Ang Pulong Sang Dios

Salmo 79

Pangamuyo para sa Kahilwayan sang Nasyon

1O Dios, ginsalakay sang mga taga-iban nga nasyon ang duta nga imo ginapanag-iyahan.
Gindagtaan nila ang imo balaan nga templo kag ginlaglag ang Jerusalem.
Ginpakaon nila sa mga pispis kag sa mapintas nga mga sapat ang mga bangkay sang imo matutom nga mga alagad.
Ginpaagay nila ang dugo sang imo katawhan pareho sa tubig nga nagbaha sa bug-os nga Jerusalem,
kag wala sing may nabilin nga maglubong sa mga patay.

Ginapakahuy-an kami kag ginayaguta sang mga nasyon sa palibot namon.
Hasta san-o pa bala, Ginoo, ang imo kaakig sa amon?
Hasta bala sa wala sing katapusan?
Magadabdab na lang bala pareho sa kalayo ang imo kaimon?
Ipakita ang imo kaakig sa mga nasyon kag mga ginharian nga wala nagakilala kag nagasimba sa imo.
Kay ginpamatay nila ang imo katawhan[a] kag ginlaglag ang ila nasyon.
Indi kami pagsiluti tungod sa mga sala sang amon mga katigulangan.
Sa baylo, kaluoyi kami gilayon kay wala na gid kami sing may mahimo.
Buligi kami, O Dios nga amon manluluwas, agod madayaw ka.
Luwasa kami kag patawara sa amon mga sala agod mapadunggan ka.
10 Indi pagtuguti nga magsiling sa amon ang iban nga mga nasyon, “Diin na bala ang inyo Dios?”
Samtang nagatulok kami ipareyalisar sa mga nasyon nga balusan mo sila sa ila pagpamatay sang imo katawhan nga imo mga alagad.

11 Pamatii ang mga pag-ugayong sang imo katawhan nga ginbihag.
Mga palatyon sila, gani hilwaya sila paagi sa imo gahom.
12 Ginoo, balusi sing pito ka pilo ang amon katupad nga mga nasyon sa ila nga pagpakahuya sa imo.
13 Kag kami nga imo katawhan, nga imo ginabantayan pareho sa mga karnero, magapasalamat sa imo sa wala sing katapusan.
Dayawon ka namon permi hasta san-o.

Notas al pie

  1. 79:7 imo katawhan: sa literal, si Jacob.

Swedish Contemporary Bible

Psalms 79

Psalm 79

Nationell klagosång efter Jerusalems förstörelse

1En psalm av Asaf.

Gud, främmande folk har angripit din arvedel.

De har orenat ditt heliga tempel

och lagt Jerusalem i ruiner.

2De har gett dina tjänares döda kroppar

till mat åt himlens fåglar

och dina frommas kroppar åt vilda djur.

3De har utgjutit deras blod som vatten överallt i Jerusalem.

Det finns ingen kvar för att begrava dem.

4Vi föraktas av våra grannar,

vi hånas och bespottas av dem som finns runt omkring oss.

5Herre, hur länge ska din vrede vara? För evigt?

Hur länge ska din svartsjuka brinna som eld?

6Ös ut din vrede över de folk som inte känner dig,

över riken som inte åkallar ditt namn,

7för de har slukat Jakob

och ödelagt hans land.

8Lasta inte oss för våra fäders synder.

Låt oss snart få möta din barmhärtighet,

för vi är i stor nöd.

9Hjälp oss, Gud, du vår räddare,

för ditt namns äras skull.

Befria oss och sona våra synder

för ditt namns skull.

10Varför skulle folken få säga:

”Var är deras Gud?”

Låt det bli känt för folken inför våra ögon

hur du hämnas dina tjänares blod!

11Låt fångarnas klagan få nå fram till dig,

skona de dödsdömdas liv med din starka arm.

12Låt våra grannar få sjufalt igen

för att de hånat dig, Herre!

13Då vill vi, ditt folk och får i din hjord,

prisa dig i evighet.

Från generation till generation

vill vi lovprisa dig.