Ang Pulong Sang Dios

Ester 1

Gin-ilisan Bilang Rayna si Vashti

11-2 May isa ka hari sang Persia nga ang iya ngalan si Ahasuerus.[a] Nagaestar siya sa iya palasyo sa napaderan nga siyudad sang Susa. Ginadumalahan niya ang 127 ka probinsya nga halin sa India hasta sa Etiopia.[b] Sang ikatatlo nga tuig sang iya paghari, nagpapunsyon siya para sa iya mga opisyal kag iban pa nga mga alagad. Nagtambong man ang mga lider sang mga soldado sang Persia kag Media, pati ang mga dungganon nga mga tawo kag mga opisyal sang mga probinsya. Anom ka bulan ang punsyon; kag sa sulod sang sini nga mga binulan ginpakita ni Ahasuerus kon daw ano kamanggaranon ang iya ginharian, kag kon daw ano siya kagamhanan kag kahalangdon.

Pagkatapos sadto, nagpapunsyon naman ang hari para sa tanan nga pumuluyo sang napaderan nga siyudad sang Susa, halin sa pinakadungganon hasta sa pinakakubos. Ginhiwat ini nga punsyon sa lagwerta sang palasyo sang hari sa sulod sang pito ka adlaw. Gindekorahan ang hardin sang puti kag asol nga mga kurtina nga ginhigtan sang higot nga linen nga granate,[c] kag ginpakabit sa mga sulosingsing nga pilak sa marmol nga mga haligi. Ang mga pulungkuan hinimo halin sa bulawan kag pilak, kag nabutang ini sa salog nga may mga desinyo nga kristal, marmol, nakar,[d] kag iban pa nga malahalon nga mga bato. 7-8 Nag-inom ang mga bisita sa bulawan nga mga ilimnan nga may nagkalain-lain nga mga desinyo. Ginpagustuhan sila sang hari sang malahalon nga bino. Nagsugo ang hari sa iya mga suluguon nga pagustuhan lang ang mga bisita.

Samtang nagapunsyon ang mga lalaki nga mga bisita, nagpapunsyon man si Rayna Vashti para sa mga babayi didto sa palasyo ni Haring Ahasuerus.

10 Sang ikapito nga adlaw sang punsyon, malipayon ang hari kay nakainom siya. Ginpatawag niya ang iya pito ka mataas nga opisyal nga personal nga nagaalagad sa iya. Sila amo sanday Mehuman, Bizta, Harbona, Bigta, Abagta, Zetar, kag Carkas. Ginsugo niya sila 11 nga pakadtuon didto sa iya si Rayna Vashti nga nagasuksok sang iya korona agod ipakita ang iya katahom sa mga opisyal kag sa tanan nga bisita, kay matahom gid siya. 12 Pero sang ginhambalan si Rayna Vashti sang mga alagad sang hari parte sa ginpasugo niya, nagpangindi siya nga magkadto didto. Gani naakig gid ang hari.

13 Kinabatasan na sang hari nga magpangayo sang laygay sa mga maalamon nga mga tawo nga nakahibalo sang mga kasuguan kag mga kinabatasan sang ginharian. 14 Ang permi niya ginapangayuan sang laygay amo sila ni Carshena, Shetar, Admata, Tarshish, Meres, Marsena, kag Memucan. Ini sila amo ang pito ka pinakamataas nga mga opisyal sang ginharian sang Persia kag Media, kag dali lang sila makapalapit sa hari.

15 Nagpamangkot ang hari sa ila, “Suno sa kasuguan sang Persia, ano bala ang dapat himuon kay Rayna Vashti tungod nga wala siya nagtuman sang akon sugo nga ginpasiling ko sa akon mga alagad?” 16 Nagsabat si Memucan sa hari kag sa iya mga opisyal, “Nakasala si Rayna Vashti indi lang sa imo, Mahal nga Hari, kundi pati man sa tanan nga opisyal kag mga katawhan sang bug-os mo nga ginharian. 17 Ang ginhimo ni Rayna Vashti sigurado gid nga mahibaluan sang tanan nga babayi sa ginharian, kag sundon man nila ina; indi man sila magtahod sa ila mga bana. Kay magarason sila nga si Rayna Vashti gani wala magtuman sang ginpatawag siya sang hari nga magkadto sa iya. 18 Sugod subong amo man ina ang himuon sang mga asawa sang mga opisyal sang Persia kag Media nga nakabati sang ginhimo sang rayna. Gani matabo permi nga ang mga asawa indi na magtahod sa ila mga bana, kag ang mga bana maakig sa ila mga asawa.

19 “Gani kon gusto mo, Mahal nga Hari, maghimo ka sang isa ka sugo nga nagasiling nga indi na magpakita sa imo si Rayna Vashti, kag ang katungdanan bilang rayna ihatag na lang sa iban nga mas maayo pa sang sa iya. Ipasulat ini nga sugo kag ilakip sa mga kasuguan sang aton ginharian nga Persia kag Media agod indi na maliwat. 20 Kag kon mabantala na ini sa bug-os mo nga ginharian nga puwerte kadako, tahuron sang mga asawa ang ila mga bana, halin sa pinakadungganon nga bana hasta sa pinakakubos.”

