Het visioen van de mand met fruit
1Toen liet de Oppermachtige Here mij in een visioen een mand met rijp fruit zien. 2‘Wat ziet u, Amos?’ vroeg Hij. Ik antwoordde: ‘Een mand met rijp fruit.’ De Here zei: ‘Dit fruit stelt mijn volk Israël voor, rijp voor de straf. Ik zal de bestraffing van mijn volk niet langer uitstellen. 3Dan zal het zingen in de tempel veranderen in geklaag. Overal zullen lijken liggen. In alle stilte zullen zij uit de stad worden gedragen.’
4Luister, kooplieden, die de armen beroven en de hulpbehoevenden vertrappen, 5u die verlangt naar het einde van de sabbat en de godsdienstige feesten, zodat u weer verder kunt gaan met uw bedriegerijen met onzuivere weegschalen en te lichte gewichten, 6u die de armen tot slaven maakt door hen te kopen voor slechts een zilverstuk of een paar sandalen en hun kaf voor graan verkoopt!
7De Here, de trots van Israël, heeft gezworen: ‘Ik zal hun wandaden niet vergeten! 8Het land zal in afwachting van deze vervloeking beven en ieder die er woont, zal rouwen. Ik zal oprijzen als de rivier de Nijl op het moment van de vloed, verwoesting zaaien en weer terugzakken. 9Op dat moment zal Ik de zon ʼs middags al laten ondergaan en zal Ik de aarde op klaarlichte dag verduisteren. 10Ik zal uw feesten veranderen in rouwbijeenkomsten en uw liederen zullen omslaan in vertwijfelde kreten. U zult rouwkleding dragen en uw hoofd kaalscheren als teken van uw verdriet, alsof uw enige zoon was gestorven. Die dag zal ten slotte een bittere dag zijn.’
11‘Let op, want er komt een tijd,’ zegt de Oppermachtige Here, ‘dat Ik een hongersnood naar dit land zal sturen. Geen hongersnood van brood en water, maar door afwezigheid van de woorden van de Here. 12Mensen zullen overal, van kust tot kust, ronddwalen op zoek naar het woord van de Here. Zij zullen op en neer rennen, maar het niet vinden. 13In die tijd zullen zowel mooie meisjes als flinke jongemannen vermoeid neerzitten. 14En zij die de afgoden in Samaria, Dan en Berseba vereren en bij hun namen zweren, zullen neervallen en nooit meer opstaan.’
Ytterligare syner och domsutsagor
1Detta är vad Herren, Herren, visade mig: en korg med mogen frukt. 2Han frågade: ”Vad ser du, Amos?” Jag svarade: ”En korg med mogen frukt.” Då sa Herren: Tiden är nu mogen för mitt folk Israel. Jag vill inte skona dem längre.
3Den dagen, säger Herren, Herren, ska sångerna i palatset förvandlas till klagan. Döda kroppar ska ligga utslängda överallt. – Tystnad!8:3 I versens senare del är grundtextens innebörd osäker.
4Lyssna, ni som trampar på de fattiga
och vill utplåna de förtryckta i landet!
5Ni säger:
”När är nymånadsfesten över,
så att vi kan sälja säd,
och sabbaten,
så att vi kan öppna vetesmagasinet?”
Då ska vi minska måtten,
höja priserna
och fuska med vikterna,
6köpa de fattiga för silver
och de hjälpbehövande för ett par skor
och sälja spillsäden som vete.
7Herren har svurit vid Jakobs stolthet: ”Aldrig ska jag glömma något av vad de gjort!
8Skulle inte jorden skälva för det här
och alla som bor där sörja?
Skulle inte hela jorden höja sig som Nilen8:8 Egentligen ljuset; översättningen här följer bl.a. Septuaginta.,
röras upp och sjunka igen, som Egyptens flod?
9Den dagen, säger Herren, Herren,
ska jag låta solen gå ner vid middagstid
och lägga jorden i mörker mitt på dagen.
10Jag ska förvandla era fester till sorg
och era sånger till klagan.
Jag ska klä allas höfter i säcktyg
och raka allas huvuden.
Jag ska låta det bli som sorgetiden efter den ende sonen
och låta det sluta som en bitter dag.
11Den tid kommer, säger Herren, Herren,
när jag sänder hungersnöd över landet,
inte en hunger efter bröd, inte en törst efter vatten,
utan efter att få höra Herrens ord.
12De ska irra från hav till hav,
driva omkring från norr till öster
och söka efter Herrens ord
utan att finna det.
13Den dagen ska vackra flickor och unga män
mattas av törst,
14de som svär vid Samariens skuld
och säger: ’Så sant din gud lever, Dan!’
och: ’Så sant Beer Shevas starkhet8:14 Det hebreiska ordets betydelse är osäker, men det syftar uppenbarligen på någon form av avgud. lever!’
De ska falla för att aldrig mer resa sig.”
