Daniels Freunde werden zum Tod verurteilt
1König Nebukadnezar ließ eine goldene Statue von 30 Metern Höhe und 3 Metern Breite anfertigen und in der Ebene Dura in der Provinz Babylon aufstellen. 2Dann lud er zur Einweihung alle führenden Beamten seines Reiches ein, die Statthalter und ihre Stellvertreter, die königlichen Berater, die Schatzmeister und Richter, die hohen Würdenträger und alle übrigen Beamten der Provinzen. 3So kamen alle, die im babylonischen Reich Rang und Namen hatten, und versammelten sich vor dem Standbild. 4Dann rief ein Herold mit lauter Stimme:
»Ihr Männer aus allen Völkern, Ländern und Sprachen! Der König befiehlt euch: 5Sobald ihr den Klang der Hörner und Flöten, der Zithern und Harfen, der Lauten, Pfeifen und aller anderen Instrumente hört, sollt ihr euch niederwerfen und die goldene Statue anbeten, die König Nebukadnezar aufstellen ließ. 6Wer es nicht tut, wird bei lebendigem Leib im Ofen verbrannt!«
7Als die Musik einsetzte, warfen sich alle zu Boden und beteten die goldene Statue an.
8Einige Sterndeuter3,8 Oder: Einige Chaldäer (d.h. Babylonier). aber verklagten die Juden bei Nebukadnezar. 9Sie sagten zu ihm: »Lang lebe der König! 10Du, o König, hast doch angeordnet, dass jeder sich beim Klang der Instrumente niederwerfen und die Statue anbeten muss. 11Wer dies nicht tut, soll in den Ofen geworfen werden. 12Nun sind hier einige Juden, denen du die Verwaltung der Provinz Babylon anvertraut hast: Schadrach, Meschach und Abed-Nego. Diese Männer erweisen dir nicht den nötigen Respekt. Sie dienen deinen Göttern nicht, und sie weigern sich, deine goldene Statue anzubeten.«
13Da packte den König der Zorn, und voller Wut ließ er die drei kommen. Als sie vor ihm standen, 14stellte er sie zur Rede: »Schadrach, Meschach und Abed-Nego, ist es wahr, dass ihr meinen Göttern keine Ehre erweist? Warum wollt ihr euch nicht vor meiner Statue niederwerfen? 15Ich gebe euch eine letzte Gelegenheit: Wenn jetzt die Musik ertönt und ihr niederfallt, lasse ich noch einmal Gnade vor Recht ergehen. Wenn ihr euch aber meinem Befehl widersetzt, werdet ihr auf der Stelle in den glühenden Ofen geworfen. Glaubt ihr, dass euch dann noch ein Gott aus meiner Gewalt retten kann?«
16Schadrach, Meschach und Abed-Nego jedoch entgegneten: »Wir werden gar nicht erst versuchen, uns vor dir zu verteidigen. 17Unser Gott, dem wir dienen, kann uns aus dem Feuer und aus deiner Gewalt retten. 18Aber auch wenn er es nicht tut, musst du wissen, o König, dass wir nie deine Götter anbeten oder uns vor der goldenen Statue niederwerfen werden.«
19Da verlor Nebukadnezar die Beherrschung, und sein Gesicht verzerrte sich vor Wut. Er ordnete an, den Ofen siebenmal stärker als gewöhnlich zu heizen. 20Dann befahl er seinen kräftigsten Soldaten, die drei Freunde zu fesseln und hineinzuwerfen. 21Sofort band man die Männer und stieß sie in ihrer Kleidung, mit Hosen, Mänteln und Turbanen, in den Ofen. 22Weil der König befohlen hatte, ihn besonders stark zu heizen, schlugen die Flammen heraus und töteten die Soldaten, die Schadrach, Meschach und Abed-Nego hineingeworfen hatten. 23Die drei aber fielen gefesselt mitten ins Feuer.
