Het lot van het volk
1De Here zei tegen mij: ‘Koop een linnen riem en doe die om, maar zorg dat hij niet nat wordt.’ 2Ik kocht een riem en deed hem om mijn middel. 3Toen sprak de Here opnieuw tegen mij en zei: 4‘Neem de riem mee naar de Eufraat en verberg hem daar in een grot tussen de rotsen.’ 5Dat deed ik, ik verborg de riem, zoals de Here mij had opgedragen. 6Een hele tijd later zei de Here tegen mij: ‘Ga weer naar de rivier en haal de riem op.’ 7Ik deed dat en groef de riem op uit de grot waarin ik hem had verborgen. Maar hij was helemaal verrot en viel uit elkaar. Hij was onbruikbaar geworden! 8-9 Toen zei de Here: ‘Dit laat zien hoe Ik de trots van Juda en Jeruzalem zal breken. 10Dit slechte volk weigert naar Mij te luisteren, volgt zijn eigen zondige verlangens en vereert afgoden. Daarom zal het net als deze riem totaal onbruikbaar worden. 11Zoals een riem rond de heupen van een man vastzit, zo zaten Juda en Israël aan Mij vast,’ zegt de Here. ‘Zij waren mijn volk en deden mijn naam eer aan. Maar toen keerden zij Mij de rug toe.
12Zeg hun dit: de Here, de God van Israël zegt: al uw kruiken moeten vol zitten met wijn. En zij zullen antwoorden: natuurlijk, we weten zelf ook wel dat kruiken gevuld moeten zijn. 13Zeg dan tegen hen: dit is wat de Here u te zeggen heeft: Ik zal ieder die in dit land woont dronken maken, de koning die op de troon van David zit, de priesters, de profeten en heel Jeruzalem. 14Ik zal vaders en zonen tegen elkaar aan stukken slaan,’ zegt de Here. ‘Ik zal niet toelaten dat medelijden of genade hen van de totale verwoesting redden.
15Och, was u maar niet zo trots en koppig! Dan zou u wel luisteren naar de woorden van de Here. 16Geef alle eer aan de Here, uw God, voordat het te laat is. Voordat Hij een diepe, ondoordringbare duisternis op u laat neerdalen, zodat u struikelt op de donkere bergen. Als u dan zoekt naar licht, zult u alleen een vreselijke duisternis vinden. 17Weigert u nog steeds te luisteren? Dan zal Ik in eenzaamheid huilen om uw trots. Mijn ogen zullen zich met tranen vullen, omdat het volk van de Here in slavernij zal worden weggevoerd. 18Zeg tegen de koning en de koningin-moeder: kom van uw tronen af, want uw prachtige kronen worden u afgenomen. Zij zijn niet langer van u. 19De steden van de Negev tot aan de zuidkant van Jeruzalem hebben hun poorten voor de vijand gesloten. Zij moeten zichzelf verdedigen, want Jeruzalem kan niet helpen. Er woont helemaal niemand meer in Juda. 20Kijk eens hoe de legers uit het noorden oprukken! Waar is uw kudde, Jeruzalem, de prachtige kudde waarover Ik u de verantwoordelijkheid heb gegeven en waarop u zo trots was? 21Hoe zult u zich voelen als Ik uw bondgenoten als heersers over u aanstel? U zult kronkelen van pijn als een vrouw die een kind baart. 22Als u zich afvraagt: “Waarom overkomt mij dit?” dan is dat om uw vele zonden, daarom zijn uw kleren afgerukt en wordt uw eer geschonden. 23Kan de Ethiopiër zijn huidskleur veranderen? Kan een luipaard zijn vlekken laten verdwijnen? Net zo min kunt u, die zo gewend bent kwaad te doen, beginnen goed te doen. 24-25 Omdat u Mij uit uw gedachten hebt verbannen en hebt vertrouwd op valse goden, zal Ik u verspreiden als kaf, dat wordt weggeblazen door de woestijnwind. Dit is het lot dat u zichzelf op de hals hebt gehaald en dat Ik u heb toegewezen. 26Ik zal zorgen dat uw naaktheid en schande door iedereen gezien worden. 27Ik heb het allemaal gezien: uw overspel en uw begeren, uw ontrouw tegenover Mij en uw afschuwelijke afgoderij in de velden en op de heuvels. Pas op Jeruzalem! Hoelang duurt het nog voordat u weer rein wordt?’
