Ang Pagkapatay ni Lazarus
1-2May isa ka tawo nga ang iya ngalan si Lazarus. Siya kag ang iya mga utod nga si Maria kag si Marta nagapauli sa Betania. Si Maria nga ini amo ang nagbubo sang pahamot sa tiil sang Ginoo kag iya dayon ginpahiran sang iya buhok. Ang iya utod nga si Lazarus nagamasakit. 3Gani nagpadala ang mag-utod nga babayi sang balita kay Jesus nga ang iya pinalangga nga amigo nagamasakit. 4Pagkabati ni Jesus nga si Lazarus nagamasakit, nagsiling siya, “Ini nga masakit indi magaresulta sang kamatayon. Ang katuyuan nga nagamasakit siya kay agod mapadunggan ang Dios tungod sa iya gahom kag agod ako nga Anak sang Dios mapadunggan man.”
5Palangga ni Jesus si Marta, si Maria kag si Lazarus. 6Pero ginpaligad pa niya ang duha ka adlaw pagkatapos nga iya nabalitaan nga si Lazarus nagamasakit. 7Dayon, nagsiling siya sa iya mga sumulunod, “Dali kamo, mabalik na kita sa Judea.” 8Nagsabat ang iya mga sumulunod, “Manunudlo, indi bala nga pila pa lang ka adlaw nga batuhon ka kuntani didto sang mga Judio? Kag karon mabalik ka pa didto?” 9Nagsiling si Jesus, “Indi bala nga may dose ka oras kon adlaw? Gani kon maglakat ang tawo kon adlaw indi siya makasandad, tungod kay masanag pa. 10Pero kon maglakat siya kon gab-i makasandad siya kay madulom.”11:10 Ginhambal ni Jesus ini nga paanggid agod ipahibalo sa ila nga wala pa sing may malain nga matabo sa ila didto sa Judea. 11Pagkatapos nagsiling pa gid si Jesus, “Ang aton amigo nga si Lazarus nagakatulog. Pero kadtuan ko siya kag pukawon.” 12Nagsabat ang iya mga sumulunod, “Ginoo, kon nagakatulog siya, magaayo pa siya.” 13Abi nila nagakatulog lang matuod si Lazarus, pero ang buot silingon ni Jesus nga patay na si Lazarus. 14Gani ginsilingan sila ni Jesus sing maathag, “Patay na si Lazarus. 15Pero nagapasalamat ako nga wala ako didto kay para ini sa inyo kaayuhan, tungod kay may himuon ako agod magdugang pa gid ang inyo pagtuo sa akon. Dali, kadtuan ta siya.” 16Karon, si Tomas nga ginatawag nga si Kapid nagsiling sa iya mga kaupod, “Ti, maupod na lang kita bisan kon patyon kita upod sa iya.”
Si Jesus amo ang Nagahatag sang Kabuhi
17Sang pag-abot ni Jesus sa Betania, nabalitaan niya nga apat na ka adlaw nga nalubong si Lazarus. 18Ang Betania mga tatlo lang ka kilometro halin sa Jerusalem. 19Gani madamo nga mga Judio nga taga-Jerusalem ang nagkadto didto sa paglipay kay Marta kag kay Maria sa pagkapatay sang ila utod.
20Pagkabati ni Marta nga nagapadulong si Jesus, nagguwa siya sa pagsugata sa iya, pero si Maria nagpabilin sa balay. 21Pag-abot ni Marta kay Jesus, nagsiling siya, “Ginoo, kon diri ka lang, wala kuntani napatay ang akon utod. 22Pero nahibaluan ko nga bisan subong magahatag ang Dios sa imo sang bisan ano nga imo pangayuon sa iya.” 23Nagsiling si Jesus sa iya, “Mabanhaw ang imo utod.” 24Nagsabat si Marta, “Nahibaluan ko nga mabanhaw siya sa katapusan nga adlaw kon banhawon na ang mga patay.” 25Nagsiling si Jesus sa iya, “Ako ang nagabanhaw sang mga patay, kag ako man ang nagahatag sang kabuhi. Ang nagatuo sa akon, bisan mapatay pa siya, mabuhi siya liwat. 26Ang bisan sin-o nga nagakabuhi kag nagatuo sa akon indi na mapatay hasta san-o. Ti, nagapati ka bala sini?” 27Nagsabat si Marta, “Huo, Ginoo! Nagapati gid ako nga ikaw amo ang Cristo, ang Anak sang Dios nga amon ginahulat nga magaabot diri sa kalibutan.”
