Ang Pulong Sang Dios

Hukom 9

Si Abimelec

1Isa ka adlaw, nagkadto si Abimelec nga anak ni Gideon[a] sa mga paryente sang iya iloy sa Shekem kag ginsilingan sila, “Pamangkuta ninyo ang tanan nga taga-Shekem kon ano ang gusto nila: panguluhan sila sang 70 ka anak ni Gideon ukon sang isa lang niya ka anak? Dumdumon ninyo nga ako mismo paryente ninyo.”

Gani nagpakighambal ang mga paryente ni Abimelec sa mga taga-Shekem. Nagsugot sila nga si Abimelec ang magapangulo sa ila, tungod kay paryente nila siya. Ginhatagan nila si Abimelec sang 70 ka bilog nga pilak halin sa templo ni Baal Berit, kag gin-gamit niya ini sa pagsuhol sa mga bugoy sa pagsunod sa iya. Dayon nagkadto si Abimelec sa balay sang iya amay sa Ofra. Kag didto, sa ibabaw sang isa ka bato, ginpamatay niya ang iya 70[b] ka utod sa amay nga si Gideon. Pero ang kamanghuran nga si Jotam wala mapatay tungod kay nakapanago siya. Nagkadto ang mga taga-Shekem kag taga-Bet Millo sa may dako nga kahoy sa Shekem kag didto ginhimo nila nga hari si Abimelec.

Sang mabatian ini ni Jotam, nagtaklad siya sa ibabaw sang Bukid sang Gerizim kag nagsinggit sa ila, “Mga taga-Shekem, pamatii ninyo ako kon gusto ninyo nga pamatian kamo sang Dios. Sugiran ko kamo sang isa ka estorya parte sa mga kahoy nga nagpangita sang magahari sa ila. Nagsiling sila sa kahoy nga olibo, ‘Ikaw ang maghari sa amon.’ Nagsabat ang olibo, ‘Mas pilion ko pa bala ang maghari sa inyo sang sa maghatag sang lana nga ginagamit sa pagpadungog sa mga dios kag sa mga tawo? Indi gid!

10 “Dayon nagsiling sila sa kahoy nga higera, ‘Ikaw na lang ang maghari sa amon.’ 11 Nagsabat ang higera, ‘Mas pilion ko pa bala ang maghari sa inyo sang sa maghatag sang manamit nga bunga? Indi gid!

12 “Dayon nagsiling sila sa ubas, ‘Ikaw na lang ang maghari sa amon.’ 13 Nagsabat ang ubas, ‘Mas pilion ko pa bala ang maghari sa inyo sang sa maghatag sang bino nga makapalipay sa mga dios kag sa mga tawo? Indi gid!

14 “Gani nagsiling na lang sila tanan sa tunukon nga kahoy-kahoy, ‘Ikaw na lang ang maghari sa amon.’ 15 Nagsabat ang tunukon nga kahoy-kahoy, ‘Kon gusto gid ninyo nga ako ang maghari sa inyo, magpahandong kamo sa akon. Pero kon indi gani kamo, mapaguwa ako sang kalayo nga magasunog sa mga kahoy nga sedro sang Lebanon.’ ”

16 Dayon nagsiling si Jotam, “Matarong bala kag husto ang inyo paghimo kay Abimelec nga hari? Maayo bala ang inyo ginhimo sa akon amay nga si Gideon kag sa iya pamilya? Kag nagakabagay man bala sa iya hinimuan? 17 Dumduma ninyo nga nagpakig-away ang akon amay para luwason kamo sa mga Midianhon. Gintaya niya ang iya kabuhi para sa inyo. 18 Pero karon ginkontra ninyo ang pamilya sang akon amay. Ginpamatay ninyo ang 70 niya ka anak sa ibabaw sang isa ka bato. Kag ginhimo ninyo nga hari si Abimelec, nga anak sang akon amay sa iya suluguon nga babayi, tungod lamang kay paryente ninyo siya. 19 Gani kon para sa inyo matarong kag husto ang ginhimo ninyo sa akon amay kag sa iya pamilya, kabay pa nga malipay kamo kay Abimelec kag siya amo man sa inyo. 20 Pero kon indi, kabay pa nga laglagon kamo ni Abimelec nga daw sa lamunon kamo sang kalayo. Kag kamo nga mga taga-Shekem kag taga-Bet Millo, laglagon man ninyo si Abimelec nga daw sa lamunon man siya sang kalayo.” 21 Pagkahambal sadto ni Jotam, nagpalagyo siya pakadto sa Beer kag didto nag-estar tungod kay nahadlok siya sa iya utod nga si Abimelec.

