Ang Panalambiton Parte sa Tyre
1Nagsiling ang Ginoo sa akon, 2“Tawo, magpanalambiton ka parte sa Tyre, 3ang siyudad nga dulungkaan sang mga barko27:3 dulungkaan sang mga barko: ukon, ara sa higad sang dagat. kag sentro sang negosyo sang mga nagaestar malapit sa dagat. Silinga siya nga ako, ang Ginoong Dios, nagasiling, ‘Tyre, nagapabugal ka nga matahom ka kag wala gid sing deperensya. 4Ginpalapad mo ang imo teritoryo sa dagat. Ginpatahom ka gid sang mga nagtukod sa imo. 5Pareho ka sa dako nga sakayan nga hinimo halin sa kahoy nga sipres nga halin sa Senir. Ang imo palo hinimo halin sa kahoy nga sedro nga halin sa Lebanon. 6Ang imo mga bugsay hinimo halin sa kahoy nga terebinto nga halin sa Bashan. Kag ang imo salog hinimo halin sa kahoy nga sipres nga halin sa isla27:6 isla: ukon, baybayon. sang Kitim,27:6 Kitim: ukon, Cyprus. kag ginhaklapan ini sang dekorasyon nga halin sa bangkil sang elepante. 7Ang imo layag binordahan nga linen nga halin sa Egipto, kag daw sa bandera ini tan-awon. Ang imo trapal asol kag granate27:7 granate: sa English, purple. nga halin sa isla27:7 isla: ukon, baybayon. sang Elisha.27:7 Elisha: ukon, Cyprus. 8Ang imo mga manugbugsay mga taga-Sidon kag taga-Arvad, kag ang imo hanas nga mga tripulante halin mismo sa imo. 9Mga eksperiensyado nga mga panday halin sa Gebal ang nagakay-o sang imo mga guba. Nagakadto sa imo ang mga tripulante sang iban nga mga sakayan kag nagapakignegosyo sa imo. 10Ang imo mga soldado taga-Persia, Lydia kag Put. Ginasab-it nila ang ila mga taming kag mga helmet sa imo dingding, kag nakahatag ini sa imo sang kadungganan. 11Mga taga-Arvad kag taga-Helec ang nagabantay sang imo mga pader sa palibot, kag ang mga taga-Gammad ang nagabantay sang imo mga tore. Ginasab-it nila ang ila mga taming palibot sa imo dingding, kag nakahatag ini sa imo sang kompleto nga kadungganan.
12“ ‘Nagapakignegosyo ang Tarshish sa imo kay madamo ang imo manggad. Ang ila ginbayad sa imo mga baligya pilak, salsalon, lata, kag tingga. 13Nagapakignegosyo man sa imo ang Grecia,27:13 Grecia: sa Hebreo, Javan. Tubal kag Meshec. Ang ila ginbayad sa imo mga baligya mga ulipon kag mga saway nga kagamitan. 14Ang ginbayad naman sang mga taga-Bet Togarma sa imo mga baligya mga kabayo nga inug-obra, mga kabayo nga para sa inaway, kag mga mula.27:14 mula: sa English, mule. Ini nga sapat kaanggid sa kabayo.
15“ ‘Nagapakignegosyo man sa imo ang mga taga-Dedan,27:15 Dedan: sa Septuagint, Rodes. kag madamo ang imo mga suki sa mga lugar nga malapit sa dagat. Ang ila ginbayad sa imo mga bangkil sang elepante kag matig-a kag maitom nga mga kahoy.
16“ ‘Nagapakignegosyo man sa imo ang Aram27:16 Aram: ukon, Syria. tungod sang imo madamo nga mga produkto. Ang ila ginbayad sa imo mga baligya mga esmeralda, granate nga mga tela, binordahan nga mga tela, manipis nga linen, koral, kag mga rubi.
17“ ‘Nagapakignegosyo man sa imo ang Juda kag Israel. Ang ila ginbayad sa imo mga baligya trigo nga halin sa Minnit, higos,27:17 higos: Indi klaro ang buot silingon sang Hebreo sini. dugos, lana, kag balanyos.
18“ ‘Nagapakignegosyo man sa imo ang Damascus tungod sang imo madamo nga mga manggad kag mga produkto. Ang ila ginbayad sa imo mga baligya bino nga halin sa Helbon kag delana27:18 delana: sa English, wool. nga halin sa Zahar. 19Ang taga-Dan kag taga-Javan nga halin sa Uzal nagapakignegosyo man sa imo. Ang ila ginbayad sa imo mga baligya mga salsalon kag mga panakot.
