Hebreeën 7 – HTB & MTDS

Het Boek

Hebreeën 7:1-28

Twee hogepriesters

1Deze Melchisedek was koning van Salem en priester van de Allerhoogste God. Toen Abraham, na de overwinning op vele koningen, naar huis terugkeerde, ontmoette hij Melchisedek en werd door hem gezegend. 2Daarop gaf Abraham een tiende deel van alles wat hij in de strijd had buitgemaakt aan Melchisedek. De naam Melchisedek betekent ‘Koning van de gerechtigheid.’ Hij is ook koning van de vrede, want Salem betekent vrede. 3Zijn vader, zijn moeder en zijn gehele afstamming zijn onbekend. We weten niets van het begin of het einde van zijn leven. Hij lijkt op de Zoon van God, hij is en blijft priester voor altijd.

4Uit het volgende blijkt wel hoe groot deze Melchisedek is. Zelfs Abraham, de eerste voorvader van Gods volk, gaf hem een tiende deel van alles wat hij in de strijd tegen de koningen had buitgemaakt. 5Als Melchisedek een priester van Israël was geweest, zou dit niet zo vreemd zijn, want later moest Gods volk een tiende van zijn inkomsten geven aan de priesters die tot hun eigen volk behoorden. 6Maar hoewel Melchisedek niet tot hen behoorde, gaf Abraham hem toch een tiende van de buit. Melchisedek zegende de machtige Abraham, 7het is duidelijk dat een zegen alleen gegeven wordt door iemand die groter is dan degene die gezegend wordt. 8Verder is het zo dat in het ene geval de priesters, sterfelijke mensen, een tiende kregen van wat de mensen oogstten of verdienden, terwijl in het andere geval Melchisedek ze kreeg, van wie vermeld staat dat hij altijd blijft leven. 9Wij zouden zelfs kunnen zeggen dat Levi, de stamvader van alle priesters, in de persoon van Abraham een tiende deel van de buit aan Melchisedek gaf. 10Levi was toen nog niet geboren, maar het zaad waaruit hij is voortgekomen, was al in Abraham aanwezig toen Melchisedek hem ontmoette.

11Als wij door de Levitische priesters en hun wetten gered hadden kunnen worden, waarom moest God dan Christus sturen? Een priester als Melchisedek en niet als Levi, Aäron en de andere priesters? 12Immers als God een nieuw soort priester stuurt, moet zijn wet daarvoor veranderd worden. 13Wij weten allemaal dat Christus niet bij de priesterstam van Levi hoort, 14maar bij de stam van Juda, en Mozes heeft niet gezegd dat de mannen van díe stam priester moesten zijn. 15Het is dus duidelijk dat God een andere weg is ingeslagen.

16Christus, de nieuwe hogepriester van dezelfde rang als Melchisedek, is geen priester geworden op grond van afstamming, zoals de wet eist, maar op grond van zijn onvergankelijke leven. 17Van hem staat er geschreven: ‘U bent de eeuwige priester, zoals ook Melchisedek mijn priester was.’ 18Het oude systeem, waarin men priester werd omdat men tot een bepaalde stam behoorde, is opgeheven omdat het niet werkte. 19De mensen konden daardoor niet gered worden. Daardoor lukte het niemand om met God in het reine te komen. Maar nu hebben wij een veel betere hoop, want Christus maakt het voor ons met God in orde, zodat wij bij Hem mogen komen. 20God zwoer dat Christus altijd priester zou zijn, wat Hij nooit van andere priesters heeft gezegd. 21Alleen tegen Christus zei Hij: ‘De Here heeft een eed afgelegd en zal er nooit van terugkomen: U bent de eeuwige priester.’ 22Daarom werd Jezus Christus het onderpand van dit nieuwe, betere verbond.

