Binuhatan 16 – HLGN & NUB

Ang Pulong Sang Dios

Binuhatan 16:1-40

Nag-upod si Timoteo kay Pablo kag kay Silas

1Nagpadayon sila ni Pablo sa paglakat sa Derbe kag sa Lystra. May sumulunod ni Jesus didto sa Lystra nga si Timoteo. Ang iya iloy Judio kag tumuluo man, pero ang iya amay Griego. 2Suno sa mga tumuluo didto sa Lystra kag sa Iconium, si Timoteo maayo nga tawo. 3Gusto ni Pablo dal-on si Timoteo, gani gintuli niya siya agod wala sing reklamo ang mga Judio kontra kay Timoteo, kay ang tanan nga Judio nga nagaestar sa amo nga mga lugar nakahibalo nga Griego ang amay ni Timoteo. 4Pagkatapos nagkadto sila sa mga banwa kag ginsaysay nila sa mga tumuluo ang mga pagsulundan nga ginkasugtan sang mga apostoles kag sang mga manugdumala sang iglesya didto sa Jerusalem. Ginsilingan nila ang mga tumuluo nga tumanon nila ini nga mga pagsulundan. 5Gani naglig-on pa gid ang mga iglesya sa pagtuo, kag adlaw-adlaw nagadamo pa gid ang mga tumuluo.

Ang Lalaki nga Taga-Macedonia

6Dayon nagkadto sila sa mga lugar nga sakop sang Frigia kag Galacia, kay wala sila pagtuguti sang Espiritu Santo nga magwali sang pulong sang Dios didto sa probinsya sang Asia. 7Pag-abot nila sa dulunan sang Mysia, gusto nila kuntani nga magkadto sa Bitinia, pero ang Espiritu ni Jesus wala nagtugot sa ila. 8Gani nag-agi na lang sila sa Mysia kag nagdulhog sa Troas. 9Sadto nga gab-i may ginpakita ang Dios kay Pablo. Nakita niya ang isa ka tawo nga taga-Macedonia nga nagatindog kag nagapakitluoy sa iya. Siling sang tawo, “Tabok ka diri sa Macedonia kag buligi kami.” 10Gani nanghimos kami dayon sa pagkadto sa Macedonia, tungod nga nabatyagan namon nga ginatawag kami sang Dios sa pagwali sang Maayong Balita sa mga tawo didto.

Nagtuo si Lydia kay Jesus

11Nagsakay kami sa sakayan halin sa Troas kag nagderetso sa Samotracia, kag sang masunod nga adlaw nag-abot kami didto sa Neapolis. 12Halin sa Neapolis nagdungka kami sa Filipos nga isa ka siyudad sa nahauna nga distrito sang Macedonia. Madamo sa mga nagaestar didto taga-Roma, pati ang ila mga manugdumala. Nagtiner kami sa Filipos sang pila ka adlaw. 13Pag-abot sang Adlaw nga Inugpahuway, nagguwa kami sa siyudad kag nagkadto sa higad sang suba tungod nga naghunahuna kami nga may lugar didto nga ginatipunan sang mga Judio agod magpangamuyo. May nagtipon didto nga mga babayi, gani nagpungko kami kag nagsugilanon sa ila. 14Isa sang mga nagapamati sa amon amo si Lydia nga taga-Tiatira. Negosyante siya sang malahalon nga mga tela nga granate,16:14 granate: sa English, purple. kag nagasimba man sa Dios. Gintandog sang Ginoo ang iya tagipusuon nga batunon ang mga ginahambal ni Pablo. 15Nagpabautiso siya kag ang iya panimalay. Pagkatapos gin-agda niya kami sa iya balay. Nagsiling siya, “Kon nagapati kamo nga ako matuod na nga tumuluo sa Ginoo, didto kamo magdayon sa akon balay.” Kag napilitan kami.