Naghibi si Jesus
28Pagkahambal sadto ni Marta, nagbalik siya sa ila balay kag gintawag niya ang iya utod nga si Maria kag ginhutikan, “Ari na ang Manunudlo kag ginapatawag ka niya.” 29Pagkabati sadto ni Maria, nagtindog siya kag nagdali-dali guwa kag nagkadto didto kay Jesus. 30(Wala pa makasulod si Jesus sa banwa sang Betania. Didto pa lang siya sa lugar nga sa diin ginsugata siya ni Marta.) 31Pagkakita sang mga Judio, nga nagalipay kay Maria, nga nagtindog siya kag magdali-dali guwa, ginsunod nila siya kay abi nila makadto siya sa lulubngan agod didto maghibi.
32Pag-abot ni Maria didto kay Jesus, nagluhod siya kag nagsiling, “Ginoo, kon diri ka lang, wala kuntani napatay ang akon utod.” 33Pagkakita ni Jesus nga nagahibi si Maria kag pati ang iya mga kaupod nga mga Judio, natandog gid ang iya tagipusuon. 34Nagpamangkot siya dayon sa ila, “Sa diin ninyo siya ginlubong?” Nagsabat sila, “Dali Ginoo, itudlo namon sa imo.” 35Naghibi si Jesus. 36Gani nagsiling ang mga Judio, “Kita ninyo kon daw ano ang iya pagpalangga kay Lazarus!” 37Pero nagsiling ang iban, “Indi bala nga gin-ayo niya ang mga mata sang bulag? Ti ngaa wala niya mapunggi ang kamatayon ni Lazarus?”
Ginbanhaw ni Jesus si Lazarus
38Natandog liwat ang tagipusuon ni Jesus. Kag nagkadto siya dayon didto sa ginlubngan kay Lazarus. Isa ini ka kuweba nga natakpan sang isa ka bato. 39Pag-abot nila didto, nagsiling si Jesus, “Kuhaa ninyo ang bato.” Pero nagsiling si Marta nga utod sang napatay, “Ginoo, mabaho na siya subong, kay apat na ka adlaw nga siya ginlubong!” 40Nagsiling si Jesus sa iya, “Indi bala nga nagsiling ako sa imo nga kon magtuo ka, makita mo ang gahom sang Dios?” 41Gani ginkuha nila ang bato. Nagtangla si Jesus sa langit kag nagsiling, “Amay, nagapasalamat ako sa imo tungod kay ginpamatian mo ako. 42Nahibaluan ko nga permi mo ako ginapamatian, pero nagasiling ako sing pareho sini para sa mga tawo nga diri subong sa akon palibot, agod magpati sila nga ikaw amo ang nagpadala sa akon diri sa kalibutan.” 43Pagkatapos niya hambal sini, nagsinggit siya, “Lazarus, guwa ka!” 44Kag nagguwa matuod ang napatay nga si Lazarus nga ang iya kamot kag tiil may nagasambod pa nga mga tela nga linen, kag ang iya guya naputos man sang panyo. Nagsiling si Jesus sa ila, “Hubari ninyo siya kag palakta.”