23Onder het oude verbond moesten er heel veel priesters zijn. Als een oude priester stierf, nam een jongere zijn taak over. 24Maar Jezus leeft voor altijd en blijft voorgoed priester, zodat er niemand anders nodig is. 25Hij kan iedereen die door Hem naar God gaat, van de ondergang redden. Omdat Hij altijd zal blijven leven, zal Hij er altijd zijn om onze belangen bij God te behartigen. 26Daarom is Hij precies de hogepriester die wij nodig hebben: Hij is heilig, onberispelijk en onbesmet, Hij is van de zondaars afgezonderd en heeft de hoogste plaats in de hemelen gekregen. 27Gewone hogepriesters hebben elke dag het bloed van offerdieren nodig om hun eigen zonden en die van het volk te bedekken. Maar Jezus Christus heeft eens en voorgoed alle zonden uitgewist toen Hij Zichzelf offerde aan het kruis. 28Onder het oude verbond zondigden zelfs de hogepriesters, die ook maar zwakke en zondige mensen waren. Maar later legde God de eed af dat zijn Zoon, die voor altijd volmaakt is, voortaan hogepriester zou zijn.

Mushuj Testamento Diospaj Shimi

Hebreos 7:1-28

Melquisedec curaca levita curacunata yallimi

1Chai Melquisedecca, Salem llajtata jatun mandajpish, jahua pacha Diospaj curapishmi carca. Paica jatun mandajcunata macanacuipi mishashpa Abraham tigracujpi, tupanaman llujshishpami Abrahamta bendiciarca. 2Abrahampish macanacuipi imallata quichumushcacunamantaca, chungamanta shujtami Melquisedecman curca. Melquisedec shutica puntaca: «Cashcata ruraj Jatun Mandaj» nisha ninmi. Shinallataj: «Jatun Mandaj Salem» nishcapish: «Sumaj causaita cuj Jatun Mandaj» nisha ninmi. 3Melquisedecpaj yaya mamapish, paipaj ñaupa yayacunapish pi cashca mana yacharinchu. Pai huacharishcamantapish, pai huañushcamantapish pi mana huillanchu. Chashna cashcamantaca, paica Diospaj Churiman rijchaj, huiñaipaj curamari.

4Shina cajpica, Melquisedec ima shina jatun cashcata ricuichigari. Abrahamca, ñucanchij ñaupa yaya cashpapish, macanacuipi imalla japishcacunamantaca, chungamanta shujtamari Melquisedecmanca curca. 5Levimanta miraicuna cura canata chasquishpaca, Mandashca shinallatajmi chungamanta shujtaca israelcunapaj maquimanta chasquinata charincuna. Abrahampaj huahuacunallataj cashcamanta huauquindijcuna cashpapish, chaitaca tucuicuna cunatajmi can. 6Melquisedecca, mana Levimanta mirai cashpapish, Dios cusha nishcata japij Abrahampaj maquimantaca, chungamanta shujta cushcata japircami. Chaimantaca paita bendiciarcami. 7Ashtahuan jatunmari uchillata bendiciashcata ricunchij. Chaitaca, ¿pitaj ‘Mana chashnachu’ ni tucungari? 8Cunanca, huañujlla runacunallami chungamanta shujta cushcataca japincuna. Ashtahuanpish chai Melquisedectaca, Dios Quillcachishcapica: “Paica causacunllami” nishpami huillacun. 9Abraham chungamanta shujta Melquisedecman cushcapimi, Levipish pai japishca chungamanta shujta Melquisedecman cushca ni tucunchij. 10Abrahamta Melquisedec tupanaman rinapajpish, Levica yaya Abrahampaj aichapirajmi carca.