20“ ‘Ang ginbayad sang mga taga-Dedan sa imo mga baligya mga tela nga panghapin sa pulungkuan sa likod sang sapat.
21“ ‘Nagapakignegosyo man sa imo ang mga taga-Arabia kag ang tanan nga pangulo sang Kedar. Ang ila ginbayad sa imo mga baligya mga karnero kag mga kanding.
22“ ‘Nagapakignegosyo man sa imo ang mga negosyante sang Sheba kag Raama. Ang ila ginbayad sa imo mga baligya tanan nga klase sang maayo nga mga panakot, mga malahalon nga mga bato, kag bulawan.
23“ ‘Nagapakignegosyo man sa imo ang mga taga-Haran, Cane, Eden, ang mga negosyante sa Sheba, Ashur, kag Kilmad. 24Ang ila ginbayad sa imo mga baligya mga malahalon nga mga bayo, asol nga mga tela, binordahan nga mga tela, kag mga carpet nga lain-lain sing kolor nga maayo ang pagkatahi.
25“ ‘Ang mga barko sang Tarshish amo ang mga manugkarga sang imo mga balaligya. Pareho ka sa barko nga puno sang mga kargaminto samtang nagapanakayon sa kadagatan. 26Pero dal-on ka sang imo mga manugbugsay sa lawod, kag wasakon ka sang mabaskog nga hangin halin sa sidlangan. 27Ang tanan nga ara sa imo magakalalunod: ang imo manggad, mga baligya, mga tripulante, mga marinero, mga panday, mga negosyante, kag ang tanan mo nga mga soldado. Magakalalunod ini tanan sa lawod sa adlaw nga mawasak ka.
28“ ‘Magakurog sa kahadlok ang mga nagaestar malapit sa dagat kon mabatian nila ang sininggit sang mga tripulante nga nagakalalunod. 29Bayaan sang mga manugbugsay ang ila mga sakayan kag magatindog sila sa baybayon kaupod sang mga marinero kag mga tripulante, 30kag magahibi sila sing tudo tungod sa natabo sa imo. Sabwagan nila sang yab-ok ang ila mga ulo kag magligid sila sa abo sa pagpakita sang ila pagpangasubo. 31Kiskisan nila ang ila mga ulo kag magsuksok sang sako samtang nagahibi sila sing tudo sa kasubo. 32Sa ila pagpangasubo magapanalambiton sila sini: “O Tyre, wala sing may nalunod sa lawod pareho sa natabo sa imo. 33Nagpanakayon ka nga dala ang imo mga baligya, kag ini nakabulig sa mga kinahanglanon sang madamo nga mga nasyon. Nagmanggaranon ang mga hari sa kalibutan tungod sang imo manggad kag mga baligya. 34Pero karon wasak ka na kag nalunod sa lawod pati ang imo mga baligya kag ang tanan mo nga mga tripulante. 35Ang tanan nga nagaestar malapit sa dagat natingala gid sa imo gindangatan. Ang ila mga hari hinadlukan, kag makita gid ini sa ila mga nawong. 36Nagapanagutsot sa katingala ang mga negosyante sa mga nasyon tungod sa imo gindangatan. Makahaladlok ang imo katapusan, kag madula ka na hasta san-o.” ’ ”
Klagosång över Tyros
1Herrens ord kom till mig: 2”Du människa, sjung en klagosång över Tyros. 3Säg till Tyros, hamnstaden vid havet, som driver handel med folk från många kustländer: ’Så säger Herren, Herren:
Tyros, du säger:
”Jag är fulländat vacker.”
4Dina domäner är mitt ute på havet.
De som byggt dig
har gjort dig fulländat vacker.
5Av cypress från Senir
byggde de allt ditt träarbete.
De tog en ceder från Libanon
och gjorde en mast åt dig.
6Av ekar från Bashan
gjorde de dina åror,
och ditt däck av cypressträ27:6 Det hebreiska ordets betydelse är osäker. Mer ordagrant översatt skulle det kunna vara assyriernas dotter, men sammanhanget visar att det måste vara ett träslag som avses.
med inläggningar av elfenben
från Cyperns kuster.
7Dina segel var
av broderat linne från Egypten,
och det blev ett banér för dig.