22 Pagkatapos sang tatlo ka tuig nga pagdumala ni Abimelec sa mga Israelinhon, 23 ginpaaway sang Dios si Abimelec kag ang katawhan sang Shekem. Nagrebelde ang mga taga-Shekem kay Abimelec. 24 Natabo ini agod pabayaron si Abimelec kag ang mga taga-Shekem nga nagbulig sa iya sa pagpamatay sa 70 ka anak ni Gideon nga iya mga utod. 25 Nagbutang ang mga taga-Shekem sang mga tawo sa bukid sa pag-ambus kay Abimelec, kag ginahold-ap nila ang mga nagaagi didto. Nabalitaan ini ni Abimelec.

26 Sadto nga tion, si Gaal nga anak ni Ebed nagsaylo sa Shekem upod ang iya mga utod. Nagsalig sa iya ang mga taga-Shekem. 27 Sang tion sang tigpamupo sang ubas, naghimo ang mga tawo sang bino halin sa sini nga mga ubas. Kag naghiwat sila sang piesta sa templo sang ila dios. Kag samtang nagakinaon sila didto kag nagaininom, ginalibak nila si Abimelec. 28 Nagsiling si Gaal, “Ano kita nga klase sang mga tawo sa Shekem? Ngaa nagapasakop kita kay Abimelec? Sin-o gid bala siya? Indi bala nga anak lang siya ni Gideon? Ti, ngaa magpasakop kita sa iya ukon kay Zebul nga nagadumala para sa iya? Dapat magpasakop kamo sa kaliwat sang inyo katigulangan nga si Hamor. 29 Kon sakop ko lang kamo, sigurado gid nga mapahalin ko si Abimelec. Hambalon ko gid siya nga ipreparar niya ang iya mga soldado kag magpakig-away sa aton.”

30 Sang mabatian ni Zebul nga pangulo sang banwa ang ginsiling ni Gaal, naakig gid siya. 31 Gani sekreto nga nagpasugo siya sang mga mensahero nga magkadto kay Abimelec. Amo ini ang ginpasiling niya, “Si Gaal kag ang iya mga utod nagsaylo diri sa Shekem, kag ginaganyat nila ang mga tawo nga magkontra sa imo. 32 Gani karon sa gab-i, upda ang imo mga tinawo kag magpanago anay kamo sa kaumahan sa guwa sang banwa. 33 Buwas, pagbutlak sang adlaw, dali-dalia ninyo salakay ang banwa. Kon magpakig-away sila ni Gaal, himua ang gusto mo nga himuon sa ila.”

34 Pagkagab-i, naglakat si Abimelec kag ang iya mga tinawo. Naggrupo sila sa apat ka grupo kag nagpanago sa guwa lang sang Shekem. 35 Sang makita nila nga nagguwa si Gaal kag nagtindog sa may puwertahan sang banwa, nagguwa sila sa ila ginapanaguan agod magsalakay. 36 Sang makita sila ni Gaal, nagsiling siya kay Zebul, “Tan-awa! May mga tawo nga nagapadulhog halin sa mga putokputokan sang mga bukid.” Nagsabat si Zebul, “Mga landong lang ina sang mga bukid. Panan-awan mo lang ina nga daw mga tawo.”

37 Nagsiling si Gaal, “Pero tan-awa! May mga tawo man nga nagahalin sa tunga sang duha ka bukid, kag may ara pa gid sa alagyan malapit sa dako nga kahoy sang mga manugpakot!”

