Israël zal weer worden verzameld uit de landen
1Toen tilde de Geest mij op en bracht mij naar de oostelijke tempelpoort. Daar zag ik vijfentwintig van de meest vooraanstaande mannen uit de stad. Onder hen waren ook de volksleiders Jaäzanja, de zoon van Azzur, en Pelatja, de zoon van Benaja. 2De Geest zei tegen mij: ‘Mensenzoon, dit zijn de mannen die voortdurend onheil stichten en de stad vergiftigen met hun goddeloze adviezen. 3Want zij zeggen tegen de mensen: “Dit is het moment om Jeruzalem weer op te bouwen, want onze stad is als een ijzeren schild dat ons tegen alle gevaar zal beschermen.” 4Profeteer daarom luid en duidelijk tegen hen, mensenzoon.’
5Toen kwam de Geest van de Here over mij en droeg mij op te zeggen: ‘De Here zegt tegen alle inwoners van Israël: “Ik weet wat u zegt. Ik ken immers al uw gedachten, elk denkbeeld dat in u leeft. 6U hebt eindeloos gemoord en uw straten met lijken gevuld.” 7Daarom zegt de Oppermachtige Here: “Denkt u dat deze stad een ijzeren schild is? Nou, dat is zij niet! Zij zal u niet kunnen beschermen. Uw slachtoffers zullen overal in de stad liggen, maar u zult naar buiten worden gesleept en worden terechtgesteld. 8Ik zal u blootstellen aan de oorlog die u zo lang hebt gevreesd,” zegt de Oppermachtige Here. 9“Ik zal u uit Jeruzalem weghalen en overleveren aan buitenlanders, die mijn vonnis over u zullen voltrekken. 10Overal in het land Israël zult u door het zwaard worden gedood. 11Nee, deze stad zal geen ijzeren schild voor u zijn waarachter u veilig bent. Ik zal u tot aan de grenzen van Israël achtervolgen en u zult weten dat Ik de Here ben, 12u die Mij niet hebt gehoorzaamd, maar liever het voorbeeld van de volken rondom u volgde.” ’
13Terwijl ik nog bezig was hun dit alles te vertellen, stierf Pelatja, de zoon van Benaja, plotseling. Ik liet mij met mijn gezicht naar beneden op de grond vallen en riep: ‘Och Here God, wilt U ieder die nog over is in Israël, gaan doden?’
14Opnieuw kwam er een boodschap van de Here: 15‘Mensenzoon, het restant van het volk dat in Jeruzalem is achtergebleven, zegt over uw medeballingen: “De Here heeft hen vanwege hun goddeloosheid gestraft en verbannen. En nu heeft Hij ons hun land gegeven!” 16Maar vertel de ballingen dat de Oppermachtige Here zegt: “Ook al heb Ik u verspreid over alle landen van de wereld, toch zal Ik een heiligdom voor u zijn gedurende uw verblijf in die landen. 17Ik zal u weer verzamelen uit de landen waarover u bent verspreid en u het land Israël teruggeven. 18En als u vandaar bent teruggekeerd, zult u elk spoor van de afgodenverering verwijderen.
19Ik zal u een ander hart geven en een nieuwe geest, uw harten van steen zal Ik vervangen door tedere harten van liefde, 20zodat u mijn wetten zult gehoorzamen en mijn volk zult zijn en dan zal Ik ook uw God zijn. 21Maar wat betreft degenen die in Jeruzalem zijn achtergebleven en met hart en ziel hun afgoden dienen, hun zal Ik al hun zonden betaald zetten,” zegt de Oppermachtige Here.’
22Toen sloegen de cherubs hun vleugels uit en stegen op in de lucht met hun wielen naast zich. De heerlijkheid van de God van Israël bevond zich boven hen. 23En de heerlijkheid van de Here steeg op uit de stad en begaf zich boven de berg aan de oostkant. 24Daarna bracht de Geest van God mij terug naar Babel, naar de Joden die daar in ballingschap waren. En zo eindigde mijn visioen waarin ik Jeruzalem bezocht. 25Ik vertelde de ballingen alles wat de Here mij in dit visioen had laten zien.
