De reactie van Zofar
1Daarop zei Zofar uit Naäma tegen Job:
2‘Deze woordenvloed vraagt gewoon om een antwoord! Iemand heeft toch geen gelijk alleen maar omdat hij zoveel praat?
3Moet ik mij stilhouden, terwijl ik je hoor zwetsen? Als jij met God spot, moet iemand er dan niet voor zorgen dat je je schaamt?
4Jij beweert dat je het ware geloof hebt en onschuldig bent in de ogen van God.
5Zei God maar eens wat Hij van jou denkt!
6Zorgde Hij er maar voor dat je zelf eens het geheim van de wijsheid zou begrijpen, want er zijn twee kanten aan de wijsheid. Luister! God straft jou ongetwijfeld veel lichter dan je werkelijk verdient!
7Ken je de gedachten en plannen van God? Kun je er door lang zoeken achter komen wat de grenzen van de Almachtige zijn?
8Die grenzen zijn hoger dan de hemel en dieper dan de hel. Maar wie ben jij dan dat je denkt die te kunnen zien?
9Zijn grootheid is uitgestrekter dan de aarde en breder dan de zee.
10Als Hij iemand achtervolgt, gevangen neemt en het gerechtshof bijeenroept, wie zou Hem dan een halt kunnen toeroepen?
11Want Hij kent alle zonden van de kwaadaardige mens, Hij ziet de zonde zonder er naar te zoeken.
12Dat een gewone sterveling wijs kan worden, is net zo onmogelijk als dat een ezelsveulen als mens ter wereld komt.
13-14 Maar als jij je aan God overgeeft, je handen naar Hem uitstrekt, de zonde wegdoet uit je hart en geen kwade praktijken meer toelaat bij jou thuis,
15alleen dan kun je je hoofd opheffen, zonder dat je bent verontreinigd door de smetten van de zonde.
16Alleen dan zul je de ellende kunnen vergeten. Dat alles zal dan tot het verleden behoren.
17Jouw bestaan zal wolkenloos worden, elke schaduwzijde zal zo helder worden als het morgenlicht.
18Jij zult moed putten uit je hoop. Je zult je rondom veilig weten en rustig kunnen gaan slapen.
19Zonder angst kun je gaan liggen en velen zullen van jouw kant hulp verwachten.
20Maar de goddelozen zullen niet kunnen ontsnappen, hun enige vooruitzicht is de dood.’
Sofar anser att Job hädar
1Då svarade Sofar från Naama:
2Kan man lämna detta ordflöde oemotsagt?
Kan en människa rättfärdiga sig genom allt sitt prat?
3Ska ditt tomma prat förstumma andra?
Någon borde tillrättavisa dig.
4Du påstår dig vara ren i din undervisning
och fläckfri i Guds ögon!
5Om ändå Gud ville tala
och säga dig vad han tänker,
6uppenbara för dig vishetens hemligheter,
för där finns förnuft i dubbelt mått.11:6 Eller: för det finns två sidor av förnuftet.
Detta ska du veta: Gud har till och med glömt en del av din synd.
7Kan du utforska Guds hemligheter?
Kan du finna gränser för den Väldiges fullkomlighet?
8Den är högre än himlen,
men vad kan du göra?
Den är djupare än dödsriket,
men vad vet du?
9Den sträcker sig längre än jorden
och vidare än havet.
10Om han kommer och tar någon till fånga och drar inför rätta,
vem ska då hindra honom?
11Han känner igen lögnaktiga människor
och orätt när han ser den.
12Om en dåraktig människa kan få förstånd,
då kan en vildåsna födas som människa.11:12 Grundtextens innebörd är osäker.
13Om du uppriktigt vänder dig till Gud
och sträcker ut dina händer mot honom,
14om du lägger bort dina händers orätt
och inte tillåter några överträdelser i dina boningar,
15då kan du lyfta ditt huvud utan skam,
stå stadigt och utan fruktan.
16Då kan du glömma ditt elände,
minnas det som bortrunnet vatten.
17Ditt liv blir ljusare än dagen,
och mörkret som morgonen.
18Du får känna dig trygg,
för där finns ett hopp.
Du kan se dig omkring
och vila tryggt.
19Du kommer att kunna vila
utan att någon skrämmer dig,
och många kommer att vädja till din välvilja.
20Men de ogudaktigas ögon ska tyna bort,
de ska inte finna någon möjlighet att fly undan.
Deras enda hopp är att få ge upp andan.
