Ang Pulong Sang Dios

Daniel 1

Ang Pagtuon ni Daniel kag sang iya mga Abyan sa Babilonia

1Sang ikatatlo nga tuig sang paghari ni Jehoyakim sa Juda, ginsalakay ni Haring Nebucadnezar sang Babilonia kag sang iya mga soldado ang Jerusalem. Ginbihag niya si Haring Jehoyakim suno sa kabubut-on sang Ginoo. Ginpanguha man niya ang iban nga mga butang sa templo sang Dios kag gindala sa Babilonia.[a] Dayon ginbutang niya ini sa talaguan sang manggad didto sa templo sang iya dios.

Karon, nagsugo si Nebucadnezar kay Ashpenaz nga pangulo sang iya mga opisyal nga magpili sang pila ka pamatan-on halin sa mga bihag nga Israelinhon, nga naghalin sa harianon kag dungganon nga mga pamilya. Ini sila kinahanglan gid nga mga guwapo, maayo sing lawas, maalam, maabtik kag madali lang tudluan, agod bagay sila nga mag-alagad sa hari. Ginsugo man niya si Ashpenaz nga tudluan sila sang lingguahe kag balasahon sang taga-Babilonia.[b] Nagsugo pa gid ang hari nga hatagan sila kada adlaw sang iya mismo pagkaon kag ilimnon. Pagkatapos sang tatlo ka tuig, magaalagad na sila sa iya.

Upod sa mga ginpili nga halin sa tribo ni Juda amo sila ni Daniel, Hanania, Mishael, kag Azaria. Gin-ilisan ni Ashpenaz ang ila mga ngalan. Si Daniel amo na si Belteshazar, si Hanania amo na si Shadrac, si Mishael amo na si Meshac, kag si Azaria amo na si Abednego.

Pero nagdesisyon si Daniel nga indi siya magkaon sang pagkaon sang hari ukon mag-inom sang iya ilimnon, agod indi siya mahigkuan.[c] Gani nagpangabay siya kay Ashpenaz nga kon mahimo indi lang siya paghatagan sinang makapahigko sa iya. Ginbuot sang Dios nga magmaayo si Ashpenaz kay Daniel kag magsugot sa iya pangabay. 10 Pero nagsiling si Ashpenaz sa iya, “Nahadlok ako sa hari. Siya ang nagsiling kon ano ang ipakaon kag ipainom sa inyo, kag kon makita niya nga indi maayo ang inyo lawas kon ikomparar sa iban nga mga pamatan-on basi ipapatay niya ako.”

11 Nagsiling dayon si Daniel sa guwardya nga ginbutang ni Ashpenaz nga mag-atipan sa iya kag sa ila ni Hanania, Mishael, kag Azaria, 12 “Abi, testingi kami nga pakan-on lang sang utan kag paimnon lang sang tubig sa sulod sang napulo ka adlaw, 13 kag ipaanggid dayon kami sa iban nga mga pamatan-on nga nagakaon sang pagkaon sang hari. Kon ano ang imo makita nga resulta, bahala ka na kon ano ang gusto mo nga himuon sa amon.” 14 Gani nagsugot siya kag gintestingan sila sa sulod sang napulo ka adlaw.

15 Pagkatapos sang napulo ka adlaw, nakita nga mas maayo pa ang ila lawas kon ikomparar sa mga pamatan-on nga nagakaon sang pagkaon sang hari. 16 Gani ginpadayon na lang sang guwardya ang pagpakaon sa ila sang utan sa baylo sang pagkaon kag ilimnon sang hari.

17 Ginhatagan sang Dios ining apat ka pamatan-on sang kaalam labi na gid sa nagkalain-lain nga mga balasahon kag mga pagtulun-an. Wala labot sini, ginhatagan niya si Daniel sang kaalam sa pagsaysay sang mga palanan-awon kag mga damgo.

