Genesis 19 – HLGN & BDS

Ang Pulong Sang Dios

Genesis 19:1-38

Ang Pagkamakasasala sang mga Tawo sa Sodom

1Nag-abot atong duha ka anghel sa Sodom sang sirom na. Nagapungko sadto si Lot sa puwertahan sang banwa. Pagkakita ni Lot sa ila, nagtindog siya sa pagsugata sa ila. Dayon nagluhod siya sa ila atubangan bilang pagtahod kag nagsiling, 2“Kon mahimo hapit anay kamo sa akon balay. Makapanghinaw kamo didto sang inyo mga tiil kag makatulog karon nga gab-i. Kag buwas sa kaagahon makapadayon kamo sa inyo pagpanglakaton.” Pero nagsabat sila, “Indi lang, didto lang kami matulog sa plasa karon nga gab-i.” 3Pero ginpilit gid sila ni Lot, gani nag-upod na lang sila sa iya balay. Nagpreparar si Lot sang mga pagkaon kag ilimnon. Nagpaluto man siya sang tinapay nga wala sing inugpahabok. Kag sang handa na, nagpanihapon sila.

4Sang manugtulog na sila, nag-abot ang tanan nga bataon kag tigulang nga mga lalaki halin sa tanan nga bahin sang siyudad sang Sodom, kag ginlibutan nila ang balay ni Lot. 5Gintawag nila si Lot kag ginpamangkot, “Diin na bala ang imo bisita nga mga lalaki nga nag-abot sini lang nga gab-i? Paguwaa sila diri kay luyag namon nga magpakighilawas sa ila.”

6Nagguwa si Lot sa balay agod atubangon sila. Sang pagguwa niya ginsira niya dayon ang puwertahan. 7Nagsiling siya sa ila, “Mga abyan, nagapangabay ako nga indi ninyo paghimua inang ginahunahuna ninyo nga malain. 8Kon gusto ninyo, may duha ako ka anak nga dalaga pa. Ihatag ko sila sa inyo kag pagusto kamo kon ano ang inyo himuon sa ila. Pero indi lang ninyo pag-anha ining duha ka tawo, kay mga bisita ko sila kag dapat ko sila nga protektaran.” 9Pero nagsiling ang mga tawo, “Estranghero ka lang diri pero daw si sin-o ka gid nga magpasilabot sa amon. Halin dira! Basi kon sobra pa ang amon himuon sa imo sang sa ila.” Dayon gintikwang nila si Lot. Mapalapit na kuntani sila sa puwertahan agod gub-on ini, 10pero gin-abrihan ini sang duha ka anghel nga didto sa sulod kag ginbutong nila si Lot pasulod kag ginsiradhan ang puwertahan. 11Dayon ginbulag nila ang mga tawo sa guwa agod indi na sila makatultol sang puwertahan.

Ginpapalagyo si Lot sa Sodom

12Nagsiling ang duha ka anghel kay Lot, “Kon may mga anak ka pa, ukon mga umagad nga lalaki, ukon mga paryente sa sini nga banwa, dal-a sila tanan kag magpalagyo kamo, 13tungod kay laglagon namon ini nga banwa. Nabatian sang Ginoo ang mga reklamo kontra sa sining malaot nga mga tawo. Gani ginpadala niya kami sa paglaglag sang sini nga banwa.”

14Dayon ginkadtuan ni Lot ang mga mangin umagad19:14 mga mangin umagad: ukon, mga umagad. niya nga mga lalaki kag ginsilingan, “Magdali-dali kamo halin diri kay pagalaglagon sang Ginoo ang ini nga banwa.” Pero wala sila nagpati kay abi nila nagalango-lango lang si Lot.

15Sang nagapamanagbanag na, ginpadali-dali si Lot sang mga anghel nga maghalin sa banwa. Siling nila, “Dasiga! Dal-a ang imo asawa kag duha ka anak nga babayi nga ari diri kag maghalin kamo dayon, kay basi madalahig kamo kon laglagon na ini nga banwa.” 16Indi pa kuntani maghalin si Lot. Pero tungod kay naluoy ang Ginoo sa ila, gin-uyatan sila sang mga anghel sa kamot kag gindala paguwa sa banwa.

