunod kang Jesus. May mga babaye didto nga nagminatay sa paghilak tungod kay nalooy gayod sila kang Jesus. 28Apan gilingi sila ni Jesus ug giingnan, “Kamong mga babaye nga taga-Jerusalem, ayaw kamo paghilak tungod kanako. Hilaki ninyo ang inyong kaugalingon ug ang inyong mga anak. 29Tungod kay muabot ang mga adlaw nga moingon ang mga tawo, ‘Bulahan ang mga babaye nga baog ug walay gipasuso.’ 30Nianang panahona moingon ang mga tawo ngadto sa mga bukid, ‘Tumpagi kami!’ Ug ngadto sa mga bungtod ‘Taboni kami!’23:30 Tan-awa usab ang Hosea 10:8. 31Kay kon gihimo nila kini kanako nga walay sala, unsa pa kaha kadaotan ang ilang himuon ngadto sa tawo nga may sala?”23:31 sa literal, Kay kon gihimo nila kini sa buhi pa nga kahoy, unsa pa kaha sa laya na nga kahoy.

32Gawas kang Jesus may duha pa ka tawo nga mga kriminal nga ilang gidala aron patyon. 33Pag-abot nila sa lugar nga gitawag nga “bagol-bagol,” gilansang nila si Jesus sa krus ug ang duha ka kriminal. Ang usa gibutang nila sa tuo ni Jesus ug ang usa sa wala. 34[Miingon si Jesus, “Amahan, pasayloa sila tungod kay wala sila masayod sa ilang gibuhat.”] Ug nagripa ang mga sundalo aron bahinon ang mga bisti ni Jesus. 35Ang mga tawo nanindog didto ug nanan-aw. Gibugalbugalan siya sa mga tigdumala sa lungsod. Miingon sila, “Giluwas niya ang uban, ipaluwas usab kaniya ang iyang kaugalingon kon siya mao ang Cristo nga pinili sa Dios.” 36Gibugalbugalan usab siya sa mga sundalo samtang nagpaduol sila aron paimnon siya ug aslom nga bino. 37Miingon sila, “Kon ikaw ang Hari sa mga Judio, luwasa ang imong kaugalingon!” 38Ug may gibutang silang karatula didto sa iyang ulohan nga nagaingon, “Mao kini ang Hari sa mga Judio.”

39Ang usa sa mga kriminal nga gilansang sa krus nagpasipala usab kang Jesus. Miingon siya, “Dili ba ikaw ang Cristo? Luwasa ang imong kaugalingon ug kami usab!” 40Apan gibadlong siya sa usa ka kriminal. Miingon siya, “Wala ka ba mahadlok sa Dios? Managsama lang kita nga gisilotan. 41Kitang duha angay gayod nga silotan tungod sa atong mga sala. Apan kining tawhana walay sala.” 42Unya miingon siya kang Jesus, “Jesus, hinumdomi intawon ako kon maghari ka na!” 43Miingon si Jesus kaniya, “Tinuod kining isulti ko kanimo nga karong adlawa ikauban ko ikaw sa Paraiso.”

Ang Pagkamatay ni Jesus

(Mat. 27:45-56; Mar. 15:33-41; Juan 19:28-30)

44-45Sa mga alas 12 na sa udto, wala na mosidlak ang adlaw. Mingitngit ang tibuok kalibotan sulod sa tulo ka oras. Ang tabil sa templo napikas gikan sa ibabaw paubos. 46Unya misinggit si Jesus, “Amahan, itugyan ko kanimo ang akong espiritu!”23:46 Tan-awa usab ang Salmo 31:5. Human niadto nabugto ang iyang gininhawa. 47Pagkakita sa kapitan sa nahitabo, midayeg siya sa Dios nga nagaingon, “Tinuod gayod nga walay sala kining tawhana!” 48Ang tanan nga nakasaksi sa nahitabo, mipauli nga nagpamukpok sa ilang dughan tungod sa tumang kasubo. 49Ang mga nakaila kang Jesus lakip ang mga babaye nga miuban kaniya gikan pa sa Galilea nanindog didto sa layo ug nakita usab nila ang nahitabo.

Ang Paglubong kang Jesus

(Mat. 27:57-61; Mar. 15:42-47; Juan 19:38-42)

50-51May usa ka tawo nga ang iyang ngalan mao si Jose nga taga-Arimatea nga sakop sa Judea. Miyembro siya sa korte sa mga Judio, apan wala siya mosugot sa ilang plano sa pagpatay kang Jesus. Maayo ug matarong siya nga tawo, ug naghulat siya sa paghari sa Dios. 52Miadto siya kang Pilato ug gipangayo niya ang patayng lawas ni Jesus. 53Unya gikuha niya ang patayng lawas ni Jesus didto sa krus ug gibuliboran sa panapton nga puti. Gipahimutang niya kini sa lubnganan nga gikabhang sa bakilid nga wala pa sukad malubngi. 54Adlaw kadto sa pagpangandam alang sa Adlaw nga Igpapahulay.

55Ang mga babaye nga miuban kang Jesus gikan sa Galilea misunod usab kang Jose ug nakita nila ang lubnganan ug ang pagkahiluna sa patayng lawas ni Jesus. 56Unya mipauli sila ug nangandam ug mga pahumot nga idihog sa patayng lawas ni Jesus.

Apan sa Adlaw nga Igpapahulay, namahulay sila sumala sa Kasugoan.