Nagplano ang mga Lider sang mga Judio nga Patyon si Jesus
(Mat. 26:1-5; Mar. 14:1-2; Luc. 22:1-2)
45Madamo sa mga Judio nga nagbisita sa ila ni Maria ang nagtuo kay Jesus pagkakita nila sa iya ginhimo. 46Pero ang iban sa ila nagkadto sa mga Pariseo kag nagsugid sang ginhimo ni Jesus. 47Gani gintawag sang mga Pariseo kag sang mga manugdumala nga mga pari ang tanan nga miyembro sang Korte sang mga Judio. Kag sang nagatilipon na sila, nagsiling sila, “Ano bala ang aton himuon? Madamo nga mga milagro ang ginahimo sang sini nga tawo. 48Kon pabay-an lang naton siya, ang tanan magatuo na sa iya nga siya amo ang hari sang Israel. Kag kon amo ini ang matabo, sulungon kita sang mga soldado sang Roma kag gub-on nila ang aton templo kag ang aton bug-os nga nasyon!” 49Pero ang isa sa mga kaupod nila nga si Caifas, nga pangulo nga pari sadto nga tuig, nagsiling, “Wala gid kamo sing nahibaluan! 50Wala bala ninyo mahunahunai nga mas maayo pa nga isa lang ka tawo ang mapatay para sa aton nasyon kaysa ang bug-os nga nasyon ang madula?” 51Wala niya ato ginhambal nga iya-iya lang, kundi bilang pangulo nga pari sadto nga tuig, naghambal ang Dios paagi sa iya nga kinahanglan nga mapatay si Jesus para sa mga Judio. 52Kag indi lang para sa ila, kundi para man sa tanan nga anak sang Dios nga naglalapta sa iban nga mga lugar, agod matipon sila kag mangin isa sila tanan. 53Halin sadto nga adlaw nagplano ang mga lider sang mga Judio nga patyon si Jesus. 54Gani wala na nagsagad pakita si Jesus sa mga banwa sang mga Judio, kundi nagkadto siya sa lugar nga malapit sa kamingawan, sa isa ka banwa nga ginatawag Efraim. Didto siya nagtiner kaupod sang iya mga sumulunod.
55Karon, malapit na lang ang piesta sang mga Judio nga ginatawag Piesta sang Paglabay sang Anghel. Gani madamo nga mga tawo ang nagpa-Jerusalem agod sa indi pa mag-abot ang piesta makapakatinlo sila sang ila kaugalingon suno sa pagsulundan sang ila relihiyon. 56Ginpangita nila si Jesus, pero wala nila makita. Gani nagpinamangkutanay sila, “Ano bala sa banta ninyo? Indi gid siya siguro magpamiesta, di bala?” 57Sadto gali nga tion nagsugo na nga daan ang mga manugdumala nga mga pari kag ang mga Pariseo nga ang bisan sin-o nga makahibalo kon diin si Jesus dapat magsugid sa ila agod madakop nila siya.
Lasaros uppväcks från de döda
1En man som hette Lasaros låg sjuk. Han bodde i byn Betania tillsammans med sina systrar Maria och Marta 2(Det var samma Maria, vars bror Lasaros nu låg sjuk, som smorde Herren med välluktande olja och torkade hans fötter med sitt hår). 3De två systrarna skickade nu ett meddelande till Jesus: ”Herre, din vän är sjuk.”
4Men när Jesus hörde det sa han: ”Hans sjukdom ska inte sluta med döden utan visar Guds härlighet, så att Guds Son blir förhärligad genom detta.” 5Jesus älskade Marta, hennes syster och Lasaros. 6När han hörde att Lasaros var sjuk, stannade han kvar där han var i ytterligare två dagar. 7Sedan sa han till lärjungarna: ”Låt oss gå tillbaka till Judeen.”
8Men hans lärjungar sa till honom: ”Rabbi, judarna försökte just stena dig. Ska du verkligen gå dit igen?”
9Då svarade Jesus: ”Har inte dagen tolv timmar? Om man går under dagen snubblar man inte, för då ser man denna världens ljus. 10Men om man går om natten, då snubblar man, eftersom man inte har ljus.” 11Sedan sa han: ”Vår vän Lasaros sover, men nu ska jag gå och väcka honom.”
12Hans lärjungar sa: ”Herre, om han sover så blir han snart frisk.” 13Jesus menade att Lasaros hade dött, men de trodde att han talade om vanlig sömn. 14Därför sa Jesus rent ut till dem: ”Lasaros är död. 15Och för er skull är jag glad att jag inte var där, för att ni ska tro. Men nu måste vi gå till honom.” 16Tomas, som kallades Tvillingen, sa då till de andra lärjungarna: ”Kom, låt oss gå med, så att vi kan dö tillsammans med honom.”
17När Jesus kom fram till Betania fann han att Lasaros redan hade legat i graven i fyra dagar. 18Betania låg bara ungefär tre kilometer från Jerusalem, 19och många judar hade kommit därifrån för att trösta Marta och Maria i deras sorg över deras bror. 20Men när Marta nu hörde att Jesus var på väg gick hon ut för att möta honom, medan Maria stannade hemma.