17Sang didto na sila sa guwa, nagsiling ang Ginoo,19:17 Ginoo: sa Hebreo, siya. “Dalagan kamo! Indi gid kamo magbulobalikid ukon magpundo sa bisan diin sa sini nga kapatagan. Dalagan kamo sa bukid agod indi kamo mapatay.” 18Pero nagsabat si Lot, “Ginoo19:18 Ginoo: ukon, Sir. ko, indi na ako pagpadalagana sa bukid. 19Ginkaluoyan mo ako kag ginpakita mo ang imo kaayo sa akon sa pagluwas sang akon kabuhi. Pero layo katama ang bukid; basi maabtan ako sang kalalat-an kag mapatay ako antes makaabot didto. 20Tan-awa bala inang gamay nga banwa sa unhan. Siguro maabot ko ina kay malapit man lang. Puwede bala ako makapalagyo sa sina nga gamay nga banwa agod maluwas ako?” 21Nagsabat ang Ginoo,19:21 Ginoo: sa Hebreo, siya. “Huo, sugot ako sa imo pangabay; indi ko paglaglagon ina nga banwa. 22Sige, dalagan na kamo didto, kay indi ko mahimo ang akon himuon hasta indi pa kamo makaabot didto.”

Ato nga banwa gintawag nga Zoar19:22 Zoar: buot silingon sa Hebreo, gamay. tungod kay gamay ato nga banwa.

Ang Paglaglag sang Sodom kag Gomora

23Nagabutlak gid ang adlaw sang pag-abot nila ni Lot sa Zoar. 24Dayon ginpaulanan sang Ginoo sang nagadabdab nga asupre ang Sodom kag Gomora. 25Ginlaglag sang Ginoo ang duha ka banwa kag ang bug-os nga kapatagan. Nagkalamatay ang tanan nga nagaestar didto pati ang tanan nga tanom. 26Nagbalikid ang asawa ni Lot, gani nahimo siya nga haligi nga asin.

27Aga pa gid sang madason nga adlaw, nagdali-dali kadto si Abraham sa lugar nga sa diin nagpakighambal siya sa Ginoo. 28Gintan-aw niya ang Sodom kag Gomora kag ang bug-os nga kapatagan. Nakita niya ang aso nga nagatub-ok halin sa duta nga daw pareho sa aso nga nagahalin sa isa ka dako nga hurnohan.

29Gani gindumdom sang Dios si Abraham, kay sang paglaglag sang Dios sang mga banwa sa kapatagan nga sa diin nag-estar si Lot, ginpapalagyo niya anay si Lot agod indi siya maano.

Ang Ginhalinan sang mga Moabnon kag Ammonhon

30Tungod kay nahadlok si Lot mag-estar sa Zoar, nagsaylo siya kag ang iya duha ka anak nga dalaga sa bukid kag didto nag-estar sa kuweba. 31Sang isa ka adlaw, nagsiling ang magulang nga anak sa iya manghod, “Tigulang na ang aton amay kag wala gid diri sing lalaki nga aton mapamana agod makapamata kita pareho sa ginahimo sa bisan diin. 32Maayo pa nga paimnon naton si tatay sang bino hasta nga mahubog siya, dayon maghulid kita sa iya agod nga makabata kita paagi sa iya.” 33Gani sadto nga gab-i, ginhubog nila ang ila amay. Dayon nagpakighilawas ang magulang nga anak sa iya amay. Pero tungod sa sobra nga kahubog ni Lot wala gid siya kahibalo kon ano ang nagkalatabo.

34Pagkasunod nga adlaw, nagsiling ang magulang sa iya manghod, “Naghulid na ako kagab-i sa aton amay. Kag karon sa gab-i paimnon ta naman siya sang bino hasta nga mahubog siya, kag ikaw naman ang maghulid sa iya agod kita nga duha makabata paagi sa iya.” 35Gani sadto gid nga gab-i, ginhubog naman nila ang ila amay kag ang manghod naman ang nagpakighilawas sa iya. Sa sobra niya nga kahubog wala siya gihapon kahibalo kon ano ang nagkalatabo.

