Jesaja 36 – HOF & HLGN

Hoffnung für Alle

Jesaja 36:1-22

Die Belagerung Jerusalems durch die Assyrer

(Kapitel 36–39)

Sanherib bedroht Jerusalem

(2. Könige 18,13‒37; 2. Chronik 32,1‒19)

1Im 14. Regierungsjahr von König Hiskia marschierte der assyrische König Sanherib mit seinen Truppen in Juda ein und eroberte alle befestigten Städte des Landes. 2Von der Stadt Lachisch aus schickte er einen seiner höchsten Würdenträger – er trug den Titel Rabschake – mit einem starken Heer nach Jerusalem. Dort stellte sich das Heer bei der Wasserleitung des oberen Teiches auf. Sie liegt an der Straße zu dem Feld, auf dem die Tuchmacher ihre Stoffe bleichen. 3Hiskia schickte drei seiner Hofbeamten zu ihnen hinaus: den Palastverwalter Eljakim, einen Sohn von Hilkija, den Hofsekretär Schebna und den Berater Joach, einen Sohn von Asaf. 4Der Rabschake gab ihnen eine Botschaft an König Hiskia mit:

»Der mächtige König von Assyrien lässt dir sagen: Worauf vertraust du eigentlich, dass du dich so sicher fühlst? 5Schöne Worte allein erringen keinen Sieg. Was du brauchst, sind gute Berater und ein starkes Heer. Von wem erhoffst du dir Rückendeckung, dass du es wagst, dich gegen mich aufzulehnen? 6Ausgerechnet von Ägypten erwartest du Hilfe? Auf diesen zerbrochenen Stab willst du dich stützen? Er hat noch jedem die Hand durchbohrt, der sich auf ihn stützte. So ist nämlich der Pharao: Er wird allen zum Verhängnis, die sich auf ihn verlassen! 7Vielleicht sagt ihr jetzt: ›Wir vertrauen auf den Herrn, unseren Gott!‹ Aber hast du, Hiskia, nicht alle Altäre und Opferstätten dieses Gottes niedergerissen? Hast du nicht dem Volk in ganz Juda und Jerusalem befohlen, sich nur noch vor dem einen Altar in Jerusalem niederzuwerfen? Und da sollte dieser Gott euch nun noch helfen wollen?

8Der König von Assyrien bietet dir folgende Wette an: Er schenkt dir zweitausend Pferde, wenn du die Reiter dafür aufbringen kannst. Wetten, dass es dir nicht gelingt? 9Ihr könnt doch nicht einmal irgendeinem unbedeutenden Truppenführer meines Herrn die Stirn bieten. Ihr setzt ja eure ganze Hoffnung auf die Ägypter, weil sie viele Streitwagen und Reiter besitzen. 10Und noch etwas lässt dir der König sagen: Du denkst wohl, wir seien gegen den Willen des Herrn hier einmarschiert, um alles zu verwüsten? Dann irrst du dich aber! Der Herr selbst hat mir befohlen, dieses Land zu erobern und zu zerstören.«

11Hier unterbrachen Eljakim, Schebna und Joach den Rabschake. »Bitte, rede aramäisch mit uns, Herr«, baten sie. »Sprich nicht hebräisch! Die Leute aus dem Volk oben auf der Mauer verstehen sonst jedes Wort.« 12Doch der Rabschake erwiderte: »Meint ihr, mein Herr habe mich mit dieser Botschaft nur zu euch und eurem Herrn geschickt? Nein, gerade die Männer dort oben auf der Stadtmauer sollen es hören! Bald schon werden sie so wie ihr den eigenen Kot fressen und Harn saufen.«

13Dann wandte er sich zur Stadtmauer hin und rief laut auf Hebräisch: »Hört, was der mächtige König von Assyrien euch zu sagen hat: 14Lasst euch von Hiskia nicht täuschen! Der kann euch ja doch nicht helfen. 15Er vertröstet euch auf den Herrn und behauptet: ›Ganz sicher wird der Herr uns retten und verhindern, dass der König von Assyrien die Stadt erobert.‹ Fallt nicht darauf herein! 16Hört nicht auf Hiskia, sondern hört auf den König von Assyrien! Er will Frieden mit euch schließen und lässt euch sagen: Ihr könnt euch mir getrost ergeben. Dann werdet ihr wieder die Früchte eurer Weinstöcke und Feigenbäume essen und das Wasser eurer Brunnen trinken, 17bis ich euch in ein Land hole, das so fruchtbar ist wie eures. Dort gibt es Getreidefelder und Weinberge, Brot und Most in Hülle und Fülle. 18Lasst euch von Hiskia nicht an der Nase herumführen, wenn er behauptet: ›Der Herr wird uns helfen!‹ Haben etwa die Götter anderer Völker sie vor mir retten können? 19Was ist mit den Göttern von Hamat und Arpad und mit den Göttern von Sefarwajim? Konnten sie ihre Städte vor meinen Angriffen schützen? Und wie war es mit Samaria? Haben sie uns etwa dort zum Abzug gezwungen? 20Nein, nicht ein einziger Gott konnte sein Land vor meinen Eroberungen schützen. Und da sollte ausgerechnet euer Gott, den ihr ›Herr‹ nennt, Jerusalem vor mir bewahren?«

21Die Leute auf der Mauer blieben ruhig und antworteten ihm nichts. Hiskia hatte ihnen nämlich befohlen, kein Wort zu sagen. 22Entsetzt zerrissen Eljakim, Schebna und Joach ihre Gewänder. Sie eilten zu Hiskia und wiederholten ihm die ganze Rede des Rabschake.

