Hesekiel 47 – HOF & HLGN

Hoffnung für Alle

Hesekiel 47:1-23

Der Fluss, der aus dem Tempel kommt

1Dann führte mich der Mann noch einmal zum Eingang des Tempelgebäudes, der nach Osten lag. Dort entdeckte ich, dass Wasser unter der Schwelle hervorquoll. Erst floss es ein Stück an der Vorderseite des Tempels entlang, dann südlich am Altar vorbei und weiter nach Osten. 2Der Mann verließ mit mir den Tempelbezirk durch das Nordtor des äußeren Vorhofs, und wir gingen an der Außenmauer entlang bis zum Osttor. Ich sah, wie das Wasser an der Südseite des Torgebäudes hervorströmte.

3Wir folgten dem Wasserlauf in östlicher Richtung; nachdem der Mann mit seiner Messlatte 500 Meter ausgemessen hatte, ließ er mich an dieser Stelle durch das Wasser gehen. Es war bloß knöcheltief. 4Wieder maß er 500 Meter aus, und jetzt reichte es mir schon bis an die Knie. Nach weiteren 500 Metern stand ich bis zur Hüfte im Wasser. 5Ein letztes Mal folgte ich dem Mann 500 Meter, und nun war das Wasser zu einem tiefen Fluss geworden, durch den ich nicht mehr gehen konnte. Man konnte nur noch hindurchschwimmen.

6Der Mann fragte mich: »Hast du das gesehen, du Mensch?« Dann brachte er mich wieder ans Ufer zurück.

7Ich sah, dass auf beiden Seiten des Flusses sehr viele Bäume standen. 8Der Mann sagte zu mir: »Dieser Fluss fließt weiter nach Osten in das Gebiet oberhalb der Jordan-Ebene, dann durchquert er die Ebene und mündet schließlich ins Tote Meer. Dort verwandelt er das Salzwasser in gesundes Süßwasser. 9Überall wohin der Fluss kommt, da schenkt er Leben. Ja, durch ihn wird das Wasser des Toten Meeres gesund, so dass es darin von Tieren wimmelt. 10Am Ufer des Meeres leben dann Fischer, von En-Gedi bis En-Eglajim breiten sie ihre Netze zum Trocknen aus. Fische aller Art wird es wieder dort geben, so zahlreich wie im Mittelmeer. 11Nur in den Sümpfen und Teichen rund um das Tote Meer wird kein Süßwasser sein. Aus ihnen soll man auch in Zukunft Salz gewinnen können. 12An beiden Ufern des Flusses wachsen alle Arten von Obstbäumen. Ihre Blätter verwelken nie, und sie tragen immerfort reiche Frucht. Denn der Fluss, der ihren Wurzeln Wasser gibt, kommt aus dem Heiligtum. Monat für Monat bringen sie neue, wohlschmeckende Früchte hervor, und ihre Blätter dienen den Menschen als Heilmittel.«

Die Grenzen Israels

13Dann sprach Gott, der Herr, zu mir: »Ich will dir die Grenzen des Landes beschreiben, das ihr unter die zwölf Stämme Israels aufteilen sollt. Dabei stehen den Nachkommen von Josef zwei Gebiete zu. 14Euren Vorfahren habe ich geschworen, ihnen dieses Land zu schenken. Darum sollt ihr es für immer behalten und an eure Nachkommen weitervererben. Teilt es so unter euch auf, dass jeder Stamm sein eigenes Gebiet erhält!

15Die Nordgrenze des Landes verläuft vom Mittelmeer ostwärts in Richtung der Städte Hetlon, Lebo-Hamat und Zedad, 16dann weiter nach Berota47,16 So nach der griechischen Übersetzung (vgl. Kapitel 48,1). Der hebräische Text lautet: … über Zedad, Lebo, Hamat, Berota. und Sibrajim, das an der Grenze zwischen dem Herrschaftsbereich von Damaskus und dem von Hamat liegt. Dann führt sie zur Stadt Hazar-Enan47,16 So nach der griechischen Übersetzung (vgl. Vers 17). Der hebräische Text lautet: Hazar-Tikon. am Rand des Haurangebirges. 17Nördlich dieser Linie vom Mittelmeer bis nach Hazar-Enan liegt der Herrschaftsbereich von Damaskus und von Hamat.

18Die Ostgrenze beginnt dort, wo das Gebiet von Damaskus an das Haurangebirge grenzt. Von dort an bildet der Jordan die Grenze zwischen dem Land Israel im Westen und der Landschaft Gilead im Osten, bis hinunter zur Stadt Tamar am Toten Meer47,18 So nach der griechischen Übersetzung. Der hebräische Text lautet: im Osten, das sollt ihr messen..

19Die Südgrenze verläuft von Tamar bis zu der Quelle Meriba bei Kadesch und von dort weiter zu dem Bach, der die Grenze nach Ägypten bildet und ins Mittelmeer mündet.

20Die Westgrenze bildet das Mittelmeer bis hinauf nach Lebo-Hamat.

