Hoffnung für Alle

Psalm 49

Das Leben ist nicht käuflich!

1Ein Lied der Nachkommen von Korach.

Hört zu, all ihr Völker!
    Horcht auf, ihr Bewohner der Erde!
Ob ihr einfache oder vornehme Leute seid,
    ob arm oder reich –
ich habe euch Wichtiges zu sagen!
Meine Worte sind die Worte eines Weisen,
    und tiefe Einsicht spricht aus ihnen.
Denn ich höre genau zu, wenn Gott mir Sprüche der Weisheit vermittelt,[a]
    beim Spiel auf der Laute will ich euch nun ihre Bedeutung erklären.

Warum sollte ich mich fürchten, wenn ein Unglück naht,
    wenn ich umgeben bin von boshaften und hinterhältigen Menschen?
Sie verlassen sich auf ihren Reichtum,
    mit Geld und Luxus protzen sie.
Doch niemand kann für das Leben seines Freundes bezahlen,
    niemand kann ihn bei Gott vom Tod freikaufen.
Denn ein Menschenleben kann man nicht mit Gold aufwiegen –
    aller Reichtum dieser Welt wäre noch zu wenig!
10 Keiner lebt hier ewig,
    niemand kann dem Grab entrinnen.
11 Jeder kann es sehen: Auch die klügsten Menschen werden vom Tod ereilt,
genauso wie Tagträumer und Dummköpfe.
    Ihren Besitz müssen sie zurücklassen – für andere!
12 Sie bilden sich ein, dass ihre Häuser für die Ewigkeit gebaut sind
und alle Generationen überdauern.
    Aber es hilft ihnen nichts,
    selbst wenn sie ganze Länder besessen haben.[b]

13 Reichtum und Ansehen erhalten keinen Menschen am Leben;
    er verendet wie das Vieh.

14 Dieses Schicksal trifft alle, die auf sich selbst vertrauen
    und sich in ihrem überheblichen Gerede gefallen:
15 Ahnungslos wie Schafe trotten sie in die Totenwelt;
ihr Hirte dort ist niemand anderes als der Tod.
Ihr Körper verwest im Grab, und ihre vornehmen Häuser zerfallen.
    Dann bricht ein neuer Morgen an –
    der Tag, an dem die aufrichtigen Menschen über sie triumphieren.[c]
16 Ich bin gewiss: Gott wird mich erlösen,
    er wird mich den Klauen des Todes entreißen.

17 Lass dich nicht einschüchtern, wenn einer steinreich wird
    und sein Haus immer prachtvoller ausstattet!
18 Nichts kann er davon mitnehmen, wenn er stirbt;
    was er angehäuft hat, folgt ihm nicht ins Grab.
19 Er preist sich selbst: »Ich bin meines Glückes Schmied!«,
    und man schmeichelt ihm, weil er so erfolgreich ist.
20 Und doch kommt auch er dorthin, wo seine Vorfahren sind,
    die nie mehr das Licht sehen.

21 Ein Mensch mag zu Reichtum und Ansehen kommen;
    aber wenn er keine Einsicht erlangt, verendet er wie das Vieh.

Notas al pie

  1. 49,5 Wörtlich: ich neige mein Ohr zu einem Spruch.
  2. 49,12 Oder nach der griechischen Übersetzung: (Vers 12) Gräber sind auf ewig ihre Behausung, ihre Wohnung für alle Generationen, auch wenn sie ganze Länder besessen haben.
  3. 49,15 Der hebräische Text ist nur schwer zu deuten.

Swedish Contemporary Bible

Psalms 49

Psalm 49

Det är fåfängt att lita på jordisk rikedom

1För körledaren. Av Korachs ättlingar. En psalm.

2Hör, alla folk!

Lyssna, alla världens invånare,

3hög och låg,

rik och fattig.

4Min mun talar visdomsord,

ur mitt innersta kommer förstånd.

5Jag böjer mitt öra till visdomsord,

jag förklarar min gåta till harpospel.

6Varför skulle jag vara rädd i olyckans tid,

när mina bedragares ondska omger mig?

7De litar på sin rikedom

och skryter med hur mycket de äger.

8Men ingen kan betala för någon annans liv,

och ingen kan ge Gud en lösesumma för någon.

9Priset för ett liv är högt,

och ingen betalning är tillräcklig

10för att någon ska få leva för evigt

och komma undan graven.

11Man ser de visa dö,

förgås som dåren och den oförnuftige,

och de lämnar sin rikedom till andra.

12Graven[a] förblir deras hem för evigt,

deras boning generation efter generation,

fastän de har uppkallat sina gods efter sig själva.

13Men människan i all sin rikedom består inte[b],

hon är som djuren som förgås.

14Så går det för dessa som förtröstar på sig själva,

och deras anhängare som bejakar deras tal. Séla

15Som en fårhjord förs de till dödsriket,

och döden är deras herde.

De rättfärdiga ska härska över dem på morgonen.

Deras kroppar förmultnar i graven, borta från härliga boningar.[c]

16Men Gud ska befria mig från dödsrikets grepp,

han ska ta emot mig. Séla

17Bli inte rädd när du ser någon bli rik,

när hans hus blir allt mer praktfullt,

18för när han dör kan han inte ta någonting med sig,

hans härlighet följer inte med honom ner.

19Även om en människa anser sig ha ett välsignat liv,

och din framgång prisas,

20går var och en ändå till sina fäder,

till dem som aldrig mer ser ljuset.

21Men människan i all sin rikedom består inte,

hon är som djuren som förgås.[d]

Notas al pie

  1. 49:12 Egentligen deras inre (tankar), men här följer översättningen Septuaginta m.fl. gamla översättningar, eftersom sammanhanget tyder på graven. De två hebreiska orden liknar varandra och en förväxling kan ha skett i kopieringen av handskrifter. En möjlig översättning är dock: De tänker att deras hem/hus ska bestå för evigt…
  2. 49:13 Enligt Septuaginta m.fl. …är utan förstånd.
  3. 49:15 I den senare hälften av versen är grundtexten mycket svårbegriplig och översättningen blir närmast en översättning av enstaka ord utan någon sammanhängande mening.
  4. 49:21 Se v. 13 med not.