21 Nagustuhan sang hari kag sang iya mga opisyal ang ginsiling ni Memucan, gani ginsunod ini sang hari. 22 Nagpadala siya sang sulat sa tanan nga probinsya nga sakop sang iya ginharian, suno sa ila mga lingguahe. Kag nakasiling sa sini nga sulat nga ang tagsa ka bana amo ang dapat magdumala sa iya pamilya.

Notas al pie

  1. 1:1-2 Ahasuerus: isa pa ini ka ngalan ni Xerxes.
  2. 1:1-2 Etiopia: sa Hebreo, Cush.
  3. 1:6 granate: sa English, purple.
  4. 1:6 nakar: ukon, madreperla. Sa English, mother-of-pearl.

Swedish Contemporary Bible

Esther 1

Ester blir drottning

(1:1—2:23)

Drottning Vashti blir avsatt

1Detta hände under kung Xerxes[a] tid, som härskade över 127 provinser från Indien ända till Kush. 2Han regerade från sin tron i borgen i Susa. 3Under sitt tredje regeringsår ordnade han en stor fest för alla sina furstar och tjänare. Persiens och Mediens militära ledning, adeln och furstarna från provinserna samlades alla hos honom. 4Under en så lång tid som 180 dagar visade han den enorma rikedom och all den kungliga glans och prakt som fanns i hans rike.

5När dessa dagar var över anordnade kungen en sju dagar lång fest för alla i borgen i Susa, från den högste till den lägste, i kungapalatsets inhägnade trädgård. 6Där hängde draperier av vitt och blått linne, fästa med vita och purpurröda snören i ringar av silver på pelare av marmor. Soffor av guld och silver stod på golvet, som var lagt av grön och vit marmor, pärlemor och annan värdefull sten. 7Vinet serverades i guldbägare av olika form, ingen lik den andra, och det fanns gott om vin, för kungen var mycket generös. 8Kungen hade befallt att det inte fick vara något dryckestvång, utan var och en fick dricka så mycket eller lite han själv önskade. Servitörerna hade fått order om detta.

9Samtidigt höll drottning Vashti en fest för kvinnorna inne i kung Xerxes palats. 10På den sjunde dagen, när kungen var upprymd av vinet, befallde han sina sju personliga hovmän – Mehuman, Bisseta, Harvona, Bigta, Avagta, Setar och Karkas –  11att föra drottning Vashti till honom med krona på huvudet. Hon var mycket vacker, och han ville visa upp hennes skönhet för folken och furstarna. 12Men när hovmännen framförde kungens befallning, vägrade drottning Vashti att komma.

Kungen blev då rasande och brann av vrede. 13Han brukade rådgöra med sina visaste experter om saker som gällde lagar och förordningar, och nu vände han sig till dem. 14Det var de sju furstarna i Persien och Medien: Karshena, Shetar, Admata, Tarshish, Meres, Marsena och Memukan. Alla dessa var högt uppsatta män i landet och stod kungen mycket nära.

15”Vad ska man enligt lagen göra med drottning Vashti?” frågade han dem. ”Hon har ju vägrat lyda kung Xerxes order som hans hovmän framfört.”

16Memukan svarade då inför kungen och furstarna: ”Drottning Vashti har handlat fel, inte bara i kungens närvaro, utan också mot alla furstar och allt folk i kung Xerxes provinser. 17Nu kommer alla kvinnorna att få kännedom om vad drottningen gjort och förakta sina män och säga: ’Kung Xerxes befallde att drottning Vashti skulle föras till honom, men hon kom inte!’ 18Innan den här dagen är slut kommer hustrurna till alla furstarna i Persien och Medien att ha hört talas om vad drottningen har gjort, och sedan kommer de att tala till sina män på samma sätt. Följden blir förakt och bråk utan ände.

19Om du nu, o kung, finner det för gott, så låt det utfärdas en kunglig befallning i Persiens och Mediens lagar, som inte kan ändras, att drottning Vashti aldrig mer får komma inför kung Xerxes. Sedan ska hennes kungliga ställning ges åt någon som är bättre än hon. 20När denna kungliga befallning blir känd i hans väldiga rike kommer varje kvinna att visa respekt för sin man, från den högste till den lägste.”

21Kungen och furstarna samtyckte till Memukans råd, och kungen gjorde som han föreslagit. 22Han skickade brev till alla sina provinser, till varje provins med dess egen skrift och till varje folk på dess eget språk, att varje man skulle vara herre i sitt hus och tala sitt folks språk.

Notas al pie

  1. 1:1 Ahasveros enligt det hebreiska sättet att återge det persiska namnet.