38 Nagsabat si Zebul sa iya, “Diin na karon ang imo ginapahambog? Indi bala nga nagsiling ka, ‘Sin-o gid bala si Abimelec nga magpasakop kita sa iya?’ Karon ara na ang ginayaguta mo! Ngaa indi ka magpakig-away sa ila?”

39 Gani gintipon ni Gaal ang mga taga-Shekem kag nagpakig-away sila kay Abimelec. 40 Sang ulihi nagpalagyo si Gaal, kag ginlagas siya ni Abimelec. Madamo ang nagkalamatay sa inaway; ang mga pilason naglalapta hasta sa may puwertahan sang banwa.

41 Pagkatapos sadto, nagtiner si Abimelec sa Aruma. Wala gintugutan ni Zebul nga magbalik sa Shekem si Gaal kag ang iya mga utod.

42 Pagkaaga, nabalitaan ni Abimelec nga makadto sa kaumahan ang mga taga-Shekem. 43 Gani gin-grupo niya sa tatlo ka grupo ang iya mga tinawo kag nagkadto sila sa kaumahan kag naghulat sa pagsalakay. Sang makita nila ang mga taga-Shekem nga nagapaguwa sa banwa, nagsugod sila sa pagsalakay. 44 Ang grupo ni Abimelec nagplastar sa may puwertahan dampi sang banwa samtang ginpamatay sang duha niya ka grupo ang mga taga-Shekem sa may kaumahan. 45 Bilog gid nga adlaw ang pagpakig-away nila ni Abimelec. Sang ulihi nasakop gid man nila ang banwa, kag ginpamatay nila ang mga pumuluyo sini. Pagkatapos gin-guba nila ang banwa kag ginsabwagan dayon sang asin.

46 Sang mabalitaan ini sang mga nagaestar sa Tore sang Shekem, nagpanago sila sa mabakod nga lugar sang templo ni El Berit.[c] 47 Pagkahibalo sini ni Abimelec, 48 gindala niya ang iya mga tinawo sa Bukid sang Zalmon. Pag-abot nila didto, nagkuha si Abimelec sang wasay kag nagpang-utod sang mga sanga sang kahoy kag ginpas-an. Ginsilingan man niya ang iya mga tinawo, “Magdali-dali kamo kag himua ninyo ang akon ginhimo.” 49 Gani ang kada isa sa ila nagpas-an sang kahoy kag nagsunod kay Abimelec. Gintumpok nila ang mga kahoy sa mabakod nga lugar sang templo ni El Berit kag gintutdan. Gani nagkalamatay ang tanan nga tawo nga nagaestar sadto sa Tore sang Shekem. Mga 1,000 sila tanan pati mga babayi.

50 Pagkatapos nagkadto sila ni Abimelec sa Tebez kag ginsakop man nila ini. 51 Pero may mapag-on didto nga tore nga sa diin nagpalagyo ang mga taga-Tebez. Ginsiradhan nila ini kag nagsaka sila sa atop sang tore. 52 Ginsalakay ni Abimelec ang tore. Kag sang sunugon na niya kuntani ini, 53 ginhulugan siya sang babayi sing galingan nga bato, kag naglitik ang iya ulo. 54 Dali-dali niya nga gintawag ang manugdala sang iya armas kag ginsilingan, “Gabuta ang imo espada kag patya ako agod indi sila makasiling nga isa lang ka babayi ang nakapatay sa akon.” Gani ginbuno siya sang iya suluguon kag napatay siya. 55 Sang makita sang mga tinawo ni Abimelec[d] nga patay na siya, nagpalauli sila.

56 Sa amo nga paagi, ginpabayad sang Dios si Abimelec sa ginhimo niya nga malaot sa iya amay nga amo ang pagpatay sa 70 niya ka utod. 57 Ginpabayad man sang Dios ang mga taga-Shekem sa tanan nila nga kalautan. Gani natuman ang sumpa ni Jotam nga anak ni Gideon.

Notas al pie

  1. 9:1 Gideon: sa Hebreo, Jerubaal. Amo man ini sa bersikulo 2, 5, 24, 28, 57.
  2. 9:5 70: Ang buot silingon, mga (approximately) 70.
  3. 9:46 El Berit: ukon, Baal Berit.
  4. 9:55 mga tinawo ni Abimelec: sa literal, mga Israelinhon.

