Jeremias 29 – HLGN & NUB

Ang Pulong Sang Dios

Jeremias 29:1-32

Ang Sulat ni Jeremias sa mga Ginbihag

1Didto sa Jerusalem, nagsulat si Jeremias para sa mga manugdumala, mga pari, mga propeta, kag sa iban pa nga ginbihag ni Nebucadnezar sa Babilonia halin sa Jerusalem. 2Ginsulat niya ini pagkatapos nga ginbihag si Haring Jehoyakin, ang iya iloy, ang mga opisyal sang palasyo, ang mga pangulo sang Juda kag Jerusalem, kag ang hanas nga mga panday kag mga trabahador. 3Ginhatag ni Jeremias ang sulat kay Elasa nga anak ni Shafan kag kay Gemaria nga anak ni Hilkia. Ini sila ginpadala ni Haring Zedekia sang Juda kay Nebucadnezar sa Babilonia. Amo ini ang iya sulat:

4Amo ini ang ginasiling sang Ginoo nga Makagagahom, ang Dios sang Israel, sa tanan nga taga-Jerusalem nga iya ginpabihag sa Babilonia: 5“Magpatindog kamo sang mga balay kag dira mag-estar. Magpananom kamo kag magkaon sang inyo patubas. 6Magpangasawa kag magpamana kamo, kag magpamata. Paasawaha ukon papamanaha man ninyo ang inyo mga anak agod magpamata man sila. Magmuad kag magdamo kamo. 7Buligi ninyo nga magmaayo kag magmainuswagon ang siyudad nga sa diin ginpabihag ko kamo. Pangamuyui ninyo ini, kay kon mag-uswag ini, mag-uswag man kamo.”

8Nagsiling pa gid ang Ginoo nga Makagagahom, ang Dios sang Israel: “Indi kamo magpatalang sa mga propeta ukon sa mga manugpakot nga kaupod ninyo. Indi man kamo magpamati sa ila mga damgo, 9kay nagasugid sila sang kabutigan sa akon ngalan. Wala ko sila ginpadala. 10Ako, ang Ginoo, nagasiling nga pagkatapos sang 70 ka tuig nga pagpanakop sang Babilonia, balikan ko kamo kag tumanon ko ang akon ginpromisa nga dal-on kamo pabalik sa inyo nga lugar. 11Nahibaluan ko kon paano ko tumanon ang akon mga plano para sa inyo—plano sa pagpauswag sa inyo kag indi sa paghalit, plano sa paghatag sa inyo sang paglaom nga may maayo kamo nga palaabuton. 12Dayon magapanawag kamo kag magapangamuyo sa akon, kag pamatian ko kamo. 13Kon magadangop kamo sa akon sing tinagipusuon, buligan ko kamo. 14Huo, buligan ko gid kamo kag pabalikon ko kamo sa inyo duta halin sa pagkabihag.29:14 pabalikon… pagkabihag: ukon, ibalik ko ang inyo maayo nga kahimtangan. Tipunon ko kamo halin sa nagkalain-lain nga mga nasyon nga sa diin ginpalapta ko kamo, kag ibalik sa inyo kaugalingon nga duta. Ako, ang Ginoo, ang nagasiling sini.

15“Basi masiling kamo nga ginpadal-an ko kamo sang mga propeta dira sa Babilonia. 16Pero amo ini ang ginasiling ko parte sa hari nga naghalin sa kaliwat ni David kag sa tanan ninyo nga mga kasimanwa nga nabilin sa siyudad sang Jerusalem, nga wala mabihag kaupod ninyo: 17Padal-an ko sila sang inaway, gutom kag balatian. Mangin pareho sila sa dunot nga higos nga indi gid makaon. 18Huo, lagson ko sila sang inaway, gutom kag balatian, kag mangin makangilil-ad sila sa tanan nga ginharian. Tabugon ko sila sa bisan diin nga nasyon, kag didto pakamalauton sila, kangil-aran, tamayon, kag yagutaon. 19Kay wala sila magpamati sa akon mga pulong nga permi ko ginahambal sa ila paagi sa akon mga alagad nga mga propeta. Kag bisan kamo nga mga ginbihag wala man magpamati. Ako, ang Ginoo, ang nagasiling sini.”

