Naghambal si Zofar
1Dayon nagsabat si Zofar nga taga-Naama, 2“Dapat lang nga masabat inang imo mga ginapanghambal. Indi mapamatud-an nga inosente ka paagi lang sa pagwakal. 3Indi mo kami mapahipos sa imo mga ginapanghambal nga wala sing pulos. Nagahunahuna ka bala nga indi ka namon pagsabdungon sa imo mga pagpasipala? 4Nagasiling ka nga husto ang imo pagpati kag matinlo ka sa atubangan sang Dios. 5Maayo kuntani nga maghambal ang Dios sa imo 6kag sugiran ka niya sang mga butang nga wala mo pa mahibaluan. May mga butang nga nahibaluan mo na kag may mga butang nga wala pa. Nahibaluan mo na bala nga ang silot sang Dios sa imo kulang pa sa nagakabagay sa imo? 7Matungkad mo bala ang tanan parte sa Makagagahom nga Dios? 8-9Mas mataas pa ini sang sa langit kag mas madalom pa sang sa lugar sang mga patay. Malapad pa ini sang sa kalibutan kag mas masangkad pa sang sa dagat. Ti, maabot bala ini sang imo hunahuna?
10“Halimbawa, dakpon ka sang Dios kag dal-on sa korte kag dayon prisohon, sin-o ang makapugong sa iya? 11Nahibaluan gid niya kon sin-o ang dayaon nga mga tawo kag nakita niya ang ila kalautan. 12Daw imposible na sa isa ka buang-buang nga magmaalamon, subong nga imposible sa talunon nga asno nga magbata sing tawo.11:12 tawo: ukon, anta na nga asno.
13“Job, kon maghinulsol ka lang kag magdangop sa Dios, 14kag indi ka na magpakasala kag indi mo pagtugutan ang imo panimalay sa pagpakasala, 15sigurado gid nga indi ka na mahuya kag magakabuhi ka nga malig-on kag wala sing ginakahadlukan. 16Dayon malipatan mo na ang imo mga kasakit, nga daw sa tubig lang ini nga naglabay. 17Kag ang imo kabuhi mangin masanag pa sang sa silak sang adlaw sa udto. Ang kadulom sang imo kabuhi magasanag pareho sa kaagahon. 18Magakabuhi ka nga malig-on tungod kay may paglaom ka. Protektaran ka sang Dios kag magapahuway nga wala sing ginakahadlukan. 19Magahigda ka nga wala sing may nagapahadlok sa imo, kag madamo ang magapangayo sang bulig sa imo. 20Pero ang mga malaot mapaslawan, kag wala na sing mapalagyuhan pa, kag ang ila lang paglaom amo ang kamatayon.”
Sofar anser att Job hädar
1Då svarade Sofar från Naama:
2Kan man lämna detta ordflöde oemotsagt?
Kan en människa rättfärdiga sig genom allt sitt prat?
3Ska ditt tomma prat förstumma andra?
Någon borde tillrättavisa dig.
4Du påstår dig vara ren i din undervisning
och fläckfri i Guds ögon!
5Om ändå Gud ville tala
och säga dig vad han tänker,
6uppenbara för dig vishetens hemligheter,
för där finns förnuft i dubbelt mått.11:6 Eller: för det finns två sidor av förnuftet.
Detta ska du veta: Gud har till och med glömt en del av din synd.
7Kan du utforska Guds hemligheter?
Kan du finna gränser för den Väldiges fullkomlighet?
8Den är högre än himlen,
men vad kan du göra?
Den är djupare än dödsriket,
men vad vet du?
9Den sträcker sig längre än jorden
och vidare än havet.
10Om han kommer och tar någon till fånga och drar inför rätta,
vem ska då hindra honom?
11Han känner igen lögnaktiga människor
och orätt när han ser den.
12Om en dåraktig människa kan få förstånd,
då kan en vildåsna födas som människa.11:12 Grundtextens innebörd är osäker.
13Om du uppriktigt vänder dig till Gud
och sträcker ut dina händer mot honom,
14om du lägger bort dina händers orätt
och inte tillåter några överträdelser i dina boningar,
15då kan du lyfta ditt huvud utan skam,
stå stadigt och utan fruktan.
16Då kan du glömma ditt elände,
minnas det som bortrunnet vatten.
17Ditt liv blir ljusare än dagen,
och mörkret som morgonen.
18Du får känna dig trygg,
för där finns ett hopp.
Du kan se dig omkring
och vila tryggt.
19Du kommer att kunna vila
utan att någon skrämmer dig,
och många kommer att vädja till din välvilja.
20Men de ogudaktigas ögon ska tyna bort,
de ska inte finna någon möjlighet att fly undan.
Deras enda hopp är att få ge upp andan.