Nya Levande Bibeln

Domarboken 9

Abimelek försöker bli kung

1En dag gick Gideons son Abimelek till Sikem för att tala med sina morbröder.

Gå och fråga Sikems ledare om de hellre vill ha sjuttio kungar, Gideons sjuttio söner, än en enda, det vill säga jag, som är av ert eget kött och blod! sa han till dem.

Hans morbröder gick då till de ledande männen i staden och lade fram Abimeleks förslag. De ansåg att eftersom hans mor var från deras egen stad, så kunde de acceptera honom.

De gav honom pengar som offrats i Baal-Berits tempel, och för dem anställde han en del löst folk, äventyrare som var beredda att göra allt vad han bad om.

Han tog dem med sig till sin fars hus i Ofra, och där dödade de alla hans sjuttio halvbröder utom en, Jotam, den yngste av dem alla, som lyckades fly och gömma sig.

Därefter samlades alla invånare i Sikem och Millo och utropade Abimelek till kung under eken invid tornet i Sikem.

När Jotam hörde detta, ställde han sig högst uppe på berget Gerissim och ropade till Sikems män: Om ni vill få Guds välsignelse ska ni lyssna till mig.

En gång beslutade träden att välja en kung. Först frågade de olivträdet,

men det svarade nej och sa:'Skulle jag sluta att ge olivolja, som är en välsignelse för både Gud och människor, för att stå och svaja över de andra träden?'

10 Då vände de sig till fikonträdet. 'Kan inte du bli vår kung?'

11 Men fikonträdet vägrade också: 'Skulle jag sluta att bära ljuvlig frukt bara för att lyfta mitt huvud över de andra träden?'

12 Då tillfrågades vinstocken: 'Kan inte du regera över oss?'

13 Men vinstocken svarade: 'Skulle jag sluta att ge vin, som gläder både Gud och människor, bara för att bli mäktigare än alla de andra träden?'

14 Då vände de sig slutligen till törnbusken: 'Du kan väl bli vår kung!' bad de.

15 Då svarade törnbusken: 'Om det verkligen är sant att ni vill ha mig till kung, så kom då och böj er i skuggan av mig. Om ni inte gör det, ska eld komma ut ur mig och bränna ner de stora cedrarna i Libanon!'

16 Tänk därför efter, om ni har handlat rätt, när ni har utropat Abimelek till kung! Är det rätt mot Gideon och alla hans ättlingar?

17 Min far stred för er och riskerade livet för att befria er från midjaniterna,

18 men ändå har ni gjort uppror mot honom och avrättat hans sjuttio söner på en och samma sten. Och nu har ni utropat hans slavinnas son, Abimelek, till er kung, därför att han är släkt med er.

19 Om ni har handlat rätt mot Gideon och hans familj, då ska ni och Abimelek få en lycklig tid tillsammans.

20 Men om ni handlat orätt mot Gideon, då ska Abimelek med eld döda invånarna i Sikem och Millo, och de i sin tur ska döda Abimelek!

21 Jotam flydde och bosatte sig i Beer. Han var rädd för sin bror Abimelek.

22-23 Tre år senare lät Gud fiendskap uppstå mellan Abimelek och invånarna i Sikem, som gjorde uppror mot honom.

24 Detta var straffet som Abimelek och folket fick, för att de tillsammans hade dödat Gideons sjuttio söner.

25 Sikems män lade sig i bakhåll för handelskaravanerna för att råna dem och därigenom beröva Abimelek hans inkomster från dessa och skada hans rykte. Men någon varnade Abimelek för deras sammansvärjning.

26 Samtidigt flyttade Gaal, Ebeds son, in i Sikem tillsammans med sina bröder. Ebed blev snart en av de ledande i staden.

27 Under skördefesten samlades man i avgudatemplet. Vinet flödade, och alla började uttala förbannelser över Abimelek.

28 Vem är egentligen Abimelek? frågade Gaal. Och varför ska han vara vår kung? Varför ska vi vara hans tjänare? Han och hans vän Sebul borde vara våra tjänare. Nej, ner med Abimelek!

