Ang Pulong Sang Dios

Jeremias 1

1Amo ini ang mga mensahi ni Jeremias nga anak ni Hilkia. Si Hilkia isa sa mga pari sa Anatot nga ara sa duta ni Benjamin. Ginhatagan sang Ginoo sang mensahi si Jeremias sang ika-13 nga tuig sang paghari ni Josia sa Juda. Ining si Josia anak ni Amon. Padayon nga ginhatagan sang Ginoo sang mensahi si Jeremias hasta sang panahon sang paghari ni Jehoyakim nga anak ni Josia, hasta pa gid sang ika-11 nga tuig sang paghari ni Zedekia nga anak man ni Josia. Sang ikalima nga bulan sang sini nga tuig ginbihag ang katawhan sang Jerusalem.

Ang Pagtawag kay Jeremias

Nagsiling ang Ginoo sa akon, “Sa wala ko pa ikaw maporma sa tiyan sang imo iloy ginpili[a] ko na ikaw. Sa wala ka pa matawo, ginseparar ko na ikaw. Ginpili ko ikaw bilang isa ka propeta sa mga nasyon.”

Nagsabat ako, “O Ginoong Dios, indi ako maayo maghambal; bataon pa ako.” Pero nagsiling ang Ginoo sa akon, “Indi ka maghambal nga bataon ka pa. Kinahanglan nga maglakat ka bisan diin ko ikaw ipadala, kag maghambal ka sang bisan ano nga ipahambal ko sa imo. Indi ka magkahadlok sa mga tawo kay kaupod mo ako kag buligan ko ikaw. Ako, ang Ginoo, ang nagasiling sini.”

Dayon gintandog sang Ginoo ang akon baba kag nagsiling, “Ginahatag ko sa imo subong ang akon mga pulong nga imo igahambal. 10 Ginpili ko ikaw subong nga adlaw sa paghambal nga may awtoridad sa mga nasyon kag mga ginharian. Hambalan mo sila nga ang iban sa ila malaglag gid, kag ang iban sa ila magabangon kag magatindog liwat.”

11 Dayon nagsiling ang Ginoo sa akon, “Jeremias, ano bala ang nakita mo?” Nagsabat ako, “Sanga sang kahoy nga almendro.” 12 Nagsiling ang Ginoo, “Husto ang imo nakita, kag nagakahulugan ina nga nagabantay[b] ako nga ang akon pulong matuman.” 13 Nagpamangkot liwat ang Ginoo sa akon, “Ano pa ang nakita mo?” Nagsabat ako, “Isa ka kolon nga nagabukal, kag daw sa maula ini halin sa aminhan.” 14 Dayon nagsiling ang Ginoo sa akon, “Tama, kay halin sa aminhan may katalagman nga magaabot sa tanan nga nagaestar sa sini nga duta. 15 Pamati! Ipadala ko ang mga soldado sang mga ginharian halin sa aminhan sa pagsalakay sa Jerusalem. Ang ila mga hari magabutang sang ila mga trono sa mga puwertahan sang Jerusalem. Salakayon nila ang mga pader sa palibot sini kag ang iban pa nga mga banwa sang Juda. 16 Silutan ko ang akon katawhan tungod sa ila kalautan. Ginsikway nila ako paagi sa paghalad sang insenso sa mga dios-dios. Huo, ginsimba nila ang mga dios-dios nga ila ginhimo. 17 Karon, ipreparar ang imo kaugalingon. Maglakat ka kag ihambal sa ila ang tanan nga isugo ko sa imo. Indi ka magkahadlok sa ila. Kay kon mahadlok ka, pahadlukon ko pa gid ikaw sa ila atubangan. 18 Pamati! Pabakuron ko ikaw subong nga adlaw pareho sang isa ka napaderan nga siyudad ukon salsalon nga haligi ukon saway nga pader. Wala sing mga hari, mga opisyal, mga pari, ukon katawhan sang Juda nga makadaog kontra sa imo. 19 Kontrahon ka nila, pero indi ka nila madaog, tungod kay kaupod mo ako kag buligan ko ikaw. Ako, ang Ginoo, ang nagasiling sini.”

Notas al pie

  1. 1:5 ginpili: ukon, kilala.
  2. 1:12 nagabantay: Ang Hebreo sini daw pareho sa pulong nga almendro.

Swedish Contemporary Bible

Jeremiah 1

1Detta är ord av Jeremia, Hilkias son, en av prästerna i Anatot i Benjamins land. 2Herrens ord kom till honom under Amons son Josias trettonde regeringsår i Juda, 3och när Josias son Jojakim var kung i Juda, och ända till slutet av det elfte året av Josias son Sidkias regering i Juda, när Jerusalems befolkning i femte månaden fördes bort i fångenskap.

Gud kallar Jeremia

4Herrens ord kom till mig:

5”Jag kände dig innan du formades i din mors liv.

Innan du föddes avskilde jag dig

och utsåg dig till en profet för folken.”

6Jag svarade: ”Min Herre, Herre, jag kan inte tala! Jag är för ung!”

7Då sa Herren till mig: ”Säg inte att du är för ung, utan gå dit jag sänder dig och tala vad jag befaller dig. 8Var inte rädd för dem, för jag är med dig och ska rädda dig, säger Herren.”

9Sedan räckte Herren ut sin hand, rörde vid min mun och sa till mig: ”Se, jag lägger mina ord i din mun. 10Jag sätter dig över folk och riken, för att rycka upp och bryta ner, förgöra och förkasta, bygga upp och plantera.”

11Herrens ord kom till mig: ”Vad ser du, Jeremia?” Jag svarade: ”Jag ser en gren av ett mandelträd[a].” 12Herren sa till mig: ”Du har sett rätt. Jag ska vaka över mitt ord tills det fullföljs.”

13Herrens ord kom till mig en andra gång: ”Vad ser du?” Jag svarade: ”Jag ser en kokande gryta. Den lutar hitåt norrifrån.” 14Herren sa till mig: ”Från norr kommer olycka att dra fram över alla som bor i landet. 15Jag ska kalla samman alla folken från rikena i norr, säger Herren.

De ska komma och sätta upp var och en sin tron

framför Jerusalems portar

och längs dess murar

och vid alla städer i Juda.

16Jag ska döma dem för all deras ondska

för att de har övergett mig,

tänt rökelse åt andra gudar

och tillbett dem som de själva har gjort.

17Gör dig beredd! Stå upp och tala till dem allt som jag befaller dig. Var inte förskräckt för dem, för då kommer jag att förskräcka dig inför dem. 18I dag gör jag dig till en befäst stad, till en järnpelare och en kopparmur mot Juda kungar, dess furstar och präster och folket i landet. 19De ska anfalla dig men inte besegra dig, för jag är med dig, säger Herren, jag ska rädda dig.”

Notas al pie

  1. 1:11 De hebreiska orden för mandelträd (shaked) och vaka (shoked) liknar varandra och utgör en ordlek, något som ofta förekommer framför allt i profetiska texter.