1“Ang kabuhi sang tawo diri sa kalibutan mabudlay gid; pareho kabudlay sa adlaw-adlaw nga obra sang isa ka trabahador, 2ukon pareho sa ulipon nga nagahandom nga maghapon na agod makapahuway na siya, ukon pareho sa trabahador nga nagapaabot gid sang iya suweldo. 3Pareho man sina ang akon kahimtangan. Pila na ka bulan ang akon pag-antos nga wala man lang sing pulos. Bisan gab-i nagaantos ako. 4Kon maghigda ako kon gab-i nagahunahuna ako kon san-o pa mag-aga. Kahinay sang paglakat sang mga inoras. Nagabulubaliswa lang ako hasta magpamanagbanag. 5Ang akon lawas puno sang ulod kag kugan. Nagabuluswang ang akon mga hubag kag naganana.”
Nagpanawag si Job sa Dios
6“Nagaligad ang akon mga inadlaw nga wala sing paglaom. Nagaligad ini nga mas madasig pa sa lansadera7:6 lansadera: sa English, shuttle. sang manughabol.7:6 manughabol: sa English, weaver. 7Dumduma, O Dios, nga ang akon kabuhi pareho lang sa hangin nga nagalabay, kag indi na ako makaeksperiensya pa sang kalipay. 8Makita mo pa ako subong pero sa ulihi indi na. Kon mangita ka sa akon indi mo na ako makita. 9Subong nga ang gal-om nagakadula kag indi na makita, ang nagakapatay indi na magbalik pa. 10Indi na siya makapauli sa iya balay, kag malimtan na siya sang mga nakakilala sa iya.
11“Gani indi mahimo nga maghipos lang ako; sugong gid ang akon pamatyag. Ihambal ko ang kalain sang akon buot. 12Ngaa ginabantayan mo gid ako, O Dios? Dragon bala ako sa dagat? 13Kon gusto ko maghigda kag magpahuway agod maghaganhagan ang akon kasakit 14ginapahadlok mo ako paagi sa mga damgo kag palanan-awon. 15Gani maayo pa nga makuga na lang ako kag mapatay sang sa mabuhi sa sining lawas nakon. 16Ginakaugtan ko ang akon kabuhi. Indi ko gusto nga mabuhi pa. Pabay-i na lang ako, kay wala na sing pulos ang akon kabuhi.
17“Ano gid bala ang tawo nga imo ginakabalak-an kag ginahatagan sang importansya? 18Kay ginausisa mo siya kada adlaw, kag ginatilawan sa tanan nga tion. 19Pabay-i lang bala ako bisan dali lang. 20Nakasala bala ako? Ano nga sala ang nahimo ko sa imo, O Manugbantay sang tawo? Ngaa ginapuntirya mo gid ako? Mabug-at bala ako nga palas-anon sa imo? 21Kon nakasala gid man ako, ngaa indi mo na lang ako pagpatawaron? Sa indi madugay mapatay na ako, kag bisan pangitaon mo ako, indi mo na ako makita pa.”
Job frågar Gud
1En trältjänst är människans tid på jorden.
Är inte hennes dagar som daglönarens dagar?
2Som en slav väntar hon på kvällsskuggan,
som en daglönare som ser fram mot lönen.
3Så har jag fått på min lott månader av elände
och ångestfyllda nätter.
4När jag går och lägger mig, tänker jag:
”Om jag ändå fick stiga upp!”
Natten går,
och jag kastar mig oroligt av och an ända till gryningen.
5Min kropp är täckt av maskar och skorv.
Huden spricker av variga sår.
6Mina dagar drar förbi, snabbare än en vävares spole,
de slutar i hopplöshet.
7Tänk på att mitt liv är som en vindfläkt,
mina ögon får inte mer se det goda.
8Man ser mig ännu, men inte länge till.
Din blick söker mig, men jag finns inte mer.
9Som ett moln löses upp och försvinner,
så ska den som går ner i dödsriket inte komma tillbaka
10och aldrig mer återvända till sitt hem,
ej heller känner hans plats till honom mer.
11Därför kan jag inte hålla tyst,
jag måste få tala ut min ångest,
klaga i min själs förtvivlan.
12Är jag Havet eller havsodjuret Tannin,
så att du måste bevaka mig så?
13Om jag tänker: ”Min bädd ska trösta mig,
min viloplats ska ge mig lindring i mitt elände”,
14skrämmer du mig med drömmar
och förfärar mig med syner.
15Jag skulle föredra att bli strypt och dö,
hellre än att fortsätta med denna kropp.
16Jag avskyr att leva.
Lämna mig ifred, mitt liv är meningslöst!
17Vad är då en människa,
eftersom du gör så stor sak av henne
och ger henne så mycket uppmärksamhet,
18synar henne varje morgon
och prövar henne varje ögonblick av dagen?
19Kan du inte vända blicken från mig en stund,
lämna mig ensam så jag åtminstone får svälja min saliv?
20Har min synd skadat dig,
du mänsklighetens bevakare?
Varför har du valt mig till måltavla?
Har jag blivit en börda för dig?7:20 Enligt andra handskrifter: Varför har du valt mig till måltavla, låtit mig bli en börda för mig själv?
21Varför förlåter du inte min synd
och utplånar min missgärning?
Snart kommer jag ändå att ligga i stoftet,
och när du letar efter mig,
finns jag inte mer.