36Sa sadto nga paagi, nagbusong ang duha ka anak ni Lot paagi mismo sa iya. 37Sang ulihi, nagbata ang magulang sing lalaki kag gin-ngalanan niya nga Moab.19:37 Moab: posible ang buot silingon sa Hebreo, halin sa akon amay. Siya ang ginhalinan sang katawhan subong nga mga Moabnon. 38Nagbata man ang manghod sing lalaki kag gin-ngalanan niya nga Ben Ami.19:38 Ben Ami: buot silingon sa Hebreo, anak sang malapit ko nga paryente. Siya ang ginhalinan sang katawhan subong nga mga Ammonhon.

La Bible du Semeur

Genèse 19:1-38

La destruction de Sodome et de Gomorrhe

1Le soir, les deux anges arrivèrent à Sodome. Loth était assis à la porte de la ville. En les voyant, il se leva pour aller à leur rencontre et se prosterna face contre terre. 2Il leur dit : S’il vous plaît, mes seigneurs, acceptez de faire un détour et de venir loger dans la maison de votre serviteur. Vous pourrez vous y laver les pieds, et vous y passerez la nuit, avant de poursuivre votre route.

– Non, lui répondirent-ils, nous passerons la nuit sur la place.

3Mais Loth insista tant qu’ils finirent par accepter de se rendre dans sa maison. Il leur fit préparer un festin et cuire du pain sans levain et ils se mirent à manger.

4Quand ils furent sur le point de se coucher, la maison fut encerclée par les gens de la ville : tous les hommes de Sodome, jeunes et vieux, étaient venus là du bout de la ville. 5Ils appelèrent Loth et lui demandèrent : Où sont ces hommes qui sont venus chez toi cette nuit ? Amène-les nous pour que nous entrions en relation avec eux !

6Loth sortit sur le pas de sa porte et referma la porte derrière lui.

7– Non, mes frères, leur dit-il, je vous en supplie, ne commettez pas le mal ! 8Ecoutez : j’ai deux filles qui sont encore vierges. Je vais vous les amener, vous leur ferez ce qui vous plaira, mais ne touchez pas ces hommes puisqu’ils sont venus s’abriter sous mon toit19.8 Le respect des règles de l’hospitalité impliquait la protection des hôtes coûte que coûte..

9– Ote-toi de là ! lui crièrent-ils. Puis ils ajoutèrent : Voyez-moi cet individu, il est venu ici comme étranger et maintenant, il veut jouer au juge ! Eh bien, nous t’en ferons voir plus qu’à eux.

Puis ils poussèrent violemment Loth de côté et s’approchèrent de la porte pour l’enfoncer. 10Mais les deux hommes venus chez Loth se saisirent de lui, le ramenèrent vers eux à l’intérieur de la maison, et refermèrent la porte. 11Ils frappèrent d’aveuglement les gens massés à l’entrée de la maison, jeunes et vieux, de sorte qu’ils n’arrivaient plus à trouver la porte.

12Alors les deux hommes dirent à Loth : Qui as-tu encore de ta parenté dans cette ville ? Des gendres, des fils et des filles ? Qui que ce soit, fais-les sortir de là : 13nous allons détruire cette ville, parce que de graves accusations contre ses habitants sont montées jusque devant l’Eternel. C’est pourquoi l’Eternel nous a envoyés pour détruire la ville.

14Là-dessus, Loth sortit et alla trouver les fiancés qui devaient prochainement épouser ses filles.

– Allons, leur dit-il, il faut quitter ce lieu car l’Eternel va détruire la ville !

Mais les fiancés prirent ses paroles pour une plaisanterie.

15Dès que l’aube parut, les anges se firent pressants. Ils dirent à Loth : Debout ! Emmène ta femme et tes deux filles qui sont ici, si tu ne veux pas périr emporté par le jugement qui va s’abattre sur cette ville.

16Comme il hésitait encore, les deux hommes les prirent par la main, lui, sa femme et ses deux filles, car Dieu voulait les épargner, et ils les entraînèrent hors de la ville19.16 Allusion en 2 P 2.7..

