Salmo 30Salmo 30 Ang titulo sa Hebreo: Ang kanta nga ginsulat ni David. Ang kanta sa pagdedikar sang templo.
Pangamuyo nga Pagpasalamat
1Ginadayaw ko ikaw, Ginoo,
kay ginluwas mo ako sa katalagman
kag wala mo pagtuguti nga magkalipay ang akon mga kaaway sa akon kahimtangan.
2Ginoo nga akon Dios,
nagapangayo ako sang bulig sa imo,
kag gin-ayo mo ako.
3Ginluwas mo ako sa kamatayon.
Wala mo pagtuguti nga mapatay ako.
4Magkanta kamo sang mga pagdayaw sa Ginoo,
kamo nga iya matutom nga katawhan.
Dayawa ninyo siya bilang pagdumdom sa iya pagkabalaan.
5Kay ang iya kaakig wala nagadugay,
pero ang iya kaayo nagapadayon hasta san-o.
Ayhan nagakasubo kita sa kagab-ihon,
pero pag-abot sang kaagahon magakalipay kita.
6Sang malig-on ang akon kahimtangan, nagsiling ako nga indi gid ako maano.
7Ini tungod sa kaayo mo, Ginoo.
Ginpalig-on mo ako pareho sa isa ka bukid.
Pero sang nagpanago ka sa akon, hinadlukan ako.
8Nagpanawag ako sa imo, Ginoo, nga nagapakitluoy.
Siling ko,
9“Ano bala ang makuha mo kon mapatay ako?
Makadayaw bala sa imo ang patay nga tawo?
Makasugid bala siya sang imo katutom?
10Ginoo, pamatii ako kag kaluoyi.
Buligi ako!”
11Gani, ginbayluhan mo ang akon pagpangasubo sang malipayon nga pagsaot.
Ginpauba mo sa akon ang sako nga ginsul-ob ko sang nagpangasubo ako,
kag ginhatagan mo ako sang kalipay,
12agod indi lang ako maghipos, kundi magkanta ako sang mga pagdayaw sa imo.
Ginoo nga akon Dios, pasalamatan ko ikaw sa wala sing katapusan.
Psalm 30
En hyllning till Gud och ett tack för befrielse
1En psalm, en sång av David vid tempelinvigningen.
2Jag vill lova dig, Herre,
för du lyfte mig upp
och lät inte mina fiender triumfera över mig.
3Herre, min Gud, jag bad till dig,
och du helade mig.
4Herre, du förde mig upp ur dödsriket,
du räddade mig tillbaka till livet,
från att fara ner i graven.
5Lovsjung Herren, ni hans fromma,
prisa hans heliga namn!
6Hans vrede varar bara ett ögonblick
men hans nåd hela livet.
Gråten kan gästa om natten,
men när morgonen gryr kommer glädjen.
7När jag levde i min trygghet sa jag till mig själv:
”Ingenting kan rubba mig.”
8Herre, i din godhet ställde du mig på en fast berggrund.30:8 Grundtextens innebörd är osäker.
Men när du vände bort ditt ansikte från mig,
blev jag skräckslagen.
9Jag ropade till dig, Herre,
jag bad Herren om nåd.
10”Vad vinner du genom att låta mig gå under, ner i graven?
Kan stoftet prisa dig?
Kan det berätta om din trofasthet?
11Hör, Herre, var nådig mot mig,
Herre, bli min hjälpare!”
12Då förvandlade du min klagan till dans.
Du tog av mig sorgdräkten och klädde mig i glädje.
13Därför vill jag sjunga lovsånger och aldrig tystna.
Herre, min Gud, jag vill prisa dig i evighet!