Ang Pulong Sang Dios

Isaias 36:1-22

Ginsalakay sang Asiria ang Juda

(2 Har. 18:13-27; 2 Cro. 32:1-19)

1Sang ika-14 nga tuig sang paghari ni Hezekia sa Juda, ginsalakay ni Haring Senakerib sang Asiria ang tanan nga napaderan nga mga banwa sang Juda, kag gin-agaw niya ini. 2Kag samtang didto si Senakerib sa Lakish, ginsugo niya ang iya kumander upod sa madamo nga mga soldado nga magkadto sa Jerusalem sa pagpakigkita kay Haring Hezekia. Sang didto na ang kumander sa guwa sang Jerusalem, nagpundo siya kag ang iya mga soldado malapit sa ililigan sang ibabaw nga punong, didto dampi sa dalan pakadto sa lugar nga ginapanglabhan. 3Nagkadto sa iya si Eliakim nga anak ni Hilkia, nga administrador sang palasyo, si Shebna nga sekretaryo, kag si Joa nga anak ni Asaf, nga manugdumala sang mga kasulatan sang ginharian. 4Nagsiling sa ila ang kumander, “Hambala ninyo si Hezekia, nga amo ini ang ginasiling sang gamhanan nga hari sang Asiria:

“Ano bala ang imo ginasaligan? 5Nagahunahuna ka bala nga madaog mo ang inaway sa pulong lamang kag indi sa abilidad kag kusog sang imo mga soldado? Sin-o bala ang imo ginasaligan nga nagrebelde ka sa akon? 6Ang Egipto bala? Ini nga nasyon kag ang iya hari pareho lang sa bali nga baston nga kon gamiton mo nga panukod makapilas sang imo kamot. 7Pero basi kon magsiling ka sa akon nga nagasalig kamo sa Ginoo nga inyo Dios. Pero indi bala nga ginpaguba mo gani ang iya mga simbahan sa mataas nga mga lugar pati ang mga halaran sini, kag ginhambalan mo ang mga taga-Juda kag taga-Jerusalem nga dapat magsimba sila sa isa lang ka halaran?”

8Nagsiling pa gid ang kumander, “Karon, silinga ninyo si Hezekia nga may ginatanyag sa iya ang akon agalon, ang hari sang Asiria. Hatagan siya namon sang 2,000 ka kabayo, ina kon may 2,000 man siya ka manugkabayo! 9Wala gid siya padaog bisan sa pinakanubo nga opisyal sang akon agalon. Nagasalig man lang siya sa Egipto nga maghatag sa iya sang mga karwahe kag mga manugkabayo. 10Nagahunahuna bala siya nga wala ako pagsugua sang Ginoo sa pagkadto diri sa paglaglag sang sini nga nasyon? Ang Ginoo mismo ang nagsugo sa akon sa pagsalakay kag sa paglaglag sang sini nga nasyon.”

11Nagsiling si Eliakim, Shebna, kag Joa sa kumander, “Palihog maghambal ka sa amon sa lingguahe nga Aramico, kay naintiendihan namon ini. Indi ka maghambal sa Hebreo kay mabatian ka sang mga tawo nga ara sa mga pader sang siyudad.” 12Pero nagsabat ang kumander, “Ginsugo ako sang akon agalon nga ipahibalo ini nga mga butang sa tanan nga pumuluyo sang Jerusalem, indi lang sa inyo kag sa inyo hari. Kamo tanan gutumon kag uhawon sa tion nga salakayon namon kamo. Gani kaunon ninyo ang inyo tai kag imnon ninyo ang inyo ihi.”

13Dayon nagtindog ang kumander kag nagsinggit sa lingguahe nga Hebreo, “Pamatii ninyo ang mensahi sang gamhanan nga hari sang Asiria! 14Amo ini ang iya ginasiling: Indi kamo magpatunto kay Hezekia. Indi siya makaluwas sa inyo! 15Indi kamo magpahaylo sa iya nga magsalig sa Ginoo kon magsiling siya, ‘Sigurado gid nga luwason kita sang Ginoo; ini nga siyudad indi pag-itugyan sa kamot sang hari sang Asiria.’

16“Indi kamo magpamati kay Hezekia! Amo ini ang ginasiling sang hari sang Asiria: Indi na kamo magkontra sa akon; magsurender na lang kamo! Dayon tugutan ko kamo nga makakaon sang bunga sang inyo ubas kag higera, kag makainom sa inyo mga pulunduhan sang tubig, 17hasta nga magabalik ako kag dal-on ko kamo sa duta nga pareho sang inyo duta—ang duta nga may mga talamnan sang ubas nga makahatag sa inyo sang bino, kag may mga uyas nga mahimo ninyo nga tinapay. 18Indi kamo magpatalang kay Hezekia kon magsiling siya nga luwason kamo sang Ginoo. May mga dios bala sa bisan diin nga nasyon nga nakaluwas sa ila nasyon sa kamot sang hari sang Asiria? 19May nahimo bala ang mga dios sang Hamat, Arpad kag Sefarvaim? Naluwas bala sang mga dios36:19 sang mga dios: ukon, sang sina nga mga dios. sang Samaria ang ila duta sa akon mga kamot? 20Sin-o sa mga dios sang sini nga mga nasyon ang nakaluwas sa ila nasyon sa akon? Gani paano maluwas sang Ginoo ang Jerusalem sa akon mga kamot?”

21Pero wala nagsabat ang mga tawo, kay nagmando si Haring Hezekia nga indi sila magsabat. 22Dayon gin-gisi ni Eliakim, Shebna, kag Joa ang ila mga bayo sa kasubo, kag nagkadto sila kay Hezekia kag ginsugid ang mga ginsiling sang kumander.