20Gani pamati kamo sa ginasiling sang Ginoo, kamo nga mga ginpabihag niya halin sa Jerusalem pa-Babilonia. 21Amo ini ang ginasiling sang Ginoo nga Makagagahom, ang Dios sang Israel, parte kay Ahab nga anak ni Kolaya kag kay Zedekia nga anak ni Maasea, “Ini nga mga tawo nagasugid sa inyo sang kabutigan sa akon ngalan. Gani itugyan ko sila kay Haring Nebucadnezar sang Babilonia kag ipapatay niya sila sa inyo mismo atubangan. 22Ang ila dangatan gamiton sang mga taga-Juda nga ginbihag sa Babilonia sa pagpakamalaot sa iban. Magasiling sila, ‘Kabay pa nga patyon ka sang Ginoo pareho kay Zedekia kag kay Ahab nga ginsunog sang hari sang Babilonia.’ 23Matabo ini sa ila kay nakahimo sila sang makahuluya nga butang sa Israel. Nagpanginbabayi sila sa asawa sang iban kag naghambal sang kabutigan sa akon ngalan, nga wala ko gid ginsugo nga himuon nila. Nahibaluan ko gid ining ila mga ginhimo kag makapamatuod ako kontra sa ila. Ako, ang Ginoo, ang nagasiling sini.”

Ang Mensahi para kay Shemaya

24Ginsugo ako sang Ginoo nga ihambal ini nga mensahi kay Shemaya nga taga-Nehelam: 25“Amo ini ang ginasiling sang Ginoo nga Makagagahom, ang Dios sang Israel: Nagpadala ka sang sulat sa imo lang awtoridad kay Zefanias nga anak ni Maasea nga pari, kag nagpadala ka sang mga kopya sa iban pa nga mga pari, kag sa tanan nga katawhan sang Jerusalem. Amo ini ang imo sulat kay Zefanias, 26‘Ginpili ka sang Ginoo sa pagbulos kay Jehoyada bilang pari nga manugdumala sang templo. Katungdanan mo ang pagdakop kag pagkadena sa kay bisan sin-o nga buang-buang nga nagapakapropeta. 27Ti ngaa wala mo pagtapnaa si Jeremias nga taga-Anatot, nga nagapakapropeta dira sa inyo? 28Nagsulat pa gani siya sa amon diri sa Babilonia nga madugay pa kami kuno diri. Suno sa iya, magpatindog kami sang mga balay kag diri mag-estar, kag magpananom kag magkaon sang amon patubas.’ ”

29Sang mabaton ni Zefanias nga pari ang sulat ni Shemaya, ginbasa niya ini kay Propeta Jeremias. 30Dayon nagsiling ang Ginoo kay Jeremias, 31“Ipadala ining akon mensahi sa tanan nga ginbihag. Silinga sila nga amo ini ang akon ginasiling parte kay Shemaya nga taga-Nehelam: Wala ko ginpadala si Shemaya nga maghambal sa inyo. Ginpapati niya kamo sa iya kabutigan. 32Gani ako, ang Ginoo, nagasiling nga silutan ko gid siya kag ang iya mga kaliwat. Wala gid sing bisan isa sa iya mga kaliwat nga mabilin ukon makakita sang maayo nga mga butang nga akon pagahimuon sa inyo, kay gintudluan niya kamo nga magrebelde sa akon. Ako, ang Ginoo, ang nagasiling sini.”

Swedish Contemporary Bible

Jeremia 29:1-32

Jeremias brev till folket i exil

1Det här är vad profeten Jeremia skrev i ett brev som han sände från Jerusalem till de äldste som ännu levde kvar i exilen, prästerna, profeterna och till allt folket, dem som Nebukadnessar hade fört bort från Jerusalem till Babylonien. 2Det var efter att kung Jekonja och drottningmodern, hovmännen, furstarna i Juda och Jerusalem, hantverkarna och smederna hade lämnat Jerusalem. 3Han skickade brevet med Elasa, Shafans son, och Gemarja, Hilkias son, när Sidkia, Juda kung, sände dem till Babylon, till Nebukadnessar, kungen av Babylonien. Så här stod det:

4Så säger härskarornas Herre, Israels Gud, till alla dem i exil som jag låtit föra bort från Jerusalem till Babylonien: 5”Bygg hus och bo där! Plantera trädgårdar och ät av deras frukt. 6Gift er och föd söner och döttrar. Ta hustrur åt era söner och gift bort era döttrar, så att de föder söner och döttrar. Föröka er där, bli inte färre! 7Sträva efter den stadens bästa dit jag har sänt er till exil. Be till Herren för den, för dess välgång är er välgång.” 8För så säger härskarornas Herre, Israels Gud: ”Låt inte lura er av era profeter som finns bland er eller av era medier. Lyssna inte till drömmar de drömmer, 9för de profeterar lögn i mitt namn. Jag har inte sänt dem, säger Herren.”