24Plötzlich sprang Nebukadnezar entsetzt auf und fragte seine Beamten: »Haben wir nicht drei Männer gefesselt in den Ofen geworfen?« »Ja, sicher!«, antworteten sie. 25»Warum sehe ich dann aber vier Männer ohne Fesseln im Feuer umhergehen?«, rief der König. »Sie sind unversehrt, und der vierte sieht aus wie ein Sohn der Götter!«
26Nebukadnezar trat näher an die Öffnung des Ofens heran und schrie: »Schadrach, Meschach und Abed-Nego, ihr Diener des höchsten Gottes, kommt heraus!« Da kamen die drei aus dem Ofen. 27Die Statthalter und ihre Stellvertreter, die Verwalter und alle obersten Beamten eilten herbei und sahen, dass das Feuer den Männern nichts hatte anhaben können. Nicht ein Haar auf ihrem Kopf war versengt. Ihre Kleider waren völlig unbeschädigt, sie rochen nicht einmal nach Rauch.
28Da rief Nebukadnezar: »Gelobt sei der Gott von Schadrach, Meschach und Abed-Nego! Er hat seinen Engel gesandt, um diese Männer zu retten, die ihm dienen und sich auf ihn verlassen. Sie haben mein Gebot übertreten und ihr Leben aufs Spiel gesetzt, weil sie keinen anderen Gott anbeten und verehren wollten. 29Deshalb erlasse ich einen Befehl für alle Völker und Länder, gleich welcher Sprache: Wer über den Gott von Schadrach, Meschach und Abed-Nego etwas Verächtliches sagt, wird in Stücke gehauen, und sein Haus wird in Schutt und Asche gelegt! Denn es gibt keinen anderen Gott, der auf eine solche Weise retten könnte!« 30Dann gab der König den drei Männern eine noch machtvollere Stellung in der Provinz Babylon.
Daniel deutet Nebukadnezars zweiten Traum
31Dies ist die Botschaft, die König Nebukadnezar an die Menschen aller Völker und Länder sendet, ganz gleich, welche Sprache sie sprechen:
Ich wünsche euch Glück und Frieden!
32In diesem Brief möchte ich euch von den Zeichen und Wundern erzählen, die der höchste Gott an mir getan hat. 33Groß und gewaltig sind seine Taten! Sein Reich bleibt für immer bestehen, seine Herrschaft hört niemals auf.
Guldstatyn och den brinnande ugnen
1Kung Nebukadnessar lät tillverka en guldstaty, som var 30 meter hög och 3 meter bred och ställde upp den på Duraslätten i provinsen Babylon. 2Sedan skickade han bud och kallade samman satraper3:2 Högsta tjänstemän i Perserriket., landshövdingar, ståthållare, rådgivare, skattmästare, domare, lagmän och alla andra ämbetsmän i provinserna och inbjöd dem att komma till invigningen av statyn som han hade ställt upp. 3Då samlades satraperna, landshövdingarna, ståthållarna, rådgivarna, skattmästarna, domarna, lagmännen och alla andra ämbetsmän i provinserna för invigningen av statyn som kung Nebukadnessar hade ställt upp. När de nu stod framför den, 4ropade en härold högt: ”Detta är befallningen till er, folk, nationer och språkgrupper: 5När ni hör ljudet av horn, flöjter, cittror, lyror, harpor, pipor och alla andra slags instrument, ska ni falla ner och tillbe guldstatyn som kung Nebukadnessar har ställt upp. 6Den som inte faller ner och tillber ska omedelbart kastas i den brinnande ugnen.”
7Så snart de hörde ljudet av horn, flöjter, cittror, lyror, harpor, pipor och alla andra slags instrument föll alla ner, människor från alla folk, nationer och språkgrupper, och tillbad guldstatyn som kung Nebukadnessar hade ställt upp.
8Men då kom några kaldeiska män och anklagade judarna. 9De sa till kung Nebukadnessar: ”Må kungen leva för evigt! 10Du, o kung, utfärdade ju en befallning att var och en som hör ljudet av horn, flöjter, cittror, lyror, harpor, pipor och alla andra slags instrument måste falla ner och tillbe guldstatyn, 11och att den som inte faller ner och tillber ska kastas i den brinnande ugnen. 12Men här finns några judar som du har tillsatt att förvalta provinsen Babylon: Shadrak, Meshak och Aved-Nego, som inte bryr sig om dig, o kung. De tjänar inte dina gudar och tillber inte guldstatyn som du har ställt upp.”
