Numero 32 – HLGN & BPH

Ang Pulong Sang Dios

Numero 32:1-42

Ang mga Tribo sa Sidlangan sang Suba sang Jordan

(Deu. 3:12-22)

1Ang mga tribo ni Reuben kag ni Gad may madamo gid nga mga kasapatan. Gani pagkakita nila nga ang duta sang Jazer kag Gilead maayo nga lugar para sa mga kasapatan, 2nagkadto sila kay Moises, Eleazar, kag sa mga pangulo sang katilingban sang Israel kag nagsiling, 3“Ang Atarot, Dibon, Jazer, Nimra, Heshbon, Eleale, Sebam, Nebo, kag Beon— 4ang mga lugar nga ginlaglag sang Ginoo paagi sa mga Israelinhon—maayo nga lugar para sa mga kasapatan, kag kami madamo sang kasapatan. 5Gani kon nalipay ka sa amon, sir, ihatag ini nga mga duta sa amon bilang amon parte. Indi kami pagpaestara sa tabok sang Suba sang Jordan.”

6Nagsiling si Moises sa mga tribo ni Gad kag ni Reuben, “Ano ang buot ninyo silingon, mapabilin lang kamo diri samtang ang inyo kapareho nga mga Israelinhon magkadto sa inaway? 7Ginapalas-ay lang ninyo ang mga Israelinhon sa pagkadto sa duta nga ginhatag sang Ginoo sa ila. 8Amo man ini ang ginhimo sadto sang inyo mga katigulangan sang ginpadala ko sila halin sa Kadesh Barnea sa pagtan-aw sang sini nga duta. 9Sang nakaabot sila sa Eshcol nga ililigan sang tubig kag nakita nila ang duta, ginpalas-ay nila ang mga Israelinhon sa pagkadto sa duta nga ginhatag sang Ginoo sa ila. 10Puwerte gid ang kaakig sang Ginoo sadto nga adlaw kag nagsumpa siya: 11‘Tungod kay wala sila nagsunod sa akon sing tinagipusuon, wala sing bisan isa sa ila nga nagaedad sing 20 ka tuig paibabaw nga naghalin sa Egipto nga makakita sang duta nga ginpromisa ko kay Abraham, Isaac kag Jacob 12luwas lang kay Caleb nga anak ni Jefune nga Keniznon kag kay Josue nga anak ni Nun, kay nagsunod sila sa akon sing tinagipusuon.’ 13Puwerte ang kaakig sang Ginoo sa mga Israelinhon. Gani ginpatalang-talang niya sila sa kamingawan sa sulod sang 40 ka tuig, hasta nga nagkalamatay atong bug-os nga henerasyon nga naghimo sang malain sa iya panulok.

14“Kag karon, kamo nga mga kaliwat sang mga makasasala amo naman ang nagbulos sa inyo mga katigulangan kag ginadugangan pa gid ninyo ang kaakig sang Ginoo sa mga Israelinhon. 15Kon indi kamo magsunod sa Ginoo pabay-an niya liwat ini nga katawhan diri sa kamingawan, kag kamo ang mangin kabangdanan sang ila kalaglagan.”

16Pero nagpalapit pa sila kay Moises kag nagsiling, “Mahimo lang kami diri sang mga toril para sa amon mga kasapatan, kag mga banwa para sa amon mga kababayihan kag kabataan. 17Pero handa kami sa pagpanguna sa amon kapareho nga mga Israelinhon sa pagpakig-away hasta nga madala namon sila sa ila mga lugar. Samtang nagapakig-away kami, diri lang ang amon mga kababayihan kag kabataan mag-estar sa napaderan nga mga banwa nga amon patindugon, agod hilway sila sa mga pumuluyo sang sini nga duta. 18Indi kami magpauli hasta nga ang tanan nga Israelinhon makabaton sang duta nga ila palanublion. 19Pero indi namon gusto nga makabaton sang duta upod sa ila sa tabok sang Jordan. Kay ang duta diri sa sidlangan dampi sang Jordan amo ang amon palanublion.”

20Nagsiling si Moises sa ila, “Kon desidido gid man kamo sa atubangan sang Ginoo nga mag-upod sa inaway, 21kag magtabok ang tanan ninyo nga mga soldado sa Jordan hasta nga matabog sang Ginoo ang iya mga kaaway, 22kag mapanag-iyahan ang duta, ti, puwede na kamo makabalik diri kay natuman na ninyo ang inyo obligasyon sa Ginoo kag sa kapareho ninyo nga Israelinhon. Kag ini nga duta mangin inyo na sa atubangan sang Ginoo.