Ginpriso si Pablo kag si Silas sa Filipos

16Isa ka adlaw, samtang nagapakadto kami sa lugar nga ginatipunan sa pagpangamuyo, ginsugata kami sang isa ka ulipon nga dalagita. Ato nga dalagita ginagamhan sang malaot nga espiritu nga nagahatag sa iya sang abilidad sa pagpakot sang mga matabo sa palaabuton. Paagi sa sining abilidad nakapangwarta sing dako ang iya mga agalon. 17Karon, ini nga babayi permi lang nagasunod-sunod sa amon ni Pablo, kag amo ini ang iya ginasinggit, “Ini nga mga tawo mga alagad sang Labing Mataas nga Dios! Ginawali nila sa inyo kon paano kamo maluwas!” 18Adlaw-adlaw amo ato ang iya ginahimo hasta tinak-an si Pablo. Gani binalikid niya ini nga babayi kag nagsiling sa malaot nga espiritu nga nagapuyo sa iya, “Sa ngalan 16:18 ngalan: buot silingon, gahom ukon awtoridad. ni Jesu-Cristo ginamanduan ko ikaw nga magguwa sa iya!” Kag sa gilayon nagguwa sa iya ang malaot nga espiritu. 19Pagkakita sang iya mga agalon nga wala na sila paglaom nga makapanguwarta pa paagi sa iya, gindakop nila si Pablo kag si Silas kag gin-guyod sa plasa kag gindala sa mga opisyal sang sadto nga lugar. 20Nagsiling sila sa mga opisyal, “Ini nga mga tawo mga Judio kag nagagamo diri sa aton siyudad. 21Nagatudlo sila sang mga pamatasan nga kontra sa aton kasuguan. Mga Romanhon kita, gani indi kita makasunod sang ila mga ginatudlo!” 22Kag nagpuli ang mga tawo didto sa pagsakit sa ila ni Pablo. Pagkatapos ginpabugras sang mga opisyal ang mga bayo ni Pablo kag ni Silas kag ginpahanot sila dayon. 23Sang natam-an na sila sing hanot, ginsulod nila sila sa prisohan. Ginsugo nila ang guwardya nga bantayan gid sila sing maayo. 24Gani ginsulod sila sang guwardya sa sulod gid nga selda kag gin-gapos ang ila mga tiil.

25Sang mga tungang gab-i na, nagapangamuyo si Pablo kag si Silas kag nagakanta sang mga pagdayaw sa Dios. Ang ila mga kaupod nga mga priso nagapamati sa ila. 26Sa hinali lang naglinog sing mabaskog kag nag-uyog ang prisohan. Nag-alabri ang mga puwertahan sang prisohan kag nagkalahukas ang mga kadena sang tanan nga priso. 27Nakamata ang guwardya, kag pagkakita niya nga abri na ang mga puwertahan sang prisohan, ang hunahuna niya nakapalagyo na ang mga priso. Gani gin-gabot niya ang iya espada agod manginmatay. 28Pero nagsinggit si Pablo, “Indi ka magpanginmatay! Ari pa kami tanan!” 29Nagpakuha sing suga ang guwardya kag nagdali-dali siya sulod didto kag nagluhod sa atubangan nila ni Pablo kag ni Silas nga nagakurog. 30Dayon, gindala niya sila ni Pablo sa guwa kag nagpamangkot, “Ano ang akon himuon agod maluwas ako?” 31Nagsabat sila ni Pablo, “Magtuo ka kay Ginoong Jesus kag maluwas ka kag ang imo panimalay.” 32Dayon gintudlo nila ni Pablo ang pulong sang Ginoo sa iya kag sa tanan nga miyembro sang iya panimalay. 33Sa sadto gid nga gab-i ginhugasan sang guwardya ang ila mga pilas, kag nagpabautiso siya dayon pati ang bug-os niya nga panimalay. 34Pagkatapos gindala niya sila ni Pablo sa iya balay kag ginpakaon. Nalipay gid ang guwardya kag ang iya bug-os nga panimalay nga sila nagatuo na sa Dios.