Domsord och löften
1Sedan lyfte Anden upp mig och förde mig till östra porten till Herrens hus, den som vetter mot öst. Vid ingången till porten stod tjugofem män, och bland dem såg jag Jaasanja, Assurs son, och Pelatja, Benajas son, folkets ledare. 2Då sa han till mig: ”Du människa, detta är de män som tänker ut orätt och ger dåliga råd i den här staden. 3Det är de som säger: ’Det är inte tid att bygga hus.11:3 Grundtextens innebörd är osäker, framför allt vad gäller: Det är väl ingen tid att bygga hus?; det är även osäkert om satsen ska uppfattas som en fråga eller ej. Staden är grytan och vi är köttet.’ 4Profetera därför mot dem, människa, profetera!”
5Sedan kom Herrens Ande över mig och sa till mig: ”Säg: Så säger Herren: Så här tänker ni, israeliter, jag vet vad som försiggår inom er. 6Ni har dödat många i denna stad och fyllt dess gator med lik.
7Därför säger Herren, Herren: De dödade som ni har kastat här är köttet och staden är grytan. Men er ska jag föra bort härifrån. 8Ni fruktar för svärd, och svärdet ska jag låta drabba er, säger Herren, Herren. 9Jag ska föra bort er härifrån och överlämna er åt främlingar att verkställa min dom över er. 10Ni ska falla för svärdet. Vid Israels gräns ska jag verkställa domen över er, och ni ska inse att jag är Herren. 11Staden ska inte vara någon gryta för er, och ni ska inte vara köttet i den. Vid Israels gräns ska jag verkställa domen över er. 12Då ska ni inse att jag är Herren. Ni har inte följt mina bud eller lytt mina lagar utan hållit er till lagarna hos folken runt omkring er.”
13Medan jag profeterade dog Pelatja, Benajas son. Då föll jag ner med ansiktet mot marken och ropade med hög röst: ”Herre, Herre, tänker du utplåna det som finns kvar av Israel?”
14Herrens ord kom till mig: 15”Människa, det är om dina bröder, ja, om dina bröder och släktingar och om hela Israels folk som Jerusalems invånare säger: ’De är långt borta från Herren. Detta land har getts åt oss som arv och egendom.’
16Säg därför: ’Så säger Herren, Herren: Även om jag har fört dem långt bort bland folken och skingrat dem i främmande länder, har jag ändå varit en liten helgedom för dem i länderna de kommit till.’11:16 Eller: har jag ändå under en tid varit en helgedom för dem
17Säg därför: ’Så säger Herren, Herren: Jag ska samla er bland folken och föra er tillbaka från de länder dit ni skingrats och ge er Israels land.’
18När de har kommit dit, ska de avlägsna alla dess vidriga avgudar och avskyvärdheter. 19Jag ska ge dem ett nytt hjärta11:19 Egentligen ett (enda) hjärta, i så fall kanske tänkt som kontrast till ett delat hjärta. Här följer översättningen dock några andra hebreiska handskrifter, som har ett nytt hjärta, och Septuaginta som har ett annat hjärta. Jfr också 18:31., och jag ska ge dem en ny ande. Jag ska ta bort deras stenhjärtan och ge dem ett hjärta av kött, 20så att de håller mina bud och följer mina lagar. De ska vara mitt folk, och jag ska vara deras Gud. 21Men de som håller sig till sina vidriga avgudar och sina avskyvärdheter, dem ska jag vedergälla för det som de har gjort, säger Herren, Herren.”
Herrens härlighet lämnar Jerusalem
22Sedan bredde keruberna ut sina vingar, och hjulen följde dem, och över dem vilade Israels Guds härlighet. 23Herrens härlighet höjde sig och lämnade staden och stannade över berget öster om den. 24Anden lyfte mig, och i en syn från Guds Ande förde han mig till Kaldéen, till dem som levde i fångenskap där. Så försvann den syn jag fått se. 25Jag berättade för de landsförvisade allt som Herren hade visat mig.