Jeremias höftskynke
1Herren sa till mig: ”Gå och köp dig ett höftskynke av linne och ta på dig det, men låt det inte komma i vatten.” 2Jag köpte alltså ett höftskynke, så som Herren hade sagt, och tog på mig det. 3Då kom Herrens ord till mig på nytt: 4”Ta med dig höftskynket som du köpte och som du bär om dig, gå ut till Perat13:4 Floden Perat låg i trakten där Jeremia bodde och på hebreiska både skrevs och uttalades det mycket likt floden Eufrat. och göm det i en bergskreva.” 5Jag gick då och gömde det vid Eufrat, som Herren hade sagt till mig.
6En lång tid senare sa Herren till mig: ”Gå bort till Perat och hämta höftskynket som jag befallde dig att gömma där.” 7Jag återvände till Perat och grävde upp höftskynket där jag hade gömt det. Men nu var det förstört och helt oanvändbart.
8Då kom Herrens ord till mig: 9”Så säger Herren: ’På samma sätt ska jag bryta ner den stora högfärden i Juda och Jerusalem. 10Detta onda folk vägrar att lyssna till mig, följer sina egna hårda hjärtan och andra gudar, som de tjänar och tillber. Därför ska det bli som detta höftskynke, helt oanvändbart. 11Precis som ett höftskynke sluter tätt intill en mans höfter, så lät jag hela Israels och Judas folk sluta sig till mig, säger Herren, för att de skulle vara mitt folk, till heder, pris och ära för mig. Men de ville inte lyssna.’
Juda som vinkärl
12Säg till dem: ’Så säger Herren, Israels Gud: ”Alla vinkärl ska fyllas med vin. Och när de svarar: Skulle vi inte veta att alla vinkärl brukar fyllas med vin?” 13säg då till dem: ”Så säger Herren: Se, jag ska fylla varenda en som bor i det här landet så att de blir redlösa allesammans, från kungarna som sitter på Davids tron, prästerna och profeterna ända ner till alla Jerusalems invånare. 14Jag ska krossa dem mot varandra, fäder såväl som söner, säger Herren. Jag ska inte låta någon förskoning, något medlidande eller förbarmande hindra mig från att förgöra dem.” ’ ”
Varningar
15Lyssna, hör på!
Var inte så arroganta,
för Herren har talat.
16Ge Herren, er Gud, äran,
innan han låter ett mörker komma,
innan ni snubblar i skymningen bland bergen.
Ni väntar på ljus,
men han ska göra det till ett djupt mörker,
förvandla det till ett töcken.
17Om ni inte lyssnar till detta
ska jag i det fördolda gråta över ert högmod.
Mina ögon fylls av tårar
när Herrens hjord förs bort i fångenskap.
18Säg till kungen och kungamodern:
”Stig ner från era troner,
för den strålande kronan
har fallit från era huvuden.”
19Städerna i Negev har stängts,
och ingen kan öppna dem.
Hela Juda är bortfört i fångenskap,
i sin helhet är det bortfört.
20Lyft blicken, se på dem
som kommer norrifrån!
Var finns din hjord som anförtroddes åt dig,
fåren som var din stolthet?
21Vad kommer du att säga,
när han sätter dina bundsförvanter
att regera över dig?
Kommer du då inte att vrida dig i smärta,
som en kvinna som ska föda?13:21 Grundtextens innebörd är oviss.
22Och om du frågar dig
varför allt detta har drabbat dig,
så var det på grund av dina många synder
som dina kläder slets av
och din kropp utsattes för våld.
23Inte kan väl nubiern ändra på sin hudfärg
eller leoparden sina fläckar?
Inte heller kan ni göra det goda,
ni som är vana vid att göra det onda.
24”Därför ska jag skingra er
som torrt gräs som förs bort av ökenvinden.
25Detta ska vara din lott,
den del jag bestämmer åt dig, säger Herren,
eftersom du har glömt mig
och satt din tilltro till det som är falskt.
26Jag ska själv dra upp dina kläder
över ansiktet på dig
och låta din skam synas,
27liksom din otukt,
ditt liderliga frustande
och din skamlösa prostitution.
På höjder och fält
har jag sett dina vidrigheter.
Ve dig, Jerusalem!
Hur länge ska det dröja innan du blir ren?”