18 Pagkatapos sang tatlo ka tuig nga pagtudlo sa ila suno sa ginsiling ni Haring Nebucadnezar, gindala sila ni Ashpenaz sa iya. 19 Nagpakighambal ang hari sa ila, kag nakita sang hari nga sa tanan sa ila nga mga pamatan-on wala sing may makapareho sa ila ni Daniel, Hanania, Mishael, kag Azaria. Gani sila ang ginpili nga mag-alagad sa iya. 20 Sa tanan nga ginpamangkot sang hari sa ila, nakita niya nga ang ila kaalam napulo ka pilo sang sa kaalam sang mga madyikero ukon babaylan sa bug-os niya nga ginharian. 21 Nagpadayon sa pag-alagad si Daniel kay Nebucadnezar hasta sa nahauna nga tuig sang paghari ni Cyrus.[d]

Notas al pie

  1. 1:2 Babilonia: sa Hebreo, Shinar. Amo ini ang isa pa ka ngalan sang Babilonia.
  2. 1:4 taga-Babilonia: sa literal, Kaldeanhon. Amo ini kon kaisa ang tawag sa mga taga-Babilonia.
  3. 1:8 mahigkuan: may mga pagkaon nga ginadilian sang mga Judio nga kaunon suno sa ila pagsulundan.
  4. 1:21 Cyrus: hari sang Persia nga nag-agaw sa Babilonia.

Swedish Contemporary Bible

Daniel 1

Daniel vid Nebukadnessars hov

1I Juda kung Jojakims tredje regeringsår[a] kom Babyloniens kung Nebukadnessar mot Jerusalem och belägrade staden. 2Herren överlämnade Jojakim, kungen av Juda, åt honom, liksom en del av föremålen i Guds hus. Han tog med sig dem till sin guds hus i Shinar[b] och förde dem till sin guds skattkammare.

3Sedan gav kungen i uppdrag åt Aspenas, chefen för hans hovtjänstemän, att bland israeliterna välja ut unga män från den kungliga familjen och från andra framstående släkter, 4sådana som inte hade några fysiska defekter, som såg bra ut, var begåvade, kloka och kunniga, som kvalificerade att tjänstgöra i det kungliga palatset. De skulle undervisas i kaldéernas litteratur och språk. 5Kungen bestämde att en daglig portion av mat och vin skulle serveras dem från hans eget bord. De skulle utbildas i tre år för att därefter träda i kungens tjänst.

6Bland dem fanns Daniel, Hananja, Mishael och Asarja, från Judas stam. 7Men chefen för hovtjänstemännen gav dem nya namn: Daniel kallades Belteshassar, Hananja kallades Shadrak, Mishael kallades Meshak och Asarja kallades Aved-Nego.

8Daniel bestämde sig för att inte orena sig med kungens mat och vin. Han bad chefen för hovtjänstemännen om lov att få slippa orena sig. 9Gud lät Daniel finna nåd och välvilja hos chefen för hovtjänstemännen, 10men denne sa till Daniel: ”Jag är rädd för min herre kungen, som har bestämt vad ni ska äta och dricka. Varför skulle han behöva finna att ni ser sämre ut än de andra unga männen i er ålder? Då skulle jag riskera mitt huvud för er inför kungen.”

11Daniel sa till vakten, som chefen för hovtjänstemännen hade utsett att ha uppsikt över honom och Hananja, Mishael och Asarja: 12”Testa oss, dina tjänare, under en tiodagarsperiod: Ge oss bara grönsaker att äta och vatten att dricka. 13Jämför oss sedan med de unga män som har ätit kungens mat. Behandla sedan dina tjänare efter vad du ser.”

14Han lyssnade till dem och testade dem i tio dagar. 15Efter de tio dagarna såg de bättre och mer välnärda ut än alla de unga män som ätit kungens mat. 16Vakten lät dem då slippa den mat och det vin som var bestämt för dem och gav dem grönsaker i stället.

17Gud gav dessa fyra unga män kunskap och insikt i all slags litteratur och lärdom. Daniel kunde dessutom förstå alla slags syner och drömmar. 18När den tid som kungen hade bestämt var över förde chefen för hovtjänstemännen fram dem inför Nebukadnessar. 19Kungen samtalade med dem och fann ingen bland alla andra som var som Daniel, Hananja, Mishael och Asarja. Så trädde de i kungens tjänst. 20I alla frågor som krävde vishet och förstånd och där kungen rådfrågade dem fann han dem tio gånger visare än alla magiker och besvärjare i hela hans rike.

21Daniel blev kvar där ända till kung Kyros första regeringsår.[c]

Notas al pie

  1. 1:1 605 f.Kr.
  2. 1:2 Äldre namn på Babylonien.
  3. 1:21 Kyros regerade i Persien 559-530 och erövrade Babylon 539 f.Kr.