5. Mose 9 – HOF & HLGN

Hoffnung für Alle

5. Mose 9:1-29

Warnung vor Überheblichkeit

1Hört, ihr Israeliten! Ihr werdet jetzt den Jordan überqueren und das Land auf der anderen Seite in Besitz nehmen. Ihr werdet Völker von dort vertreiben, die größer und mächtiger sind als ihr. Sie wohnen in gewaltigen Festungen mit himmelhohen Mauern. 2Unter ihnen ist auch ein mächtiges Volk von hochgewachsenen Menschen, die Anakiter. Ihr wisst, dass man sagt: »Anakiter sind unbesiegbar!« 3Aber ihr werdet sehen, dass der Herr, euer Gott, vor euch herzieht und wie ein Feuer alles zerstört. Er besiegt diese Völker und gibt sie in eure Gewalt. Mit seiner Hilfe könnt ihr sie schnell vertreiben und vernichten. So hat er es euch versprochen.

4Wenn der Herr, euer Gott, dies für euch tut, dann denkt nicht: »Wir bekommen dieses Land, weil wir so leben, wie es dem Herrn gefällt.« Nein, er vertreibt diese Völker, weil sie von ihm nichts wissen wollen. 5Nicht wegen eurer Vollkommenheit und Aufrichtigkeit kommt ihr hinein! Die Bewohner von Kanaan müssen euch weichen, weil sie gottlos sind und weil der Herr ihr Land euren Vorfahren Abraham, Isaak und Jakob mit einem Eid versprochen hat.

6Begreift doch: Ihr habt dieses gute Land nicht verdient! Im Gegenteil, ihr seid ein widerspenstiges Volk. 7Denkt nur daran und vergesst nie, wie ihr in der Wüste den Zorn des Herrn, eures Gottes, herausgefordert habt. Auf dem ganzen Weg von Ägypten bis hierher habt ihr euch gegen ihn aufgelehnt.

Das Goldene Kalb

(2. Mose 31,18–32,10.15‒18)

8Am Berg Horeb habt ihr den Herrn so zornig gemacht, dass er euch vernichten wollte. 9Ich war gerade auf den Berg gestiegen, um dort vom Herrn die Steintafeln mit den Geboten des Bundes zu empfangen, den er mit euch geschlossen hatte. Vierzig Tage und Nächte blieb ich oben, ohne etwas zu essen und zu trinken.

10-11Danach übergab der Herr mir die beiden Tafeln. Er selbst hatte die Worte darauf geschrieben, die er aus dem Feuer zu euch gesprochen hatte, als ihr am Fuß des Berges versammelt wart. 12Er sagte zu mir: »Steig schnell hinab, denn dein Volk, das du aus Ägypten herausgeführt hast, hat große Schuld auf sich geladen. Wie schnell haben sie sich von meinen Geboten abgewandt! Sie haben sich eine Götzenfigur aus Metall gegossen! 13Ich habe mir dieses Volk lange genug angesehen und weiß, dass sie sich immer wieder gegen mich auflehnen. 14Versuch nicht, mich aufzuhalten, denn ich will sie vernichten und jede Spur von ihnen auslöschen. Deine Nachkommen aber werde ich zu einem Volk machen, das noch größer und mächtiger ist als sie.«

15Da wandte ich mich um und stieg vom Berg herab, der immer noch in Flammen stand. In meinen Händen hielt ich die beiden Steintafeln mit den Geboten des Bundes. 16Ich erkannte sofort, dass ihr am Herrn, eurem Gott, schuldig geworden wart: Ihr hattet euch ein goldenes Kalb gegossen. So schnell hattet ihr euch vom Herrn und seinen Geboten abgewandt!

Mose bittet für sein Volk

(2. Mose 32,11‒14.19‒20)

17Da schleuderte ich die beiden Steintafeln zu Boden und zerschmetterte sie vor euren Augen. 18-19Ich warf mich vor dem Herrn nieder und betete noch einmal vierzig Tage und Nächte lang, ohne zu essen und zu trinken. Denn ihr hattet große Schuld auf euch geladen und getan, was dem Herrn missfiel. Nun war er so zornig auf euch, dass ich fürchtete, er würde euch vernichten. Aber auch diesmal erhörte er mich. 20Ich betete auch für Aaron, denn der Herr war voller Zorn über ihn und wollte ihn töten.

21Das Kalb, dieses abscheuliche Zeichen eurer Sünde, das ihr euch angefertigt hattet, schmolz ich ein. Ich zerrieb und zermalmte es zu Staub und streute ihn in den Bach, der vom Berg herabfließt.