23“Pero kon indi ninyo ini paghimuon, makasala kamo sa Ginoo, kag sigurado gid nga bayaran ninyo ang inyo sala. 24Sige, magtukod kamo sang mga banwa para sa inyo nga kababayihan kag mga kabataan, kag maghimo sang mga toril para sa inyo mga kasapatan, pero dapat tumanon ninyo ang inyo ginpromisa.”

25Nagsabat ang mga tribo ni Gad kag ni Reuben kay Moises, “Sir, tumanon namon ang imo mga sugo. 26Magapabilin diri sa mga banwa sang Gilead ang amon mga asawa, mga kabataan, kag mga kasapatan. 27Pero kami iya nga makasarang sa pagpakig-away magatabok sa Jordan sa pagpakig-away suno sa mando mo sa amon.”

28Gani nagmando si Moises kay Eleazar nga pari, kay Josue nga anak ni Nun, kag sa mga pangulo sang mga tribo sang Israel. 29Siling niya, “Kon desidido gid man sa atubangan sang Ginoo ang mga tribo ni Gad kag ni Reuben nga magtabok sa Jordan sa pagpakig-away, kag kon maagaw na ninyo ang amo nga duta, ihatag ninyo sa ila ang duta sang Gilead agod ila panag-iyahan. 30Pero kon indi gani sila magtabok upod sa inyo, ti dapat magbaton sila sang duta upod sa inyo didto sa duta sang Canaan.”

31Nagsiling ang mga tribo ni Gad kag ni Reuben, “Sir, tumanon namon ang ginsiling sang Ginoo. 32Desidido kami sa atubangan sang Ginoo nga magtabok sa Jordan pakadto sa Canaan sa pagpakig-away, pero ang amon palanublion nga duta amo ining diri sa sidlangan dampi sang Jordan.”

33Gani ginhatag ni Moises sa mga tribo ni Gad, ni Reuben, kag sa katunga sang tribo ni Manase nga anak ni Jose ang ginharian ni Sihon nga hari sang mga Amornon kag ang ginharian ni Og nga hari sang Bashan—ang bug-os gid nga duta pati ang mga banwa kag mga teritoryo sa palibot sini.

34Gintukod liwat sang tribo ni Gad ang Dibon, Atarot, Aroer, 35Atrot Shofan, Jazer, Jogbeha, 36Bet Nimra, kag Bet Haran. Ini nga mga banwa ginpalibutan nila sang pader. Naghimo man sila sang mga toril para sa ila mga kasapatan. 37Kag gintukod liwat sang mga tribo ni Reuben ang Heshbon, Eleale, Kiriataim 38pati ang mga lugar nga ginatawag anay nga Nebo kag Baal Meon, kag ang Sibma. Gin-ilisan nila ang mga ngalan sang mga banwa nga ila gintukod liwat.

39Ang mga kaliwat ni Makir nga anak ni Manase nagsalakay sa Gilead, kag naagaw nila ini kag ginpangtabog nila ang mga Amornon nga nagaestar didto. 40Gani ginhatag ni Moises ang Gilead sa mga kaliwat ni Makir, nga mga kaliwat man ni Manase, kag didto sila nag-estar. 41Si Jair nga kaliwat man ni Manase nakaagaw sang mga baryo sa Gilead kag gin-ngalanan niya ini nga “Mga Baryo ni Jair.” 42Naagaw ni Noba ang Kenat kag ang mga baryo sa palibot sini kag gintawag niya ini nga “Noba” suno sa iya ngalan.

Bibelen på hverdagsdansk

4. Mosebog 32:1-42

Nogle israelitter bosætter sig øst for Jordanfloden

1Rubens og Gads stammer havde masser af kvæg, og da de opdagede, hvor velegnet Jazers og Gileads land var til kvægavl, 2henvendte deres ledere sig til Moses og præsten Eleazar og de øvrige stammeledere og sagde: 3-4„Herren har hjulpet sit folk med at erobre hele området omkring byerne Atarot, Dibon, Jazer, Nimra, Heshbon, Elale, Sebam, Nebo og Beon. Dette område er særdeles velegnet til kvægavl. 5Derfor vi vil gerne bede om at få tildelt det område som vores ejendom, så vi kan slå os ned her frem for at tage over på den anden side af Jordanfloden.”