21Marta sa till Jesus: ”Herre, om du hade varit här, så hade min bror inte dött. 22Men jag vet ändå att Gud ska ge dig vad du än ber honom om.”
23Jesus svarade: ”Din bror ska uppstå.”
24Då sa Marta: ”Ja, jag vet att han ska uppstå vid uppståndelsen på den sista dagen.”
25Men Jesus sa till henne: ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig ska leva, även om han dör. 26Och var och en som lever och tror på mig ska aldrig i evighet dö. Tror du det?”
27”Ja, Herre”, svarade hon. ”Jag tror att du är Messias, Guds Son, som skulle komma hit till världen.”
28Efter att ha sagt detta gick hon därifrån, kallade på sin syster Maria och viskade till henne: ”Mästaren är här och vill träffa dig.” 29När Maria hörde det, reste hon sig genast upp och gick ut för att möta honom.
30Jesus hade stannat utanför byn på den plats där Marta hade mött honom. 31Så när judarna, som var i huset för att trösta Maria, såg henne skynda sig ut trodde de att hon skulle gå till graven för att gråta, och de följde efter henne. 32När Maria kom fram till Jesus och såg honom, föll hon ner vid hans fötter och sa: ”Herre, om du hade varit här, så hade min bror inte dött.” 33När Jesus såg hur hon grät och hur judarna som följt med henne också grät, blev han djupt upprörd och skakad, 34och han frågade: ”Var har ni lagt honom?”
De sa: ”Kom och se, Herre!” 35Jesus grät.
36Då sa de som stod runt omkring: ”Se hur mycket han älskade honom.”
37Men några av dem sa: ”Om han kunde bota en blind, då kunde han väl ha hindrat dennes död?” 38Än en gång blev Jesus upprörd, och han gick till graven, som var en grotta med en sten framför öppningen.
39Jesus sa nu: ”Ta bort stenen.” Men Marta, den döda mannens syster, sa: ”Herre, han luktar ju redan, för han har varit död i fyra dagar.”
40Då sa Jesus till henne: ”Sade jag dig inte att om du tror, så ska du få se Guds härlighet?” 41Då tog de bort stenen. Sedan såg Jesus upp mot himlen och sa: ”Fader, jag tackar dig för att du har hört mig. 42Själv visste jag att du alltid hör mig, men för alla de människors skull som står här säger jag det ändå, så att de ska tro att du har sänt mig.” 43Sedan ropade han med hög röst: ”Lasaros, kom ut!” 44Och den döde kom ut med både armar och ben inlindade i liksvepningen och med ansiktet täckt av en duk. Jesus sa då till dem: ”Gör honom fri och låt honom gå.”
Det judiska rådet planerar att döda Jesus
45Många av judarna som kommit ut till Maria och sett vad Jesus gjorde, började nu tro på honom. 46Men några av dem gick bort till fariseerna och rapporterade vad Jesus hade gjort.
47Då kallade översteprästerna och fariseerna samman hela det judiska rådet. De sa: ”Vad ska vi göra? Den här mannen gör ju många tecken. 48Om vi låter honom fortsätta börjar snart hela folket att tro på honom, och då kommer romarna att förstöra vårt tempel och vårt folk.”
49En av dem, Kajafas, som var överstepräst det året, sa då till dem: ”Nu förstår ni nog ingenting! 50Ni bör ju inse att det är bättre för er om en enda människa dör än att hela folket går under.”
51Detta sa han inte av sig själv. Nej, eftersom han var överstepräst det året talade han profetiskt att Jesus skulle dö för folket, 52och inte bara för dem, utan också för alla kringspridda Guds barn, för att samla och förena dem. 53Från den stunden var de fast beslutna att döda Jesus.
54Jesus vandrade därför inte längre öppet omkring bland judarna utan drog sig bort till utkanten av öknen, till Efraim, där han stannade med sina lärjungar.
55Den judiska påskhögtiden närmade sig nu, och många från landet kom till Jerusalem i förväg för att gå igenom reningsceremonierna före påsken. 56De sökte efter Jesus, och medan de stod i templet frågade de varandra: ”Vad tror ni? Har han inte tänkt komma till högtiden?” 57Men översteprästerna och fariseerna hade befallt att den som visste var Jesus höll hus genast måste rapportera om detta, så att de kunde arrestera honom.