22Auch in Tabera, in Massa und in Kibrot-Taawa habt ihr den Zorn des Herrn herausgefordert, 23ebenso in Kadesch-Barnea. Dort hatte der Herr euch befohlen: »Zieht los und nehmt das Land ein, das ich euch geben will!« Ihr aber wolltet seinem Befehl nicht folgen. Ihr habt ihm nicht vertraut und nicht auf ihn gehört. 24Seit ich euch kenne, lehnt ihr euch gegen den Herrn auf!

25Am Berg Horeb warf ich mich vor dem Herrn auf den Boden und betete vierzig Tage und Nächte lang für euch. Denn er hatte angedroht, euch zu vernichten. 26Ich flehte ihn an: »Herr, mein Gott, bitte bring dein Volk nicht um! Es gehört doch dir! Du hast es durch deine Macht erlöst, mit starker Hand hast du es aus Ägypten herausgeführt. 27Denk an Abraham, Isaak und Jakob, die dir gedient haben! Rechne diesem Volk seine Widerspenstigkeit und seine Gottlosigkeit nicht an, mit der sie so große Schuld auf sich geladen haben! 28Sonst werden die Ägypter behaupten: ›Der Herr konnte sie nicht in das Land bringen, das er ihnen versprochen hat. Vielleicht hat er sie auch nur aus unserem Land herausgeholt, weil er sie hasste und in der Wüste töten wollte.‹ 29Herr, sie sind doch das Volk, das du zu deinem Eigentum erwählt hast! Du hast sie mit großer Macht und mit starker Hand befreit.«

Ang Pulong Sang Dios

Deuteronomio 9:1-29

Pagdaog Paagi sa Bulig sang Dios

1“Pamati kamo, katawhan sang Israel. Manugtabok na kamo sa Jordan agod panag-iyahan ang mga nasyon nga mas dalagko kag mas gamhanan pa sang sa inyo. Ang ila sini mga banwa dalagko kag may mataas nga mga pader nga daw nagalambot na sa langit. 2Ang ila mga pumuluyo makusog kag mataas—mga kaliwat ni Anak! Nahibaluan man ninyo ang parte sa mga kaliwat ni Anak kag nabatian ninyo nga wala sing may makabato sa ila. 3Pero karon makita ninyo nga ang Ginoo nga inyo Dios magauna tabok sa inyo nga daw pareho sa kalayo nga nagapanglamon sa inyo mga kaaway. Pierdihon niya sila agod madali ninyo sila matabog kag malaglag suno sa ginpromisa sang Ginoo sa inyo.

4“Kon mapatabog na gani sila sa inyo sang Ginoo nga inyo Dios, indi kamo magsiling sa inyo kaugalingon, ‘Gindala kita diri sang Ginoo sa pagpanag-iya sining duta tungod kay matarong kita.’ Indi amo sina. Ipatabog sila sang Ginoo sa inyo tungod kay malaot sila nga mga nasyon. 5Panag-iyahan ninyo ang ila duta indi tungod kay matarong kamo ukon maayo kamo nga mga tawo kundi tungod kay malaot sila, kag agod matuman sang Ginoo nga inyo Dios ang iya ginsumpa sa inyo mga katigulangan nga si Abraham, Isaac, kag Jacob. 6Gani dumdumon ninyo nga indi tungod nga mga matarong kamo nga ginahatag sang Ginoo nga inyo Dios ining maayo nga duta nga inyo panag-iyahan, kay sa matuod lang, mga matig-a kamo sing ulo.

7“Dumduma ninyo kon paano ninyo ginpaakig ang Ginoo nga inyo Dios sa kamingawan. Halin sang adlaw nga nagguwa kamo sa Egipto hasta subong permi lang kamo nagarebelde sa Ginoo. 8Bisan didto sa Bukid sang Sinai,9:8 Bukid sang Sinai: sa Hebreo, Horeb. ginpaakig ninyo ang Ginoo, gani gusto na lang niya nga pamatyon kamo. 9Sang nagsaka ako sa bukid sa pagkuha sang malapad nga mga bato nga sa diin nasulat ang kasugtanan sang Ginoo nga iya ginhimo sa inyo, nagpabilin ako didto sa sulod sang 40 ka adlaw kag 40 ka gab-i nga wala sing kaon-kaon kag inom-inom. 10Ginhatag sang Ginoo sa akon ang duha ka malapad nga bato nga siya mismo ang nagsulat sang tanan nga pulong nga ginhambal niya sa inyo halin sa kalayo didto sa Bukid sang Sinai samtang nagatipon kamo.

