Salmo 148 – HLGN & HOF

Ang Pulong Sang Dios

Salmo 148:1-14

Salmo 148

Ang Panawagan sa Pagdayaw sa Ginoo

1Dayawa ang Ginoo!

Dayawa ninyo ang Ginoo, kamo nga ara sa kalangitan.

2Dayawa ninyo siya, tanan kamo nga iya mga anghel, nga iya mga soldado sa langit.

3Dayawa ninyo siya, adlaw, bulan, kag mga bituon.

4Dayawa ninyo siya, pinakamataas nga langit kag tubig sa ibabaw.

5Magdayaw sila tanan sa Ginoo!

Kay sa iya pagmando, natuga sila tanan.

6Ginpahamtang niya sila sa ila mga lugar sa wala sing katapusan,

kag wala sing may makalapas sining mando niya.

7Dayawa ninyo ang Ginoo, kamo nga ara sa kalibutan, dalagko nga mga sapat sa kadagatan, kag tanan nga kadadalman sang dagat.

8Dayawa ninyo ang Ginoo, mga kilat, ulan nga yelo, snow, mga panganod, kag mabaskog nga hangin nga nagatuman sa iya sugo.

9Dayawa ninyo ang Ginoo, mga bukid, mga kahoy nga nagapamunga ukon wala,

10tanan nga sapat: anta ukon indi, mga sapat nga nagakamang, kag mga nagalupad.

11Dayawa ninyo ang Ginoo, kamo nga mga hari, mga opisyal, mga manugdumala, kag tanan nga katawhan sa kalibutan,

12mga pamatan-on, mga tigulang kag mga bata.

13Magdayaw sila tanan sa Ginoo, kay labaw siya sa tanan.

Mas gamhanan siya sang sa tanan nga ara sa kalibutan kag kalangitan.

14Ginapabaskog niya kag ginapadunggan ang iya matutom nga katawhan, ang Israel nga palangga gid niya.

Dayawa ang Ginoo!

Hoffnung für Alle

Psalm 148:1-14

Lobt den Herrn im Himmel und auf der Erde!

1Halleluja – lobt den Herrn!

Lobt den Herrn im Himmel,

lobt ihn dort in der Höhe!

2Lobt ihn, alle seine Engel,

lobt ihn, ihr himmlischen Heere!

3Lobt ihn, Sonne und Mond,

lobt ihn, ihr leuchtenden Sterne!

4Lobt ihn auch im fernsten Weltall,148,4 Wörtlich: Lobt ihn, Himmel der Himmel.

lobt ihn, ihr Wassermassen über dem Himmel!

5Sie alle sollen den Herrn loben!

Denn auf seinen Befehl hin wurden sie erschaffen.

6Er wies ihnen für alle Zeiten ihren Platz zu

und gab ihnen feste Gesetze, denen sie für immer unterworfen sind.

7Lobt den Herrn auf der Erde!

Lobt ihn, ihr gewaltigen Seetiere und alle Meerestiefen!

8Lobt ihn,148,8 Im hebräischen Grundtext fehlt in den Versen 8‒12 beim jeweiligen Versanfang der Ausruf: »Lobt ihn«. Blitze, Hagel, Schnee und Nebel,

du Sturmwind, der du Gottes Befehle ausführst!

9Lobt ihn, ihr Berge und Hügel,

ihr Obstbäume und Zedern!

10Lobt ihn, ihr wilden und zahmen Tiere,

ihr Vögel und alles Gewürm!

11Lobt ihn, ihr Könige und alle Völker,

ihr Herrscher und Machthaber dieser Welt!

12Lobt ihn, ihr jungen Männer und Mädchen,

Alte und Junge miteinander!

13Sie alle sollen den Herrn loben,

denn sein Name allein ist hoch erhaben.

Seine Majestät erstreckt sich über Himmel und Erde!

14Er hat seinem Volk Ansehen und Macht geschenkt.148,14 Wörtlich: Er hat das Horn seines Volkes erhöht. – Vgl. die Anmerkung zu Psalm 89,25.

Darum haben die Israeliten allen Grund, ihn zu loben –

das Volk, das ihm so nahe ist und treu zu ihm steht.

Lobt den Herrn. Halleluja!