13Nebukadnessar blev då rasande av vrede och befallde att man skulle hämta Shadrak, Meshak och Aved-Nego. Så fördes männen fram inför kungen. 14Nebukadnessar frågade dem: ”Är det sant, Shadrak, Meshak och Aved-Nego, att ni vägrar att tjäna mina gudar och tillbe den guldstaty jag har ställt upp? 15Det är i sin ordning, om ni nu, när ni hör ljudet av horn, flöjter, cittror, lyror, harpor, pipor och alla andra slags instrument, faller ner och tillber statyn som jag låtit göra. Men om ni vägrar att tillbe kommer ni omedelbart att kastas i den brinnande ugnen. Och vilken gud kan då rädda er ur min hand?”
16Shadrak, Meshak och Aved-Nego svarade kungen: ”Nebukadnessar, vi behöver inte försöka försvara oss inför dig. 17Om den Gud vi dyrkar kan rädda oss ur den brinnande ugnen och ur din hand, så räddar han oss. 18Men om inte, ska du veta, o kung, att vi ändå inte dyrkar dina gudar eller tillber den guldstaty som du har ställt upp.”
19Då blev Nebukadnessar rasande på Shadrak, Meshak och Aved-Nego, och hans ansiktsuttryck förvandlades. Han befallde att ugnen skulle göras sju gånger hetare än vanligt. 20Sedan gav han några av sina starkaste soldater order att binda Shadrak, Meshak och Aved-Nego och kasta dem i den brinnande ugnen. 21Man band dem och kastade in dem i den brinnande ugnen, klädda i mantlar, byxor, turbaner och andra kläder.3:21 Betydelsen av de arameiska orden för klädesplaggen är osäker. 22Men eftersom kungens befallning var så sträng och ugnen så fruktansvärt het, slog lågorna ihjäl de soldater som förde Shadrak, Meshak och Aved-Nego dit upp. 23Dessa tre män, Shadrak, Meshak och Aved-Nego, föll bundna i den brinnande ugnen.
24Då blev kung Nebukadnessar förskräckt, hoppade plötsligt upp och frågade sina rådgivare: ”Kastade vi inte in tre män bundna i elden?” De svarade kungen: ”Jo, visst gjorde vi det, o kung.” 25Han sa: ”Men nu ser jag fyra män, som går omkring i elden. De är inte bundna, elden har inte skadat dem, och den fjärde ser ut som en gudason.” 26Nebukadnessar gick närmare den brinnande ugnens öppning och ropade: ”Shadrak, Meshak och Aved-Nego, den högste Gudens tjänare! Kom ut! Kom ut!” Då steg Shadrak, Meshak och Aved-Nego ut ur elden. 27När satraperna, landshövdingarna, ståthållarna och kungens rådgivare trängdes omkring männen, såg de att elden inte på något sätt hade skadat deras kroppar. Inte ens håret på deras huvuden var svett. Deras mantlar var oskadade, och det luktade inte ens rök om dem.
28Då tog Nebukadnessar till orda: ”Välsignad är Shadraks, Meshaks och Aved-Negos Gud, som skickade sin ängel och räddade sina tjänare. De förtröstade på honom, trotsade kungens befallning och var villiga att ge sina liv hellre än att tjäna och tillbe någon annan gud än sin egen Gud. 29Därför befaller jag nu att den som säger något emot Shadraks, Meshaks och Aved-Negos Gud, från vilket folk, vilken nation eller språkgrupp han än kommer, ska slitas i stycken och hans hus förvandlas till en sophög, för det finns ingen annan gud som kan rädda så här.”
30Kungen befordrade sedan Shadrak, Meshak och Aved-Nego i provinsen Babylon.
Kungens dröm om ett träd
31Kung Nebukadnessar,
till alla folk, nationer och språkgrupper i hela världen, med en önskan om stor välgång:
32Jag finner det för gott att tillkännage de tecken och under den högste Guden har gjort med mig.
33Stora är hans tecken,
mäktiga hans under!
Hans rike är ett evigt rike,
hans välde varar från generation till generation.