10Så säger Herren: ”Först när sjuttio år har gått för Babylonien ska jag ta mig an er, uppfylla mitt löfte, och föra er tillbaka hit. 11Jag vet vilka planer jag har för er, säger Herren. Det är planer för välgång och inte något ont, för att ge er en framtid och ett hopp. 12Ni ska då åkalla mig, komma och be till mig, och jag ska lyssna på er. 13Ni ska söka mig och finna mig, om ni helhjärtat söker mig. 14Jag ska låta er finna mig, säger Herren, och jag ska föra er tillbaka från er fångenskap, samla er från alla de folk och platser jag fördrivit er till, säger Herren. Jag ska låta er återvända till den plats jag fört bort er ifrån.”

15Men ni säger: ”Herren har låtit profeter uppstå bland oss i Babylonien.” 16Så säger Herren om den kung som nu sitter på Davids tron och om allt folk som bor kvar i denna stad, era landsmän som inte fördes bort till exil med er, 17så säger härskarornas Herre: ”Se, jag sänder svärd, hungersnöd och pest mot dem och låter dem bli som ruttna fikon, så dåliga att de inte kan ätas. 18Jag ska förfölja dem med svärd, hungersnöd och pest och göra dem till en förskräckelse för alla riken på jorden, till förbannelse och hån, till förakt och vanära bland alla folk dit jag har fördrivit dem, 19därför att de inte lyssnade till mig, säger Herren, fastän jag gång på gång talade till dem genom mina tjänare profeterna. Men ni har inte velat lyssna, säger Herren.”

20Lyssna därför till Herrens ord, alla ni i exil som jag har sänt från Jerusalem till Babylonien. 21Så säger härskarornas Herre, Israels Gud, om Achav, Kolajas son, och om Sidkia, Maasejas son, som i mitt namn profeterar lögn för er: ”Se, jag ska överlämna dem till den babyloniske kungen Nebukadnessar, så att han låter dem bli avrättade inför er. 22För deras skull ska alla som förts till exil från Juda till Babylonien använda detta som förbannelse och säga: ’Må Herren låta det gå likadant för dig som för Sidkia och Achav, som kungen av Babylonien lät steka i eld.’ 23De har nämligen gjort en skamlig gärning i Israel. De har begått äktenskapsbrott med varandras hustrur och ljugit i mitt namn, något som jag aldrig befallt. Jag vet och är vittne till det, säger Herren.”

Shemajas brev

24Säg till nechelamiten Shemaja: 25Så säger härskarornas Herre, Israels Gud: ”Du har på eget initiativ sänt brev till allt folket i Jerusalem, till prästen Sefanja, Maasejas son, och till alla de andra prästerna och skrivit: 26Herren har utsett dig till präst efter prästen Jojada, till att ha uppsikt i Herrens hus över varje galning som framträder som profet och sätta honom i stock och halsjärn. 27Varför har du inte läxat upp Jeremia från Anatot som framträder som profet bland er? 28På grund av det har han kunnat skicka bud till oss här i Babylonien och sagt: Det här blir långvarigt. Bygg hus och bo där. Plantera trädgårdar och ät av deras frukt.’ ”

29Prästen Sefanja läste upp detta brev för profeten Jeremia. 30Då kom Herrens ord till Jeremia: 31”Sänd detta bud till alla i exilen: Så säger Herren om nechelamiten Shemaja: ’Eftersom Shemaja har profeterat för er, fastän jag inte sänt honom, har han fått er att tro på lögn. 32Därför säger Herren detta: Jag ska straffa nechelamiten Shemaja och hans efterkommande. Ingen av dem ska få bo bland detta folk, och han ska inte få se allt det goda jag har i beredskap för mitt folk, säger Herren, för han har förkunnat uppror mot Herren.’ ”