29 Låt mig bli kung över er, så ska ni snart få se hur det går för Abimelek. Säg till honom: 'Samla ihop en armé och kom och strid mot mig!'

30 Men när kung Sebul, borgmästaren i staden, fick höra vad Gaal hade sagt, blev han rasande.

31 Han sände i hemlighet ett meddelande till Abimelek och lät honom veta vad som höll på att hända. Gaal, Ebeds son, och hans släktingar har flyttat till Sikem, och nu försöker de få hela staden att göra uppror.

32 Kom med dina män i kväll. Göm er på fälten

33 och storma sedan staden i gryningen. När Gaal och hans män kommer ut för att strida mot dig, kan du göra vad du vill med dem!

34 Abimelek och hans män delade upp sig i fyra grupper och drog på kvällen ner mot staden och omringade den.

35 På morgonen när Gaal stod i stadsporten och diskuterade med de lokala ledarna, började Abimelek och hans män tåga mot staden.

36 När Gaal såg dem, ropade han till Sebul: Titta upp mot berget där! Ser du inte att det kommer folk där uppifrån? Nej, svarade Sebul. Det är bara skuggor av morgonsolen.

37 Jo, titta där! Jag är säker på att det är folk som kommer mot oss, fortsatte Gaal. Och titta där! Där kommer andra på vägen förbi teckentydareken!

38 Då vände sig Sebul triumferande mot honom. Hur är det nu med alla dina stora ord? frågade han. Vem var det som sa: 'Vem är egentligen Abimelek, och varför skulle han vara vår kung?' Mannen du hånade och förbannade står utanför stadsporten. Gå ut och strid mot honom!

39 Gaal drog då ut i strid med männen från Sikem.

40 De blev besegrade av Abimelek, som drev dem tillbaka, och det låg sårade och döda ända fram till stadsporten.

41 Abimelek bodde sedan kvar i Aruma, men Sebul drev ut Gaal och alla hans släktingar ur staden och lät dem inte längre bo där.

42 Dagen därpå gick folket i Sikem ut på fälten för att arbeta. Någon hade förvarnat Abimelek

43 om detta, och han lade sig i bakhåll med sina män, som han delat upp i tre grupper. När männen från staden kom ut, rusade de fram från sina gömställen och gick till attack.

44 Abimelek och hans grupp stormade fram mot stadsporten och hindrade på så sätt männen från Sikem att komma in i staden igen, medan de andra två grupperna dödade dem som var på fälten.

45 Slakten pågick hela dagen. Till sist hade Abimelek intagit hela staden. Han jämnade den med marken, dödade alla som bodde där och strödde salt över platsen.

46 I grannstaden Migdal såg man vad som hände och tog sin tillflykt till fästningen vid Baal-Berits tempel.

47-48 När Abimelek fick veta detta, tog han sina trupper med sig upp på berget Salmon. Där tog han en yxa, högg av grenar från träden och lade dem på sina axlar. Skynda er nu och gör precis som jag! sa han till sina män.

49 Då högg också de av var sin gren och följde efter Abimelek till staden. Där staplade de upp veden mot muren och tände på. Alla där inne dog, över tusen personer.

50 Därefter anföll Abimelek staden Tebes och intog den.

51 I själva centrum av staden fanns ett mycket starkt torn. Dit flydde befolkningen, blockerade ingången och klättrade upp på taket för att se vad som skulle hända.

52 Medan Abimelek förberedde sig för att bränna tornet,

53 var det en kvinna på taket som kastade ner en kvarnsten. Den träffade Abimelek i huvudet.

54 Döda mig! ropade den skadade Abimelek till sin unge vapendragare. Ingen ska få säga att en kvinna dödade Abimelek!Den unge mannen genomborrade då Abimelek med sitt svärd och dödade honom,

55 och när hans män såg att han var död, skingrades de och gick hem igen, var och en till sitt.

56-57 På detta sätt straffade Gud både Abimelek och männen i Sikem för att de hade dödat Gideons sjuttio söner. Jotams förbannelse gick allså i uppfyllelse.