Jesusca Melquisedec cura shinami

11Israelcunamanca, Aaronpaj churi (Levipaj huahua huahuacunami Mandashcataca curca). Chai curacunallataj, cashcata ruraj canaman chayachi tucushca cajpica, manamari Melquisedecta shinallataj churashca, shujtaj cura shamuna tucunmanchu carca. Chai shamuj curataca, mana Aarón curata churashca shinalla cachun churarcachu. 12Shujtaj laya cura cashpami, Pai shamushpaca, Mandashcatapish shujtajta apamurca. 13Jesusmanta yuyachishpami, Dios Quillcachishcapica caicunataca nirca. Jesusca, mana Levipaj aillumantachu carca. Paipaj aillu runacunaca, shuj cutillapish pi mana altarpi servijcuna carcachu. 14Apunchij Jesusca, Judá aillumanta cashcataca tucuicunami yachanchij. Cura tucunamanta Moisés huillashpapish, Judá aillumantaca mana imata nishcachu. 15Caimantamari Melquisedec shinallataj shujtaj cura tiyarishcataca ashtahuan alli yachanchij. 16Paica, Mandashcacunapi ‘Cai aillumantami, chai aillumantami cura tucunga’ nishca shinaca mana cura tucurcachu. Ashtahuanpish huiñaita causaj, tucuita rurai tucuj cashcamantami cura tucurca. 17Paimanta Quillcachishcapica:

«Canca Melquisedec cura shinallataj, huiñaipaj Curami cangui» nishcami.

18Chaimantami ñaupa Mandashcataca, imata mana rurai tucuj cajpi, ima allita mana cui tucuj cajpi, anchuchishca. 19(Mandashcaca, imatapish mana allichi tucushcachu). Chaimantami ashtahuan alli shuyanata ricuchijpi, cunanca Taita Diospajmanca cʼuchuyanchij.

20¡Paitaca Diosca, ‘Ñuca shutipimi churani’ nishpami churarca! 21Caishujcunata curacuna cachun churacushpaca, mana ‘Ñuca shutipimi churani’ nishpa churarcachu. Ashtahuanpish Jesusta cura cachun churashpaca, Diosca Paipaj quiquin shutipimari, quiquin shimihuantaj cashna nishca:

«Mandaj Diosca, quiquin shimihuan nishcataca,

mana huashaman tigrangachu.

Canca, Melquisedecta churashca shinallataj huiñaipajmi cura cangui» nishcami tiyacun.

22Chai tucuita ricujpica Jesustaca, ñaupata yalli allita Dios ari nishcata mañashpa cuj cachunmari churashca.

23Caishuj curacunaca, huañujlla runacunallami carca. Chaimantami mana shuj curalla cai tucujpi, achca curacuna tiyarca. 24Ashtahuanpish Jesusca, huiñaita causaj cashpamari, huiñaita Pailla cura canata chasquishca. 25Chashna cashpami, Paillamanta Diospajman cʼuchuyajcunataca, Paica huiñaipaj quishpichi tucun. Paicunamanta Taita Dios-huan rimangapajpish, huiñaitami causacun.

26Curacunata Mandaj, chai shina Curata charinamari ñucanchijpajca alli carca. Ima jucha illaj, ima millaita ruranata mana yachaj, ima mapa illaj, juchayujcunamanta chʼicanyarishca Curatami nircanchij. Chashnataj cajpimi, Paitaca jatunta rurashpa, jahua pachacunatapish yalli jahuaman churashca. 27Chai Curaca, mana curacunata mandaj caishuj curacuna shina punllanta quiquin juchacunamantaraj animalcunata Diosman cushpa huañuchina canchu. Cutin chai qʼuipaca, shujtajcunapaj juchacunamantapish mana animalcunata Diosman cushpa huañuchina tucunchu. Ashtahuanpish Jesusca, Paillatajmari shuj cutilla tucuicunapaj juchacunamanta Diosman curishpa huañurca. 28Mandashcapica, huañujlla runacunallatami curacunata mandaj cachunca churashca. Ashtahuanpish, Mandashcata cushca, cati ari ninacuipica, huiñaipaj imapi mana pandarijta rurashca Paipaj Churitamari, curacunata Mandaj cachun churashca.