35Pagkaaga nagsugo ang mga opisyal sa mga pulis nga buy-an na sila ni Pablo. 36Kag ini ginbalita sang guwardya kay Pablo. Nagsiling siya, “Nagpasugo ang mga opisyal nga buy-an na kamo. Gani magguwa na kamo kag maayo lang nga paglakat.” 37Pero nagsiling si Pablo sa mga pulis nga ginsugo, “Ginlapas sang mga opisyal ang kasuguan sang Roma tungod nga kami nga mga Romanhon man wala nila anay pag-imbistigara, kundi ginpahanot nila kami sa publiko kag pagkatapos ginsulod nila kami dayon sa prisohan. Pero karon gusto nila nga sa tago lang ang pagpaguwa sa amon? Indi mahimo! Kinahanglan ang mga opisyal mismo amo ang magkadto diri kag sila gid ang magpaguwa sa amon.” 38Pagsugid sang mga pulis sa mga opisyal sang ginhambal ni Pablo nga sila mga Romanhon, kinulbaan sila. 39Gani nagkadto ang mga opisyal sa prisohan kag nagpangayo pasensya sa ila ni Pablo. Dayon ginpaguwa nila sila ni Pablo kag ginpangabay nga maghalin na sila sa sadto nga siyudad. 40Sang nakaguwa na si Pablo kag si Silas sa prisohan, nagkadto sila dayon sa balay ni Lydia. Nagpakigkita sila didto sa mga tumuluo, kag ginlaygayan nila sila agod palig-unon ang ila pagtuo. Pagkatapos naglakat sila.

Swedish Contemporary Bible

Apostlagärningarna 16:1-40

Timotheos blir medarbetare till Paulus och Silas

1Paulus kom nu till Derbe och Lystra. Där fanns en lärjunge som hette Timotheos, som var son till en kristen judinna men vars far var grek. 2De troende i Lystra och Ikonion hade bara gott att säga om honom, 3och Paulus ville därför att Timotheos skulle följa med dem på deras resa. Men av hänsyn till judarna i området omskar han Timotheos, eftersom alla visste att hans far var grek.

4De reste sedan från stad till stad och berättade om vad apostlarna och församlingsledarna i Jerusalem hade beslutat och som man skulle följa. 5Församlingarna stärktes i sin tro, och för varje dag ökade antalet troende.

Paulus blir kallad till Makedonien

6Paulus och hans följeslagare reste nu genom Frygien och Galatien, eftersom den heliga Anden hade hindrat dem från att förkunna budskapet i Asien. 7När de efter ett tag kom fram till Mysiens gräns tänkte de gå mot Bithynien, men Jesus Ande tillät dem inte att resa dit.16:7 Frygien, Galatien, Asien, Mysien och Bithynien var romerska provinser i nuvarande Turkiet. 8De fortsatte därför genom Mysien och kom till Troas.

9Där fick Paulus på natten se en syn. Han såg en man från Makedonien16:9 Makedonien var en romersk provins i nuvarande Grekland. stå där och be honom: ”Kom över till Makedonien och hjälp oss!” 10Vi ville därför genast efter att Paulus haft denna syn resa över till Makedonien, eftersom vi förstod att Gud kallade oss att förkunna evangeliet där.16:10 Lukas, författaren till boken hade här kommit med i gruppen och skrev därför i vi-form.

Lydia från Thyatira börjar tro på Jesus

11Vi gick ombord på en båt i Troas och seglade rakt över till Samothrake och nästa dag vidare till Neapolis. 12Därifrån fortsatte vi till Filippi, en romersk koloni och en av de ledande städerna i denna del av Makedonien. Där stannade vi sedan i flera dagar.

13På sabbaten gick vi ut ur staden och ner till en flodstrand, där vi antog att det skulle finnas ett böneställe. Vi satte oss ner och talade till de kvinnor som hade samlats där. 14En av dem hette Lydia. Hon kom från staden Thyatira och handlade med purpurtyger16:14 Ett dyrbart mörkrött tyg som användes av kungar och andra rika personer.. Hon var gudfruktig, och när hon nu lyssnade till oss öppnade Herren hennes hjärta, så att hon tog emot allt som Paulus sa. 15Hon lät sedan döpa sig tillsammans med alla i sitt hus, och efteråt bad hon: ”Nu när ni ser att jag tror på Herren, så måste ni komma och bo hos mig.” Och hon gav sig inte.