21Teilt dieses Land unter die Stämme Israels auf. 22Ihr sollt es für immer besitzen und an eure Nachkommen weitervererben. Jede Familie bekommt ihren Anteil durch das Los zugewiesen; dabei sollen die Fremden, die unter euch leben und ihre Kinder bei euch großziehen, genauso berücksichtigt werden. Wenn das Land der einzelnen Stämme aufgeteilt wird, dann behandelt die Fremden und ihre Familien wie euresgleichen. 23In dem Stammesgebiet, wo sie wohnen, steht ihnen ihr eigener Anteil zu. Ich, Gott, der Herr, will es so.«

Ang Pulong Sang Dios

Ezekiel 47:1-23

Ang Tuburan nga Nagailig Halin sa Templo

1Dayon gindala ako sang tawo pabalik sa may puwertahan sang templo, kag didto may nakita ako nga tubig nga nagailig pasidlangan halin sa samputan sang puwertahan sang templo. (Ang templo nagaatubang sa sidlangan.) Dayon nagliko ang tubig patuo, sa bagatnan dampi sang halaran. 2Gindala dayon ako sang tawo sa guwa sang templo. Didto kami nag-agi sa alagyan sa aminhan. Kag ginlibot niya ako didto sa guwa pakadto sa alagyan sa sidlangan. Didto nakita ko ang tubig nga nagailig halin sa aminhan dampi sang alagyan. 3Naglakat kami sang tawo pasidlangan sa higad sang tubig, kag sige ang iya takos. Sang mga 1,700 na ka tapak ang amon nalakat, ginpaubog niya ako sa tubig nga hasta pa lang sa akon bukobuko. 4Nagtakos liwat ang tawo sing mga 1,700 ka tapak kag ginpaubog niya ako liwat sa tubig nga hasta na sa akon tuhod. Nagtakos siya liwat sing mga 1,700 ka tapak kag ginpaubog niya ako liwat sa tubig nga hasta na sa akon hawak. 5Nagtakos pa gid siya sing mga 1,700 ka tapak, pero indi ko na ini maubog kay tama na kadalom. Kinahanglan na ini nga languyon.

6Nagsiling ang tawo sa akon, “Tawo, tandai sing maayo ang imo nakita.” Dayon gindala niya ako pabalik nga nagaagi sa higad sang sadto nga suba. 7Sang nagaagi kami didto, may nakita ako nga madamo gid nga mga kahoy sa magtimbang nga pangpang. 8Dayon nagsiling siya sa akon, “Ini nga tubig nagailig sa kadutaan sa sidlangan padulhog sa Kapatagan sang Jordan47:8 Kapatagan sang Jordan: sa Hebreo, Araba. pakadto sa Patay nga Dagat. Kag ang Patay nga Dagat nangin manami na, kag indi na maasin. 9Bisan diin mag-ilig ato nga tubig, madamo gid nga mga isda kag iban pa nga mga sapat sa tubig ang magakabuhi, kay ginapanami sini ang maasin nga tubig. 10Madamo ang magapangisda sa Patay nga Dagat halin sa En Gedi pakadto sa En Eglaim. Ang baybayon mapuno sang mga pukot nga ginabulad sa init. Magadamo ang nagkalain-lain nga mga isda sa Patay nga Dagat pareho sa Dagat sang Mediteraneo. 11Pero ang mga katubigan sa palibot sini maasin lang gihapon, agod may makuhaan sang asin ang mga tawo. 12Magatubo sa pihak kag pihak sang suba ang nagkalain-lain nga mga kahoy nga nagapamunga. Indi malaya ang ila mga dahon kag indi maubos ang ila mga bunga. Magapamunga ini kada bulan kay ginailigan ini sang tubig nga halin sa templo. Ang ila mga bunga para pagkaon kag ang ila mga dahon para bulong.”

Ang mga Dulunan sang Duta

13Nagsiling pa gid ang Ginoong Dios, “Amo ini ang mga dulunan sang duta nga inyo partidahon sa dose ka tribo sang Israel bilang ila nga palanublion. Hatagan ninyo sang duha ka parte ang tribo ni Jose. 14Dapat palareho ang inyo pagpartida sang duta, kay nagsumpa ako sa inyo mga katigulangan nga ihatag ko ini sa ila kag panublion ninyo. 15Amo ini ang mga dulunan:

“Ang dulunan sa aminhan magasugod sa Dagat sang Mediteraneo pakadto sa Hetlon, sa Lebo Hamat, sa Zedad, 16sa Berota, sa Sibraim nga ara sa dulunan sang Damascus kag Hamat, hasta sa Hazer Haticon nga ara sa dulunan sang Hauran. 17Gani ang dulunan sa aminhan magasugod sa Dagat sang Mediteraneo hasta sa Hazar Enan, nga ara sa dulunan sang Damascus kag sang Hamat sa aminhan. Amo ato ang dulunan sa aminhan.

18“Ang dulunan sa sidlangan magasugod sa dulunan sang Hauran kag sang Damascus pakadto sa Suba sang Jordan (nga nagaseparar sang Gilead kag sang duta sang Israel) pakadto sa Patay nga Dagat47:18 Patay nga Dagat: sa literal, dagat sa sidlangan. hasta sa Tamar.47:18 hasta sa Tamar: Amo ini sa Septuagint kag sa Syriac. Sa Hebreo, magatakos ka. Amo ato ang dulunan sa sidlangan.

19“Ang dulunan sa bagatnan magasugod sa Tamar pakadto sa tuburan sang Meriba Kadesh47:19 Meriba Kadesh: ukon, Meriba sa Kadesh. deretso sa ililigan sang tubig hasta sa Dagat sang Mediteraneo. Amo ato ang dulunan sa bagatnan.

20“Ang dulunan sa nakatundan amo mismo ang Dagat sang Mediteraneo hasta sa lugar nga nagaatubang sa Lebo Hamat. Amo ato ang dulunan sa nakatundan.

21“Partidahon ninyo ini nga mga duta para sa inyo tagsa ka tribo. 22Palanublion ninyo ini kag sang mga indi Israelinhon nga nagaestar upod sa inyo nga ang ila mga kabataan natawo sa Israel. Kabigon ninyo sila nga tumandok nga mga Israelinhon, kag partihan man ninyo sila sang palanublion nga duta sang tribo sang Israel. 23Kon diin sila nga tribo nagaestar, didto man sila partihan sang ila duta. Ako, ang Ginoong Dios, ang nagasiling sini.”