17Une fois hors de la ville, l’un des hommes lui dit : Sauve-toi ! Il y va de ta vie. Ne regarde pas derrière toi et ne t’arrête nulle part dans la plaine ! Fuis vers la montagne si tu ne veux pas périr !

18– Oh non, mon seigneur, lui dit Loth, 19ton serviteur a déjà obtenu ta faveur et tu as été très bon envers moi en me sauvant la vie ; je ne pourrai pas m’enfuir jusqu’à la montagne, je risque d’être atteint par le malheur et de mourir. 20Il y a cette ville là-bas ; elle est assez proche pour que j’aie le temps de m’y réfugier. Elle est insignifiante, permets-moi de fuir jusque-là pour sauver ma vie ! N’est-elle pas peu de chose ?

21– Bon, lui dit l’ange, je t’accorde encore cette faveur et je ne ferai pas venir de catastrophe sur la ville dont tu parles. 22Mais dépêche-toi de t’y sauver, car je ne peux rien faire avant que tu y sois arrivé ! C’est pourquoi on a nommé la ville Tsoar (Peu de chose).

23Au moment où le soleil se levait, Loth arrivait à Tsoar. 24Alors l’Eternel fit tomber sur Sodome et sur Gomorrhe une pluie de soufre enflammé par un feu qui venait du ciel, de l’Eternel. 25Il fit venir une catastrophe sur ces villes ainsi que sur toute la région. Toute la population de ces villes périt ainsi que la végétation19.25 Voir Dt 29.22-23 ; Jr 20.16 ; Lm 4.6 ; Am 4.11 ; Mt 10.15 ; 11.23-24 ; Lc 10.12 ; 17.29 ; 2 P 2.6 ; Jd 1.7.. 26La femme de Loth regarda derrière elle et fut changée en une statue de sel19.26 Voir Lc 17.32..

27Abraham se rendit de bon matin à l’endroit où il s’était tenu en présence de l’Eternel. 28Il porta son regard vers Sodome et Gomorrhe et vers toute la plaine environnante et il vit s’élever de la terre une épaisse fumée, comme celle d’un immense brasier.

29Ainsi, lorsque Dieu détruisit les villes de la plaine, il n’oublia pas Abraham et il fit échapper Loth à la catastrophe par laquelle il anéantit les villes où Loth avait habité.

Une descendance pour Loth

30Par la suite, Loth quitta Tsoar car il avait peur d’y demeurer, et il alla habiter avec ses deux filles dans la montagne. Il s’installa avec elles dans une caverne. 31L’aînée dit à la cadette : Notre père est déjà âgé et il n’y a pas d’autre homme dans ce pays pour s’unir à nous selon l’usage de tout le monde. 32Allons ! faisons-lui boire du vin et couchons avec lui pour lui donner une descendance. 33Cette nuit-là, elles firent donc boire du vin à leur père et l’aînée vint partager la couche de son père, qui ne se rendit compte de rien, ni quand elle se coucha, ni quand elle se leva. 34Le lendemain, l’aînée dit à la plus jeune : La nuit dernière j’ai couché avec mon père ; enivrons-le encore ce soir et tu iras partager son lit. Ainsi nous lui donnerons une descendance.

35Ce soir-là, elles firent donc encore boire du vin à leur père et la cadette alla coucher avec lui, mais il ne s’aperçut ni quand elle se coucha ni quand elle se leva. 36Les deux filles de Loth devinrent enceintes de leur père.

37L’aînée eut un fils qu’elle appela Moab19.37 Les Moabites ont occupé une région à l’est de la mer Morte. Ils furent généralement hostiles aux Israélites. (Issu du père) ; c’est l’ancêtre des Moabites qui existent encore aujourd’hui. 38La cadette aussi eut un fils, qu’elle appela Ben-Ammi (Fils de mon parent) ; c’est l’ancêtre des Ammonites19.38 Les Ammonites se fixèrent sur le plateau à l’est du Jourdain. Eux aussi furent des ennemis héréditaires des Israélites. qui existent encore aujourd’hui.