Paulus och Silas kastas i fängelse

16När vi en dag var på väg till bönestället, mötte vi en slavflicka som var besatt av en spådomsande. Hon kunde spå och drog in mycket pengar åt sina ägare. 17Flickan följde efter Paulus och oss andra och ropade: ”De här männen är den högsta Gudens tjänare och förkunnar för er vägen till räddning!”

18Detta upprepades dagligen tills Paulus en dag blev så upprörd att han vände sig om och sa till anden: ”I Jesus Kristus namn befaller jag dig att fara ut ur henne!” Och genast lämnade anden henne.

19Men när hennes ägare såg att de inte längre kunde tjäna pengar på henne, grep de Paulus och Silas och släpade dem inför stadens myndigheter på torget. 20Man förde fram dem inför de romerska domarna och sa: ”De här judarna vänder upp och ner på hela staden. 21De förespråkar seder som inte är tillåtna för oss som romerska medborgare att anta eller praktisera.”

22Hela folkmassan började då angripa Paulus och Silas och domarna befallde att man skulle ta av dem kläderna och piska dem med spön. 23De blev svårt slagna och efteråt kastades de i fängelse. Fångvaktaren fick order om att vakta dem mycket noga 24och placerade dem i den innersta cellen där han låste fast deras ben i en trästock.

25Runt midnatt satt sedan Paulus och Silas och bad och sjöng lovsånger till Gud medan de andra fångarna lyssnade. 26Då kom det plötsligt ett jordskalv som var så kraftigt att fängelset skakades ända ner i grunden. I samma stund flög alla dörrar upp och kedjorna föll av fångarna. 27Då vaknade fångvaktaren och när han fick se att fängelsets alla dörrar stod vidöppna, trodde han att fångarna hade flytt och drog sitt svärd för att begå självmord.

28Men Paulus ropade till honom: ”Gör dig inget illa! Vi är kvar allihop!”

29Då bad den skräckslagne fångvaktaren om ljus och sprang in och kastade sig på knä framför Paulus och Silas. 30Sedan förde han ut dem ur cellen och frågade: ”Vad ska jag göra för att bli räddad?”

31De svarade: ”Tro på Herren Jesus, så ska du bli räddad, både du och din familj!”16:31 En kristen människas tro räddar inte och innebär inte frälsning för icke troende familjemedlemmar. Varje person i en familj behöver själv frälsning och komma till tro.

32De fick sedan berätta budskapet om Herren för fångvaktaren och hela hans familj. 33Fångvaktaren tog genast hand om dem och tvättade deras sår mitt i natten. Han och hela familjen lät sedan döpa sig. 34Han tog dem med sig upp till sin bostad och bjöd dem på mat. Både han och familjen var överlyckliga för att de hade kommit till tro på Gud.

35Nästa morgon skickade domarna dit sina vakter för att meddela att männen skulle släppas fria. 36Fångvaktaren talade då om detta för Paulus och sa: ”Domarna har beslutat att frige er, så nu behöver ni inte sitta här längre. Gå i frid!”

37Men Paulus svarade: ”Åh nej! De har utan rättegång piskat oss offentligt och satt oss i fängelse trots att vi är romerska medborgare. Och nu vill de att vi ska lämna fängelset i hemlighet. Aldrig! Be dem komma hit och själva föra ut oss!”

38Vakterna berättade då detta för domarna och när de hörde att Paulus och Silas var romerska medborgare, blev de rädda. 39De kom genast och talade vänligt till dem. Sedan förde de ut dem och vädjade till dem att lämna staden. 40Men när de kom ut ur fängelset, gick de till Lydias hus där de träffade alla de troende och uppmuntrade dem och sedan gick de vidare.