Ang Pulong Sang Dios

Salmo 49

Ang Kabuangan sang Pagsalig sa Manggad

1Magpamati kamo, tanan kamo nga mga katawhan nga nagapuyo diri sa kalibutan,
dungganon man ukon kubos, manggaranon man ukon imol.
Magahambal ako nga may kaalam kag magahunahuna ako sing mga mapuslanon.
Mamati ako sang mga hulubaton kag isaysay ko ang ila kahulugan samtang ginatukar ko ang arpa.

Wala ako mahadlok kon mag-abot ang katalagman,
kon libutan ako sang malaot kag dayaon nga mga tawo
nga nagasalig kag nagapabugal sa ila manggad.
Ang isa ka tawo indi gid makasarang sa pagbayad sa Dios para sa kabuhi sang iban ukon para sa iya kabuhi.
Tungod kay puwerte kamahal sang kabuhi;
wala gid sing bayad nga makaigo
agod mabuhi ang tawo sa wala sing katapusan kag indi na mapatay.
10 Kay makita sang tanan nga bisan ang mga maalam nagakalamatay, amo man ang mga buang-buang kag mga balingag.
Kag kon mapatay na sila ibilin lang nila ang ila manggad sa iban.
11 Ang ila lulubngan[a] amo ang ila mangin balay sa wala sing katapusan.
Dira sila magaestar hasta san-o bisan nga may ginapanag-iyahan sila nga mga duta.
12 Bisan nga manggaranon pa ang tawo, mapatay lang siya gihapon pareho sa mga sapat.
13 Amo ini ang dangatan sang mga tawo nga nagasalig sa ila kaugalingon,
kag amo man ang dangatan sang mga nagasunod kag nagapati sa ila ginasiling.
14 Napat-od na nga mapatay sila pareho sa mga karnero.
Kag ang kamatayon amo ang magatuytoy sa ila sa lulubngan[b]
pareho sa manugbantay nga nagatuytoy sa mga karnero.
(Sa adlaw sang pagluwas sang Dios,[c] magagahom sa ila ang mga nagakabuhi sing husto.)
Ang ila mga bangkay magakaladunot.
Ang lulubngan amo ang ila mangin elistaran.[d]
15 Pero ako luwason sang Dios sa gahom sang kamatayon, kay kuhaon niya ako.

16 Indi ka magkatublag[e] kon ang iban nagamanggaranon,
kon ang manggad sang ila pamilya nagadugang pa gid.
17 Kay indi nila ina madala kon mapatay sila;
ang ila manggad indi nila madala sa lulubngan.
18 Bisan pa sa ila nga pagkabuhi ginakabig nila ang ila kaugalingon nga ginpakamaayo sang Dios,
kag ginadayaw sila sang mga tawo tungod kay mainuswagon sila,
19 isimpon man sila gihapon sa ila mga katigulangan nga nagkalamatay na,
didto sa lugar nga indi nila makita ang kasanag.
20 Ang manggaranon nga tawo nga wala sing paghangop sa kamatuoran mapatay pareho sa mga sapat.

Notas al pie

  1. 49:11 lulubngan: Amo ini sa Septuagint kag sa Syriac. Sa Hebreo, hunahuna.
  2. 49:14 lulubngan: ukon, lugar sang mga patay.
  3. 49:14 Sa adlaw sang pagluwas sang Dios: sa literal, Sa kaagahon.
  4. 49:14 Ang lulubngan… elistaran: ukon, sa lulubngan nga malayo sa ila elistaran.
  5. 49:16 magkatublag: ukon, mahisa.

Nya Levande Bibeln

Psaltaren 49

Livet kan inte köpas med pengar

1-2 Lyssna allesammans!

Både stora och små, rika och fattiga, alla innevånare på jorden. Jag har något viktigt att säga er.

Mina ord är visa och tänkvärda,

för från Gud tar jag emot vishet. Genom att spela på min harpa ska jag förklara dem.

Varför ska jag vara rädd när svårigheter kommer och fiender omger mig?

De litar helt på sin rikedom och skryter om hur mycket de äger.

Men ingen kan någonsin betala för någon annans liv, och ingen kan köpa någon fri från döden.

9-10 Ett människoliv kan inte betalas med pengar. Inte ens världens alla rikedomar skulle räcka till för det. Ingen lever här för evigt och ingen kan komma undan graven.

11 Du rike! Du stolte! Du vise! Du måste dö, som alla de andra! Du lever inte längre än dumma och oförståndiga människor. Du måste lämna din rikedom till andra.

12 Du uppkallar dina gods och gårdar efter dig själv, precis som om de skulle vara dina för alltid, och som om du skulle kunna leva där i evighet.

13 Men rikedom och anseende håller ingen människa vid liv. Hon måste dö, precis som djuren.

14 Så går det för dessa som bara tänker på sitt eget, och låter höra talas om sig.

15 Som en fårhjord förs de aningslösa till dödsriket, och döden är deras herde. Deras kroppar förmultnar i graven och deras boningar har tjänat ut. Redan nästa dag träder rättfärdiga människor in i deras ställe.

16 Men jag för min del vet att Gud ska befria min själ från dödens makt.

17 Låt dig inte imponeras när du ser en stenrik man göra sitt hus ännu praktfullare,

18 för när han dör kan han inte ta någonting med sig! Inget han samlat ihop följer honom i graven.

19 Även om en människa säger sig ha levt lyckligt hela livet, och världen högljutt applåderar hennes framgång,

20 så dör hon ändå till slut som alla andra och går in i ett evigt mörker.

21 Rikedom och anseende håller ingen människa vid liv. Hon måste dö, precis som djuren.