11“Ining duha ka malapad nga bato nga sa diin nasulat ang kasugtanan ginhatag sang Ginoo sa akon pagkatapos sang 40 ka adlaw kag 40 ka gab-i. 12Dayon nagsiling ang Ginoo sa akon, ‘Panaog ka gilayon kay ang imo katawhan nga imo ginpangunahan sa pagguwa sa Egipto nangin malaot na. Kadali lang sa ila magtalikod sa akon mga ginsugo sa ila kag naghimo sila sang dios-dios para simbahon nila.’

13“Kag nagsiling pa gid ang Ginoo sa akon, ‘Nakita ko kon daw ano katig-a ang mga ulo sang sini nga katawhan. 14Pabay-i lang ako nga laglagon ko sila agod malimtan na sila. Dayon himuon ko ikaw kag ang imo mga kaliwat nga isa ka nasyon nga mas gamhanan kag mas madamo pa sang sa ila.’

15“Gani nagdulhog ako halin sa nagadabadaba nga bukid nga dala ang duha ka malapad nga bato nga sa diin nasulat ang kasugtanan. 16Kag nakita ko kamo nga nagpakasala sa Ginoo nga inyo Dios. Naghimo kamo sang dios-dios nga torite nga baka. Kadali lang sa inyo magtalikod sa mga ginsugo sang Ginoo sa inyo. 17Gani sa inyo atubangan ginlampos ko ang duha ka malapad nga bato kag nagkaladugmok ini.

18“Dayon naghapa ako sa atubangan sang Ginoo sa sulod sang 40 ka adlaw kag 40 ka gab-i nga wala sing kaon-kaon kag inom-inom, tungod sa tanan nga sala nga inyo ginhimo. Malaot gid sa panulok sang Ginoo ang inyo ginhimo kag nakapaakig gid sa iya. 19Nahadlok ako sa puwerte nga kaakig sang Ginoo kontra sa inyo, kay basi bala pamatyon niya kamo. Pero ginpamatian gihapon ako sang Ginoo. 20Kag puwerte man sadto ang kaakig sang Ginoo kay Aaron kag gusto man niya siya nga patyon, pero sadto nga tion nagpangamuyo man ako para sa iya. 21Dayon ginkuha ko ang baka nga inyo ginhimo, nga nagtulod sa inyo sa pagpakasala, kag gintunaw ko ini sa kalayo. Pagkatapos gindugmok ko gid ini pareho kapino sang yab-ok, kag ginsabwag sa ililigan sang tubig nga nagahalin sa bukid.

22“Ginpaakig man ninyo ang Ginoo didto sa Tabera, sa Masa, kag sa Kibrot Hataava.

23“Sang ginpalakat kamo sang Ginoo halin sa Kadesh Barnea nagsiling siya sa inyo, ‘Lakat kamo kag panag-iyahi na ninyo ang duta nga ginahatag ko sa inyo.’ Pero nagrebelde kamo; wala ninyo pagtumana ang sugo sang Ginoo nga inyo Dios. Wala kamo nagsalig ukon nagtuman sa iya. 24Halin sang nakilala ko kamo puro lang pagrebelde sa Ginoo ang inyo ginahimo.

25“Amo gani nga naghapa ako sadto sa presensya sang Ginoo sa sulod sang 40 ka adlaw kag 40 ka gab-i tungod kay nagsiling ang Ginoo nga laglagon niya kamo. 26Nagpangamuyo ako sa Ginoo, ‘O Ginoong Dios, indi paglaglaga ang katawhan nga imo ginapanag-iyahan. Ginluwas mo sila kag ginpaguwa sa Egipto paagi sa imo puwerte nga gahom. 27Indi pagsapaka ang pagkatig-a sing ulo, ang pagkamalaot, kag ang mga sala sang sini nga katawhan, kundi dumduma ang imo mga alagad nga si Abraham, Isaac, kag Jacob. 28Kon laglagon mo sila, masiling ang mga Egiptohanon, “Ginlaglag sila sang Ginoo kay indi siya makasarang sa pagdala sa ila sa duta nga iya ginpromisa sa ila.” Ukon magasiling sila, “Ginlaglag sila sang Ginoo tungod kay akig siya sa ila; ginpaguwa niya sila sa Egipto kag gindala sa kamingawan agod pamatyon.”

29“ ‘Pero imo sila nga katawhan. Sila ang katawhan nga imo ginapanag-iyahan nga ginpaguwa mo sa Egipto paagi sa imo puwerte nga gahom.’