Ditt soltak var gjort
av blått och purpurrött tyg
från Elishas kuster.
8Män från Sidon och Arvad
var roddare åt dig,
dina vise, Tyros,27:8 Eller Semers vise (Semer var en fenikisk stad, liksom t.ex. Geval, jfr följande vers). var ombord
som dina sjömän.
9Gevals äldste och dess vise var ombord
för att täta dina fogar.
Alla skepp på havet med sina besättningar
kom för att idka byteshandel med dig.
10Män från Persien, Lud och Put
fanns i din armé.
Sina sköldar och hjälmar
hängde de på dig
och gav dig därmed prakt.
11Män från Arvad och Kilikien stod överallt på dina murar,
och män från Gammad var i dina torn.
De hängde sina sköldar överallt på dina murar
och gjorde din skönhet fulländad.
12Tarshish gjorde affärer med dig för din stora rikedoms skull: med silver, järn, tenn och bly bytte de till sig dina varor.
13Javan, Tuval och Meshek handlade med dig och bytte till sig varor av dig mot slavar och kopparkärl.
14Från Bet Togarma kom man med arbetshästar, stridshästar och mulåsnor i utbyte mot dina varor.
15Folket från Rhodos gjorde affärer med dig, och många kustländer var dina kunder. De betalade dig med elfenben och ebenholts.
16Edom handlade med dig för dina många produkters skull och gav i utbyte rubiner, purpurrött tyg, broderade vävnader, fint linne och koraller och ädelstenar.
17Juda och Israel handlade med dig, och i utbyte mot dina varor gav de vete från Minnit, bakverk27:17 Det hebreiska ordets betydelse är osäker. och honung, olja och balsam.
18Damaskus var din handelspartner för dina många produkters skull och kom med vin från Helbon, ull från Sachar 19och vin från Usal.27:19 Grundtextens innebörd är osäker och översättningen här är delvis gjord med hjälp av Septuaginta, som dock också är svårförståelig. Om första ordet i versen, som här lämnats oöversatt och som inte heller finns i Septuaginta, tolkas som Dan (ev. Vedan) och andra ordet som Javan/Grekland (de hebreiska orden för vinoch Javanär mycket lika) blir tanken ungefär: Daniter och greker från Usal handlade med dig och gav… Dina varor gav också järn, kassia och kalmus.
20Dedan handlade med dig med sadeltäcken.
21Arabien och Kedars alla furstar var dina kunder och handlade med lamm, baggar och bockar.
22Köpmän från Saba och Ragma bedrev handel med dig och gav i utbyte mot dina varor kryddor av bästa slag, allehanda ädelstenar och guld.
23Harran, Kanne, Eden, Assur och Kilmad handlade med dig. 24De gjorde affärer med dig med vackra kläder, plagg av blått tyg, broderier, flerfärgade täcken och välspunna och starka band.
25Skeppen från Tarshish var din handelsflotta.
Du fylldes och blev tung27:25 Eller ärad. mitt ute på havet.
26Dina roddare förde dig
ut på stora vatten.
I östanvinden förliste du
mitt ute på havet.
27Ditt gods och dina varor,
dina matroser och sjömän,
de som tätade dina fogar, de som skötte din handel,
alla krigsmän som fanns hos dig,
sjunker i havet på din förlisnings dag
tillsammans med hela din här.
28Vid dina sjömäns nödrop
skälver kustländerna.
29Alla som sitter vid årorna
lämnar sina skepp.
Alla matroser och sjömän på havet
beger sig i land.
30De ropar högt
och gråter bittert över dig,
strör stoft på sina huvuden
och rullar sig i aska.
31De rakar sina huvuden för din skull,
de klär sig i säck
och gråter bittert över dig,
klagar i djup sorg.
32De jämrar sig och klagar,
de stämmer upp en klagosång över dig:
”Vem är lik Tyros,
som tystats ner mitt ute i havet?”
33När dina affärsmän gav sig ut till sjöss
tillfredsställde du många länder.
Med din överflödande rikedom
och dina varor gjorde du jordens kungar rika.
34Nu har du förlist i havet
och ligger där nere i djupet.
Alla dina varor och allt ditt manskap
har gått under tillsammans med dig.
35Alla som bor utmed kusten
förfärar sig över dig,
och deras kungar ryser
med ansikten förvridna av fasa.
36Köpmän bland folken väser åt dig.
Du har mött ett fasansfullt slut.
Du är borta för alltid.’ ”