6„Skal de andre stammer så gå i krig alene?” spurgte Moses. 7„Det vil tage modet fra resten af folket, så vi risikerer, at de går glip af det land, Herren har lovet dem. 8Var det ikke netop det, der skete for jeres fædre, dengang jeg sendte spioner fra Kadesh-Barnea ind i landet? 9Kom spionerne ikke tilbage fra Eshkoldalen og tog modet fra folket, så de ikke nåede ind i det land, Herren havde lovet dem? 10-11Ved den lejlighed blev Herren så vred over deres vantro, at han svor på, at ikke en eneste over 20 år af alle dem, der havde været med fra begyndelsen, da de forlod Egypten, skulle få det land at se, han havde lovet Abraham, Isak og Jakob. 12Kun Kaleb og Josva var undtaget, for de havde fuld tillid til Herren, og de opfordrede folket til at gå ind og tage landet i besiddelse.

13Efter den episode lod Herren os strejfe omkring i ørkenen i 40 år, indtil den oprørske generation var uddød i ørkenen som følge af deres synd. 14Og nu kommer I og vil gøre det samme igen. Hvis I nu også nægter at adlyde Herren, vil han i sin vrede straffe Israels folk endnu værre. 15Hvis I svigter, vil folket få forlænget opholdet i ørkenen, og på den måde bringer I ulykke over hele folket.”

16„Nej, nej,” svarede de, „vi har kun tænkt os at lave indhegninger og bygge byer, så vi kan efterlade vores kvæg og vores familier her, 17mens vi selv ruster os til krig og går i spidsen for Israels folk ind i landet, så vi kan sikre os, at de når deres bestemmelsessted, hvor de kan slå sig ned i fred og ro. Men forinden må vi bygge befæstede byer til vores familier for at sikre os, at de ikke bliver udplyndret af de øvrige indbyggere i området. 18Når det er gjort, vil vi følge med folket og ikke vende tilbage, før alle Israels stammer har taget deres land i besiddelse. 19Det eneste, vi siger, er, at vi vil foretrække at bo på den østlige side af Jordanfloden i stedet for på den vestlige side.”

20„Godt,” svarede Moses, „hvis I vil holde jeres ord og ruste jer til krig, 21-22kan I overtage området øst for Jordanfloden på den betingelse, at I ikke vender tilbage, før Herren har jaget fjenderne bort, og folket har indtaget landet. Først da har I opfyldt jeres forpligtelser over for Herren og folket, så Herren kan give jer det område, I er interesseret i. 23Men hvis I løber fra jeres ord, har I syndet imod Herren selv—og da skal I få konsekvensen af jeres synd at mærke. 24Gå bare i gang med at lave indhegninger til jeres kvæg og bygge byer til jeres familier, sådan som I foreslår.”

25„Vi vil gøre nøjagtig, som du siger,” svarede Gads og Rubens stammeledere. 26„Vi vil efterlade vores børn, koner, kvæg og øvrige husdyr i byerne her i Gilead, 27men alle våbenføre mænd iblandt os følger med over på den anden side af Jordanfloden for at kæmpe i krigen for Herren, sådan som du har befalet.”

28Moses bekendtgjorde denne afgørelse for Eleazar, Josva og stammelederne. 29„Hvis alle våbenføre mænd fra Gads og Rubens stammer hjælper med til at erobre landet på den anden side af Jordanfloden,” sagde han, „skal Gileads land bagefter tilfalde dem. 30Men hvis de kryber udenom, skal de have jord side om side med de øvrige stammer i Kana’an.”

31Gads og Rubens stammeledere bekræftede Moses’ ord. „Vi vil gøre, som Herren har befalet,” erklærede de. 32„Alle våbenføre mænd følger med til Kana’an og deltager i krigen for Herren, og vi overtager så ejendomsretten til området øst for Jordanfloden.”

33Derpå overdrog Moses officielt amoritterkongen Sihons område og kong Og af Bashans område med de tilhørende byer til Gads, Rubens og det halve af Manasses stammer.

34Gads stamme genopbyggede følgende byer: Dibon, Atarot, Aroer, 35Atarot-Shofan, Jazer, Jogbeha, 36Bet-Nimra og Bet-Haran. De var alle befæstede byer med indhegnede græsgange udenom.

37Rubens stamme genopbyggede følgende byer: Heshbon, Elale, Kirjatajim, 38Nebo, Ba’al-Meon og Sibma. De gav mange af byerne nye navne.

39Makirs slægt af Manasses stamme tog op til Gilead, erobrede landet og jog amoritterne bort. 40Derfor gav Moses Gilead til makiritterne, som bosatte sig der. 41Jair-slægten fra Manasses stamme erobrede en lang række byer i Gilead, hvorefter de gav området navneforandring til Jairs landsbyer. 42En mand ved navn Noba erobrede med sin hærstyrke byen Kenat og de omkringliggende landsbyer og opkaldte området efter sig selv.